- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
719

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kombination ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kombination—Kommando

719

Kombina’tion, eng., se Comhinatioii.

Kombine’ra (lat, comhinaWe, av con,
tillsammans med, och hi’niy två i sänder), förena,
parvis sammanställa; jämföra och
beräkna; göra en kombination (se följ. ord).

— Kombinatio’n (fr, combinaison, av lat.
combina’re, parvis sammanställa),
förening, sammanställning i given ordning av
flera föremål; jämförelse och beräkning;
mat., sammanställning av givna storheter
efter en viss regel. —
Kombinationsförmåga, egenskapen att kunna utleta
sanningen genom att sammanställa
iakttagelser, begrepp och slutledningar. —
Kombinationsteori’ 1. Kombinatori’k, mat.,
läran om sättet att bestämma
kombinationerna av givna storheter och att
beräkna deras antal. — Kombinationston,
tonk., den nya ton, som uppstår, då två
toner av olika tonhöjd samtidigt ljuda. —
Kombinationstryck, tryckförfarande,
varvid flera olika reproduktionsmetoder
komma till användning. —•
Kombinations-variatio’n, bot., hybrid. — Kombinatori’sk,
sammanställande, som använder
kombination. — Kombinato’risk analys, mat,
kombinationsteoriens tillämpning på vissa
delar av den matematiska analysen. —
Kombinatoriska skolan, mat., benämning
på tyska matematiker som omkr. år 1800
utbildade den kombinatoriska analysen.

Kombure’ra (lat. combuWere), förbränna.

— Kombusti’bel (fr. combustible),
brännbar, lätt antändlig. — Kombustibilite’t,
brännbarhet. — Kombustio’n, förbränning.

— Kombusto’rer, pl., eg. förbrännare;
kem., vissa enkla ämnen, t. ex. syre, svavel,
klor, vilka äga förmågan att syrsätta och
förbränna andra.

Komedi’ (lat. comæ’dia, gr. komodfa, av
komos, Backusfölje, och ode’, kväde),
lustspel (jfr Tragedi); skådespel; fig.,
förställning, hyckleri. Se vid. Comedia,
Comé-die larmoyante och Commedia. —
Kome-dia’nt, skådespelare (oftast i nedsättande
bemärkelse).

Komedo’ner (lat. comedo’nes), pl., med.,
hudmaskar, i hudens talgkörtlar stundom
bildade masklika samlingar av epitelceller
och fettkristaller

Komesti’bIer (fr. comestibles), pl., matvaror.

Kome’t (gr. come’tes, av ko’me, långt hår;
lat. Stella crini’ta), eg. hårstjärna; astr.,
svansstjärna, himlakropp, som skiljer sig
från planeterna huvudsakligen genom sitt
svanslika bihang och genom sin rörelse
bland fixstjärnorna. — Kometografi’ (av
gr. grajein, skriva), beskrivning av
kometer. — Kometologi’ (av gr. lo’gos, lära),
läran om kometer.

Komfort (1. kå’mfårt 1. kåmfå’rt; eng.
com-fort [I. kö’mfört], av fr. confort, tröst,
hjälp), hemtrevnad; välbefinnande;
bekvämlighet. — Komforta’bel, behaglig;
hemtrevlig; bekväm.

Komi, dets. som Syrjäner (se d. o.).

Komichi, jap., "den lilla vägen", japanskt
längdmått = 655 m. Jfr Omichi.

Komi’k, Ko’miker, se under Komisk.

Komi’ntern, förk. för (den 1919 i Moskva
bildade) kommunistiska internationalen, vars
mål är "världsrevolution" genomförd och
säkerställd genom "proletariatets
diktatur".

Komi’ser, holL, pl., tulltjänsteman.

Ko’misk (av gr. komedi’a, lat. comæ’dia, se
Komedi), löjlig, lustig, skämtsam; som hör
till lustspel. — Komi’k, den egenskap, som
gör ett ting löjligt; förmågan att roa och
framkalla skratt. — Ko’miker,
lustspels-författare; komisk skådespelare 1.
yrkessångare; skämtare.

Komita’t (av lat. co^mes, följeslagare, greve),
ungerskt grevskap 1. förvaltningsområde.
—• Komitati’vus (av lat. comita’ri,
ledsaga) , språkv., i de finsk-ugriska språken
en kasus, som utmärker ledsagande.

Komité, Komite’rad, se Kommitté,
Kommitte-rad.

Komi’tier, se Comitier.

Ko’mma, pl. Ko’mmata, gr. (av ko’ptein, slå,
avhugga), språkv., ett skiljetecken (,),
som betecknar de minsta uppehållen vid
läsning; tonk., den matematiska
differensen mellan de minsta
intervallförhållandena, tonavdelning. — Didymiskt 1.
Syn-toniskt komma, tonk., är talförhållandet
81: 80, skillnaden mellan stor och liten
helton. — Pytagoreiskt komma, tonk.
(531441: 524288), den differens med vilken
sex stora heltoner överskjuter oktaven. —
Kommate’ra, avdela medelst skiljetecken.

Ko’mmabacillen 1. Ko’leraspirillen, hot., en
till spirillernas grupp hörande bakterie
(se Bakterier), som alltid förekommer i
asiatisk kolera.

Kommandeme’nt (fr. commandement),
krig sk., skillnaden i eldhöj d mellan ett inre
och ett yttre fästningsverk.

Kommandi’tbolag (fr. société en commandite,
av lat. commenda’re, anförtro), jur.,
bolag, för vars förbindelser en 1. flera
delägare, "komplementärerna", ansvara
personligen, medan de övriga
"kom-manditärerna", svara blott genom sina
insatser i bolaget. — Kommanditä’r
(fr. commanditaire), Kommandi’t,
Kom-manditi’st 1. Kommanditö’r, enl. svenskt
lagspråk Kommandi’tdelägare, passiv, icke
namngiven bolagsman i ett
kommanditbolag (se ovan).

Komma’ndo (fr. commandement, av lat.
commenda’re, anförtro), krig sk.,
kommandoord, åt en trupp given befallning att
utföra en viss rörelse; befäl, anförande. —
Kommandoexpedition, de ämbetsverk för
armé och marin, där alla kommandomål
(se d. o.) handläggas och expedieras. —
Kommandoflagga, flagga, som föres efter
högsta befälhavarna i en armé för att ange

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free