- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
722

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kommutator ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

722

Kommutator—Kompetera

astr.y vinkeln mellan en linje, dragen från
jorden till solen, och en annan, dragen
från solen till en planet.

Kommuta’tor (av lat, con, med, och muta’re,
omflytta), /^s., strömvändare, en apparat
för omkastning av den elektriska
strömmens riktning i en ledare. —
Kommute’-ring, strömomkastning.

Komne’nos, östromersk kejsarätt.

Ko’mos, gr.y hos de gamla grekerna glatt och
festligt lag; Backuståg; gr. myt.,
festyrans gud. Jfr i^omec^i.

Komp., förk. för Kompani (i firmanamn).

Komp., förk. för komparativ 1. komponerad.

Kompa’kt (av lat. compa’ctus), tät, fast,
sammanpackad.

Kompaktast (av lat. compaci’sci, genom
ömsesidigt fördrag överenskomma), fördrag,
förlikningspunkter.

Kompan, se Kumpan.

Kompani’ {fr. compagnie, av lat. cum.,
tillsammans med, och pannis, bröd), sällskap;
handelst., handelsbolag, industriell
förening (förk. i firmabeteckningar till
Komp., Comp., Ko. 1. Co. och uttalas
kå’m-pani); krig sk., den minsta administrativa
enheten vid infanteriet. —
Kompaniadju-tant, i Sverige underofficer (vanligen
fanjunkare), som handhar kompaniets
expedition såsom biträde åt kompanichefen. —
Kompanichef, befälhavaren över ett
kompani. —■ Kompanikolonn, kompaniets
uppställning i kolonn på plutonen.

Kompam’rupie, se Rupie.

Kompanjo’n (fr. compagnon, av lat. cum,
tillsammans med, och pa’nis, bröd),
följeslagare; bolagsman, ^iv Associé.

Kompa’nlanternor, se Kampanjlanternor.

Kompara’bel, Komparatio’n, Komparativ
m. fl., se under följ. ord.

Kompare’ra (lat. compara’re), jämföra;
språkv., efter graden ändra adjektivets 1.
adverbets form. — Kompara’bel (lat.
com-para’hilis), jämförlig; språkv., som kan
kompareras. )( Inkomparabel. —
Komparatio’n (lat. compara’tio),
jämförelse; språkv., gradförhöjning, den
förändring ett adjektiv 1. adverb undergår för
att vid jämförelse beteckna en egenskap 1.
omständighet i högre 1. högsta grad. —
Komparationsgraderna, språkv.,
jämförelsegraderna, äro positi’vus 1. positi’v,
adjektivets 1. adverbets grundform,
kom-parativus 1, komparativ, som utmärker en
högre grad, och superlativus 1. superlativ,
som utmärker den högsta graden. —
Komparativ, jämförande; språkv. =
Kompara-tivus (se Komparations graderna). —
Komparativa konjunktioner,
subordineran-de konjunktioner, som uttrycka en
jämförelse. — Komparativsatser, bisatser, som
innehålla en jämförelse med huvudsatsen.
— Kompara’tor 1. Komparatö’r, instrument
för jämförande av lineära mått och skalor;

instrument för bestämmande av jästa
dryckers alkoholhalt.

Kompare’ra (lat. compare’re), uppträda
inför rätta — Kompare’nt, person, som
uppträder inför rätta.

Kompa’rs (ital. compa’rsa, av comparH. re,
synas, uppträda), stum person i ett
skådespel, statist (se d. o.).

Kompa’ss (fr. compas, ital. compa’sso,
av mlat. compa’ssus, kretslopp,
omkrets) 1. Busso’l, instrument, som vanligen
består av en glastäckt metalldosa med en
däri befintlig, på ett stift rörligt fäst
magnetnål som pekar mot norr. Brukas för
fartygs styrande i rätt kurs, för bestämmande
av väderstreck, för uppsökande av
järnmalm o. s. v.

Kompassen, astr., se Circinus.

Kompassio’n (lat. compa’ssio), medlidande.

Kompassväxter, hot., växter, som inställa
sina (vertikalt ställda) blad i
nord-sydriktning, för att minska inverkan av
middagstidens solhetta.

Kompa’stor (nylat., av lat. con, med, och
pa’stor, herde), hjälppräst.

Kompate’ra (lat. compa’ti), hava medlidande
med; passa tillsammans, överensstämma.

Kompaternite’t, lat., f adderskap; andlig
släktskap.

Kompatrbel, lat., förenlig (med);
överensstämmande, passande.

Kompatrio’t (fr. compatriote, av lat. cum,
tillsammans med, och pa’tria,
fädernesland), landsman.

Kompelle’ra, lat., pådriva, tvinga.

Kompe’ndlum, lat., sammandrag;
sammandragen lärobok; handbok. —
Kompendia’-rlsk 1. Kompendlö’s, sammanträngd;
lätthanterlig. — Kompendle’ra, sammanfatta,
sammandraga.

Kompense’ra (lat. compensa’re), ersätta,
kvitta. — Kompensatlo’n, ersättning,
skadestånd, kvittning; fys., utjämning av ett
fel. — Kompensa’tor, fys., apparat, som
åstadkommer kompensation (se d. o.). —
Kompensationspendel, fys.,
utjämningspendel, en av två metaller med olika
utvidgningsegenskaper bestående pendel,
som ej förlänges av värmen 1. förkortas
av kölden. Användes i synnerhet på
astronomiska ur, där stor noggrannhet är av
nöden.

Komperendlnatlo’n, lat., en termins (t. ex.
betalnings-) uppskjutande.

Kompete’ns, Kompete’nt, se under följ. ord.

Kompete’ra (lat. compe’tere, av cum,
tillsammans med, och pe’tere, söka vinna),
rättmätigt tillkomma, anstå, hövas;
tillsammans göra anspråk på 1. eftersträva.
— Kompete’ns (fr. compétence), rättighet
att tävla om en plats; behörighet,
befogenhet ; erkänd duglighet, förmåga. ) ( I n
-kompetens. — Kompetenskonfll’kt,
jur., föreligger, om tvenne domstolar ha
olika mening om, var laga forum för ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free