- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
715

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Koliinfektion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Koliinfektion—Kollekt

715

fåglarnas ordning hörande familj, som
förekommer endast i Amerika. De flesta
arterna äro ytterligt små samt kända för
sina praktfulla, metallglänsande färger.

— Kolibriblomma, hot,, blomma, som är
anpassad för befruktning genom kolibrier. —
Kolibribåt, se Kolibri.

Ko’liinfektion, med., autoinfektion med
koli-bakterier (se d. o.).

Kolfk (av gr. ko’lon, en del av grovtarmen),
med.y anfall av ofta våldsamma
buksmärtor, förorsakade av omåttligt ätande,
spol-mask, gasbildning, tarmvred 1. d. De
svåraste formerna äro gallstens-,
njurstens-och bly kolik. — Kolikodyni’,
grovtarm-smärta. — Kolikoplegi’, tarmförlamning.

— Koliktarmen, anat., en del av
grovtarmen. — Koli’t, med., inflammation i
koliktarmen. — Kolotomi’ (av gr. tome’, snitt),
konstgjord stolgångsöppning.

KoIi’n 1. Choli’ii, kem.,
oxietyltrimetylammo-niumhydrat, en bas som förekommer dels
bunden i fosfatider, dels fri såsom produkt
ur binjurarna med bl. a. stimulerande
verkan på mag- och tarmrörelserna. Kan vid
oxidation övergå i "konstgjort
flugsvampgift", kolinmuskarin 1. pseudomiiskarin.

Koli’t, se under Kolik.

Koljan, zooL, en vid västkusten allmän
torskfisk, Ga’dus æglefi’nus.

Ko’ljare, se Katt.

Koljé, se Collier.

Kolju’scher, se Koloscher.

Kolkalksten, geoL, se Bergkalk.

Kolkota’r, gammalt namn på glödgad
järnoxid, använd som polermedel. Se Crocus
Martis.

KolL, förk. för kollationerat (på avskrifter
o. d.); språkv., förk. för kollektiv.

Ko’lla (lat. colla), lim.

KolIabe’ra (lat. colla’bi), falla samman;
med., hastigt avtaga (om krafter). —
Kollabesce’nt, bräcklig.

KollaboreVa {lat. collabora’re, av lat. con,
tillsammans med, och labora’re, arbeta),
arbeta tillsammans; samverka. —
Kolla-bora’tor, medarbetare, medhjälpare;
hjälppräst. —■ Kollaboratu’r, anställning som
hjälppräst, medarbetare 1. d.

Kollagern, kem., huvudbeståndsdelen av den
fibrillära bindväv, av vilken benlim
er-hålles.

Kolla’nol3a, en svensk skosmörja, som gör
läder smidigt, vattentätt och slitstarkt.

Kolla’ps, se Collapsus.

Kollargo’l (av gr. ko’Ila, lim, och lat.
arge’n-tum, silver), farm., lösligt kolloidalt silver
med antiseptisk verkan.

Kollatera’l (av lat. con, tillsammans med, vid,
och la’tus, gen. Wteris, sida), stående i
ett sidoförhållande, vid sidan befintlig. —
Kollateralarvinge, sidoarvinge. —
Kolla-terallinje, sidoförvantskap.

Kollatio’n (lat. colla’tio), eg.
sammanställning; jämförelse mellan skrifter; lätt

aftonmåltid i klostren under fastlagen;
enklare festmåltid, bekostad av
deltagarna. — Kollatione’ra, jämföra en avskrift
med originalet; sinsemellan jämföra
handlingar, räkenskaper m. m. —
Kollatione’-ring, jämförande granskning av skrifter.

Kollauri’n, kem., kolloidalt guld.

Kolle’ga, pl. Kolle’ger (lat. colWga, av con,
tillsammans med, och le’g er e, utvälja),
ämbetsbroder; vid lägre allmänt läroverk
anställd ordinarie lärare (collega scho’læ);
dylik vid 2-klassig pedagogi. — Kollegia’1
(lat. collegia’lis), som tillhör 1. utgår från
en ämbetsbroder (t. ex. kollegial
hälsning); som tillhör ett kollegium,
kollegie-mässig. — Kollegialite’t,
ämbetsbrödra-skap. — Kollegia’lkyrka, domkyrka utan
biskop. — Kollegialsystem, en anordning
av statsförvaltningen, varvid samma
ärende handlägges av flera personer
gemensamt. )( Byrå- 1.
Styrelsesystem, där ärenden avgöras av en
person. — Kollegialt, katolsk stiftsmedlem.

— Kolle’gium, pl. Kolle’gier (lat.
colW-gium), sammanfattningen av kolleger 1.
för ett visst ändamål förenade personer;
en akademisk lärares föreläsningskurs;
skriftlig sammanfattning av en dylik
kurs; en myndighet, där samma ärende
handlägges av flera personer gemensamt.
Se vid. Collegium.

Kolle’kt (av lat. colWctus, samling),
penninginsamling särskilt vid den allmänna
gudstjänsten; kyrkobön, som vid
högmässan läses före episteltexten. Jfr Collecta.

— Kollekta’nea, se Collectanea. —
Kollek-te’ra insamla. — Kollektstipendium,
ett studentstipendium, anskaffat genom
kyrkokollekt. — Kollektio’n (lat.
colWc-tio), samling av konstverk, böcker o. s. v.

— Kollekti’v (lat. collecti’vus), som
inbegriper flera, sammanfattande, gemensam.

— Kollektivart, bot., omfattar ett flertal
mycket närstående, men bestämt skilda
och konstanta ’’småarter". —
Kollektivavtal, skriftlig överenskommelse om
arbetsvillkoren mellan arbetsgivare och de i
en organisation sammanslutna arbetarna,
avseende en enhetlig, normerande
reglering för viss tid av villkoren för de
individuella arbetsavtalen. — Kollektivglas, fys.,
samlings glas, solglas. — Kollektivi’sm,
kollektivisternas lära (se följ. ord). —
Kollektivi’ster, en kommunistgrupp (se
Kommunister), vilken tillåter enskild
besittning av penningar och lös egendom,
men fordrar, att fast egendom, maskiner
och verktyg skola tillhöra alla. —
Kollektivnot, polit., av flera makter gemensamt
till en regering överlämnat diplomatiskt
meddelande. — Kollektivproku’ra, se
Pro-kura. — Kollekti’vum 1. Nomen
collec-tivum, språkv., sammanfattningsord,
substantiv, som i singularis betecknar ett
flertal. — Kolle’ktor, fys., elektrisk ström-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0723.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free