- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
732

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Konstituera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

732

Konstituera—Konsumera

Konstitue’ra {lat, constitu’ere), grunda;
organisera; utgöra en väsentlig beståndsdel
av ett föremål; förordna, utnämna. —
Konstituera sig, välja ledare och fastställa
sitt syftemål (säges om en förening). —
Konstitue’rad, tillsatt medelst
konstituto-rial (se d. o.). —• Konstituerande
församling, grundlagsstiftande församling. —
Konstitue’nt, fullmakts givare. —
Konsti-tu’t, bestämt stadgande. — Konstitutio’n
(lat, constitu’tio), sammansättning;
beskaffenhet ; med., kroppsbeskaffenhet;
sjukdomsbeskaffenhet (jfr Constitutio
epi-de’mica); statsr., statsförfattning;
grundlag; teoL, kyrklig förordning (jfr
Consti-tutio’nes ecclesia’sticæ). —
Konstitutiona-li’sm, den styrelseform, enl. vilken
regeringen utövas efter en grundlag. Jfr
Ab-solutism och Despoti. — Konstituone’l 1.
Konstitutione’ll, som sammanhänger med
1. avser konstitutionen; med., som
angriper hela kroppen 1. de flesta av de
viktigare organen; statsr., bestämd av 1. i
enlighet med grundlagen. —
Konstitutionella kartan (fr. charte
constitu-tionelle), benämning på Frankrikes
författningar av 1814 och 1830. —
Konstitutionella stadgar utgöra tillägg till vissa
grundlagsbestämmelser. —
Konstitutions-formler, kem., formler, som utvisa, huru
man föreställer sig att atomerna i en
molekyl äro grupperade. —
Konstitutionsutskottet, statsr., det första av svenska
riksdagens ständiga utskott, har att
bereda grundlagsärenden. —
Konstitutionsvatten, kem., kristallvatten. —
Konstitutiv, väsentligt bestämmande. —
Konstitu-toria’l, handling, varigenom förvaltningen
av ett ämbete 1. en tjänst utan fullmakt
uppdrages åt en person.

Konstringe’ra (lat. constri’ngere),
sammandraga, sammansnöra. — Konstringerande
1. Konstrikti’v, sammandragande. —
Kon-striktio’n (lat. constri’ctio),
sammandragning, sammansnörning.

Konstrue’ra (lat. constru’ere), uppbygga,
uppställa; göra utkast till; söka förklara
verkligheten 1. världshändelserna med
stöd av vissa abstrakta grundsatser 1.
favoritåsikter; språkv., ordna 1.
sammanfoga orden i en mening; geom., upprita
(en figur). — Konstruktio’n (lat.
con-stru’ctio), byggnad, sammansättning,
uppställning 1. ordnande av delarna i ett helt;
filosofiskt 1. historiskt konstruerande (jfr
Konstruera); språkv., ordfogning; geom.,
uppritning (av en figur). — Konstruktiv,
ordnande, sammansättande; hyggn.,
sammanhållande delarna av ett helt. ) ( D e
-k o r a t i v. — Konstruktö’r, byggmästare,
ritare.

Konstsilke, på kemisk väg framställd
silkes-liknande tråd. De viktigaste arterna härav
äro Chardonettesilke, framställt av
kollo-dium, Acetat silke, erhållet genom behand-

ling av bomullscellulosa med acetat, och
Viscossilke, som framställes ur trämassa.
Avfallet av konstsilke utgör handelsvaran
Stapelgarn.

Konststigare, se Stig are.

Konstteori’, vetenskapen om den estetiska
erfarenheten sådan den spec. kommer till
uttryck i de bildande konsterna.

Konstupratio’n (av lat. constupra’re,
vanära), våldtäkt.

Konsubstantiatio’n m. fl., se under följ. ord.

Konsubstantie’1 1. Konsubstantie’ll (av lat.
con, med, samman, och suhstafntia,
beskaffenhet, innehåll), av samma väsen 1.
natur. — Konsubstantiali’sm,
homoiousia-nernas (se d. o.) lära om väsenslikheten
mellan personerna i gudomen. —
Konsub-stantialite’t, teol., väsensenheten i
treenighetsläran. —■ Konsubstantiatio’n, Kristi
lekamens och blods införlivande med
brödet och vinet i nattvarden.

Ko’nsul (lat. co’nsul), titel för de två högsta
ämbetsmännen i den fornromerska
republiken; titel för franska republikens
tre högsta överhetspersoner (1799—
1804); titel för en av en stat å utländsk
handelsplats anställd person, som äger att
därstädes bevaka sina landsmäns
rättigheter och skydda sitt lands handel och
sjöfart. —• Konsula’d, avgift till konsul på
främmande ort. — Konsula’rjurisdiktion,
domsrätt, som utövas av kristna länders
myndigheter i vissa icke kristna länder. —
Konsula’t (lat. consula’tus), en konsuls
ämbete; den tid, varunder en romersk
konsul innehade sitt ämbete; en konsuls
ämbetslokal. — Konsulatet (fr. le
con-sulat), den tid av Frankrikes historia (10
nov. 1799—18 maj 1804), då konsuler
innehade utövande makten. —
Konsulatråd, biträdande tjänstemän vid
svenska generalkonsulat. — Konsule’nt,
rådgivare i synnerhet i rättsfrågor.
— Konsu’lt (lat. consu’ltum), beslut;
i tidningarna använd benämning på
konsultativt statsråd. — Konsult a tio’n,
rådfrågning; överläggning i synnerhet
läkare emellan. — Konsultativ, som ger
råd. — Konsultativt statsråd 1.
statsråd utan portfölj benämnas hos
oss de tre statsråd, som ej äro chefer för
något statsdepartement. — Konsulte’ra
(lat. consulta’re), rådfråga, rådslå,
överlägga. — Konsulä’r, som hör till en
konsuls ämbete.

Konsume’nt, se under följ. ord.

Konsume’ra (lat. consu’mere), förtära,
förbruka. — Konsume’nt, den förtärande,
förbrukare. )( Producent. —
Konsum-tio’n, förbrukning, åtgång, avsättning.
)( Produktion. —
Konsumtionsföreningar, kooperativa föreningar (se
d. o.) med syfte att till gemensam nytta
ordna medlemmarnas förbrukning av
ekonomiska produkter; stundom kooperativa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free