- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
726

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kondrom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

726

Kondrom—Konfluera

sönderfaller vid kokning med syror i ett
äggviteämne, kondroitin, och svavelsyra,
förefinnes alltid i ringa mängd i urinen.

Kondro’m 1. Enkondro’m (av gr. cho’ndros,
brosk), med., brosksvulst.

Kondromukoi’d (av lat. brosk, och

mu’cus, slem), kem., ett äggviteämne, som
utgör en av huvudbeståndsdelarna i brosk.

Kondru’ser {lat. condru’si), ett
fornger-manskt folk.

Konduft {fr. conduite]y uppförande; fint
sätt. —■ Konduitfel, mindre förseelse mot
goda seder. — Konduitlista, lista Över
tjänstemäns förhållande och verksamhet.

Kondukta’ns, elektrotekn., förlustmotståndet
vid växelström, dividerat med kvadraten
på impedansen (se d. o.).

Kondu’kter (av lat. con, med, och du’cere,
leda), pL, tonk., på orgelverk befintliga
rör, vilka föra vädret från väderlådan till
de pipor, som ej äro placerade på själva
lådan.

Kondu’ktor (av lat. condu’cere,
sammanföra) j/^s., ledare (för värme 1.
elektricitet) ; åskledare. — Konduktio’n {lat.
con-du’ctio), legning, hyrning, arrendering. —
Konduktionsström, elektrisk
ledningsström. —• Konduktö’r {fr. conducteur),
ledare, förare å ett bantåg, en spårvagn
o. d.; tjänsteman, som bl. a. mottager
biljetter och avgifter.

Kondurangfn, kem., den verksamma
beståndsdelen av kondurangobarken (se följ.
ord).

Kondura’ngo, farm., Co’rtex condura’ngo,
barken av den sydamerikanska busken
Gono’lohus condurango, tillhörande fam.
Asclepiada’ceæ, brukas i sitt hemland som
medel mot kräftsjukdomen.

Kondylo’m (ö^r. kondylo’ma), med., svulst å
hudens bindvävslager. De platta och breda
kondylomerna äro av syfilitisk natur.

Konfarreatio’n, se Confarreatio.

Konfedere’ra sig {lat. confædera’re), förena
sig genom förbund. — Konfedererade,
förbundna; under inbördeskriget i
Nordamerika 1861—65 partinamn för sydstaterna.
Jfr Federerade. — Konfederatio’n,
förbund; förening av stater, vilka inom
densamma bibehålla sin suveränitet. Jfr
Federation.

Konfe’kt, Konfekty’rer, Konfity’rer {ital.
confe’tto, av lat. confi’cere, göra färdig,
laga till), bakverk av socker. Jfr Confetti.

Konfektio’n {fr. confection, av lat.
con-fi’cere, göra färdig), fullständig
uppsättning av kläder; lager av färdigsydda
kläder.

Konfekty’rer, se Konfekt.

Konfere’ns m. fl., se under följ. ord.

Konfere’ra {fr. conférer, av lat. confe’rre,
sammanföra), jämföra; rådslå; förläna,
överlåta. —• Konfere’ns, överläggning,
underhandling, rådplägning; ej
beslutmässig sammankomst (jfr Kongress); de

i sammankomsten deltagande. —
Kon-ferensiä’r {fr. conférencier, föreläsare),
person, som på kabaréscenen har till
uppgift att presentera de uppträdande. —
Konferensråd, i Danmark till andra
rangklassen berättigande titel. —
Gehe’ime-konferensråd, dansk titel, som berättigar
till första rangklassen. Jfr Geheimeråd.

Konfessio’n {lat. confe’ssio), bekännelse;
trosbekännelse; bikt. Jfr Confessio. —
Konfessiona’1, bekännelseskrift;
"biktspe-gel". — Konfessionalfsm, strängt
fasthållande vid ett visst kyrkosamfunds
tros-lära. — Konfessiona’rie, biktfader. —
Konfessione’ll 1. Konfessione’1, ortodox,
överensstämmande med trosbekännelsen.
— Konfessioni’st 1. Konfessionsförvant,
trosförvant, anhängare av den
augsburgi-ska bekännelsen. — Konfessionslös, som
icke bekymrar sig om 1. tillhör någon
trosbekännelse. —• Konfe’ssor, biktfader vid
ett kloster. Se vid. Confessor. —
General-konfessor {lat. confe’ssor genera’lis), titel
för biktfadern vid de båda
birgittinkon-venten.

Konfide’ns {lat. confide’ntia, fr. confidence),
förtroligt meddelande; förtroende, tillit.
Konfident (Z. -da’ng; fr. confident),
förtrogen. — Konfidentie’ll 1. Konfidentie’1,
i förtroende meddelad, mellan fyra ögon;
grundad på förtroende.

Konfige’ra {lat. confi’gere), sammanhäfta,
binda tillsammans.

Konfigure’ra {lat. configura’re), dana, bilda,
gestalta. — Konfiguratio’n, yttre form 1.
bildning, konturer; astr., stjärnornas
ställning till varandra (jfr
Konstellation) .

Konfinatio’n (av lat. con, tillsammans, och
fi’nis, gränslinje), jur., frihetsstraff, blott
bestående i förbud att lämna viss ort.

Konfirma’nd, Konfirmatio’n, se under fÖlj.
ord.

Konfirme’ra {lat. confirma’re), bekräfta,
stadfästa, bestyrka; stadfästa någon i
hans döpelseförbund. — Konfirma’nd,
person, som beredes till konfirmationen. —
Konfirmatio’n {lat. confirma’tio),
stad-fästelse, bekräftelse; den kyrkliga
handling, varigenom döpelseförbundet
stadfästes.

Konfiske’ra {lat. confisca’re, av fi’scus, se
d. o.), indraga till det allmänna; förklara
något förverkat, taga i beslag. —
Kon-fiska’bel, som kan och bör indragas 1.
tagas i beslag. —• Konfiskatio’n,
indragning av gods; beslag å något förverkat.

Konfity’rer, se Konfekt.

Konflagratio’n (av lat. con, tillsammans
med, och flagraWe, brinna), brand,
förbränning; världsbrand.

Konflikt (av lat. confWgere, stöta ihop),
sammanstötning; strid, t^dst.

Konflue’ra {lat. conflu’ere), sammanflyta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free