- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
725

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Koncern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Koncern—Kondroitinsvavelsyra

725

Koncern (1. -sä’rn), sammanslutning av
affärsföretag under gemensam
finansledning.

Koncerne’ra {lat. conce’rnere), angå,
vidkomma.

Koncerpe’ra {lat, conceWpere, av ca’Tyere,
plocka), sönderplocka, sönderriva.

Konce’rt, se Konsert.

Koncessio’n, Koncessiv m. fl., se under
Kon-cedera.

Konchi’ter (av gr. ko’nche, mxxs^lsi), paleont.,
förstenade musslor.

Konchy’lie {gr. konchy’lion), snäcka, mussla.
— KonchyIiolo’g (av gr. lo’gos, lära),
se Konkylier.

Konciergeri’et {gr. kångsiärsje-), se
Con-ciergerie.

Koncilia’nt {fr. conciliant), försonlig.

Koncflium {lat. conci’lium) 1. Konsilium,
församling; i katolska kyrkan kyrkomöte,
synod (se d. o.).

Koncinnite’t (av lat. conci’nnus), prydlig,
väl avpassad), talk., föredragets
måttfullhet, sköna form och sinnrikhet.

Konciona’tor, se Concionator.

Koncipie’ra 1. Koncipe’ra (av lat. conci’pere,
avfatta, i sig upptaga), undfå, uppfatta,
emottaga; befruktas, bliva havande; avla,
alstra; författa. — Koncepti’bel,
begriplig, fattlig. — Konceptio’n {lat.
conce’p-tio), avlelse; idéalstring, uppfattning av
idéer; föreställning, begrepp;
uppsättning av en skrift. Se vid. Conceptio etc.
(under Concipiera). — Koncepti’sm, ett
slags gongorism (se d. o.), skapad av
spanske författaren de Ledesma. —
Kon-ceptiV, mottaglig, skicklig, i stånd att
fatta. — Konceptuali’sm, form av
Nomina-lism (se d. o.).

Konci’s {lat. conci’sus, av conci’dere,
avskära), kort och innehållsrik,
sammanträngd. — Koncisio’n 1. Konci’shet,
innehållsrik korthet, sammanträngdhet.

Koncite’ra {lat. concita’re), uppreta,
uppvigla.

Kondebito’rer (av lat. con, med, och de’hitor,
se d. o.), handelst.y medgäldenärer.

Kondemne’ra {lat. condemna’re), döma,
fördöma; förklara ett fartyg odugligt till
reparation; taga i beslag, förklara en
vara förbruten. — Kondemnatio’n,
dömande, fördömande; utdömande av ett fartyg;
förklarande att en vara är förbruten.

Kondensa’bel, Kondensa’t, Kondensatio’n,
Kondensa’tor m. fl., se under följ. ord.

Kondense’ra {lat. condensa’re, av con, med,
och de’nsusy tät), göra tät, sammanpressa;
fys., giva flytande 1. fast form åt gaser
och ångor. — Kondensa’bel, förtätbar.
)(Inkondensabel. —
Kondensa-bilite’t, förtätbarhet. — Kondensa’t,
kondenserad produkt. — Kondensatio’n,
förtätning, särskilt av gaser och ångor. —
Kondensa’tor 1. Konde’nsor, "förtätare",
förtätningsapparat, apparat till uppsam-

lande av värme 1. elektricitet. —
Konden-site’t, täthet.

Kondiktio’n {lat. condi’ctio, av condi’cere,
förkunna), rom. rätt., personlig
återvinningstalan.

Konditio’n {lat. condi’tio), villkor;
levnadsvillkor; tillstånd, beskaffenhet; tjänst
(hos enskild person). — Konditiona’1,
villkorlig. — Konditiona’la konjunktioner,
språkv., subordinerande konjunktioner
som utmärka villkor. — Konditiona’lis {fr.
conditionel), en till formen med futurum,
till betydelsen med konjunktiven
besläktad modus i de romanska språken. —
Konditionali’sm, teol., läran om den
villkorliga odödligheten. — Konditione’ra,
betinga; vara i tjänst (hos enskild person);
utröna beskaffenheten (särskilt av
fuktighetshalten) hos vissa varor. —
Konditionerad, beskaffad. Jfr Conditio etc. —
Konditionering, undersökning av
fuktighetshalten hos vissa varor, särskilt silke
och ull. — Konditioneringsapparat,
apparat för undersökning av fuktighetshalten
i vissa varor.

Kondi’tor (av lat. condi’re, insylta, krydda),
sockerbagare. — Konditori’,
sockerbagarebutik; damkafé.

KondoIe’ra {lat. condoWre), betyga
deltagande, beklaga. — Kondoleans {1.
-lea’ngs; fr. condoléance), sorgebetygelse.
—- KondoIe’ns = Kondoleans (se föreg.
ord).

Kondomina’t 1. Kondomfnium (av lat. con,
med, och domina’ri, härska), landområde,
som äges av flera personer gemensamt;
flera regenters samherravälde över ett
område.

Kondonationsbrev (av lat. condona’tio,
gåva), gåvobrev.

Kondong {fr. condom), tunt skyddsöverdrag
av gummi vid coitus mot smitta och
konception.

Kondo’ren, zooU, Sarcorha’mphus gry’phus,
en sydamerikansk rovfågel som tillhör
avdelningen kamgamarna inom
gamfåglarnas familj.

Kondo’riträ 1. Korallträ, det ljust rödbruna,
hårda och tunga virket av kondoriträdet
{Adena’nthera pavo’nia av fam.
Legiimi-no’sæ), inhemskt i Ostindien och odlat i
tropikerna. Användes till finare möbler
och sniderier.

Kondottiä’r, se Condottière.

Kondri’n (av cho’ndros, brosk), kem.,
brosk-lim. — Kondri’t, med., broskinflammation;
miner., en meteorsten med järn som
underordnad beståndsdel.

Kondrodi’t (av gr. chondro’s, kornig), miner.,
en mineralgrupp, som innefattar humit,
kondrodit och klinohumi’t; ett till denna
grupp hörande monoklint mineral.

Kondroiti’n, se följ. ord.

Kondroiti’nsvavelsyra, kem., uppstår vid
sönderdelning av kondromukoid (se d. o.)..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0733.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free