- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
734

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Konto ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

734

Konto—Kontrahera

fortfarande, oupphörlig; mat., som är
underkastad en jämnt framåtskridande
förändring 1. kan upplösas i likartade
delar (om storheter). — Kontinuerlig
funktion, mat., en funktion som
kontinuerligt övergår från en storhet till en annan,
när oberoende variabeln kontinuerligt
förändras. — Kontinuerliga storheter,
mat.y storheter, som äro så beskaffade att
man alltid till en given storhet kan finna
en annan, som skiljer sig från den förra
med ett tal som är mindre än någon ändlig
storhet. — Kontinuite’t {lat. continu’itas),
oavbrutet sammanhang,
sammanhängande följd; fortgång; mat., egenskapen hos
en storhet att vara kontinuerlig.

Ko’nto, pl. Konti {ital. co’nto, av lat.
co’m-putus, sammanräkning), handelst., en av
två avdelningar (debet och kredit)
bestående, för en person 1. en personifierad
sak öppnad räkning i en handelsbok. —
K. du’bbio, konto för osäkra och tvistiga
fordringar. — K. fi’nto, K. lo’ro m. fl., se
under Conto. — K. meta’, konto, som föres
över en av tvenne köpmän för gemensam
räkning bedriven affär. — Kontokura’nt
(fr. compte courant, ital. co’nto corre’nte),
löpande räkning, som föres av en köpman
med en affärsvän; utdrag av en sådan
räkning.

Konto’r (fr. comptoir, av compter, räkna),
affärsrum, skrivrum, ämbetsrum,
ämbetsverk; avdelning av ämbetsverk;
förvaringsrum. —• Kontorfst, bokhållare,
bokförare på handelskontor. —
Kontors-skrivare, vissa lägre tjänstemän i
Telegraf- och Järnvägsstyrelsen m. m.

Kontornia’ter, myntliknande poletter.

Kontorsio’n (fr. contorsion, av lat. con, med,
tillsammans, och torque’re, vrida), med.,
försträckning 1. förvridning av musklerna
1. någon lem.

Ko’ntra- (lat. co’ntra), emot, på motsatta
sidan, tvärtom.

Ko’ntra-alt, försvenskning av contr’alto (se
d. o.).

Ko’ntra-approche (1. -apprå’sj), hefästn., en
från en belägrad fästning utgående
löpgrav.

Ko’ntrabalans (fr. contre-balance), motvikt.
— Kontrabalanse’ra (fr. contre-balancer),
hålla jämvikt mot; uppväga.

Ko’ntraband (fr. contrehande; ital.
contra-ba’ndo, av contra, emot, och ba’ndo,
påbud), jur., till införsel förbjudna 1.
oför-tullade varor. — Krigskontraband, varor
(främst krigsförnödenheter), som en
neutral stat enl. folkrättens grundsatser icke
får sända till en krigförande makt.

Ko’ntrabas (fr. contre-basse), tonk., basfiol;
bombardon (se d. o.); gambastämma i
orgeln.

Ko’ntrabasun, tonk., en djup basstämma i
orgelverket.

Ko’ntrabatteri, befästn., batteri, riktat mot
en belägrad fästning.

Ko’ntrabok, handelst., moträkningsbok,
motbok mellan t. ex. en köpman och en kund.

Ko’ntraborgen, handelst., den borgen,
varigenom någon förbinder sig att gottgöra
den eg. borgensmannen den förlust, han
möjligen kan ådraga sig genom sin
borgensförbindelse.

Ko’ntradans (fr. contredanse), en urspr.
engelsk dans, i vilken paren uppställa sig
i led och röra sig mot varandra. Jfr
Ang-läs och Fransäs.

Kontradate’ra (fr. contredater), åsätta
annat datum.

Kontradiktio’n (lat. contradi’ctio, av lat.
co’ntra, emot, och di’cere, säga), log.,
motsägelse. Se vid. under Contradictio. —
Kontradikto’risk, motsägande. —
Kontra-diktoriskt förfarande, jur., innebär, att
ingen får dömas utan att ha erhållit
tillfälle att yttra sig över, vad motparten
an-dragit. — Kontradiktoriskt motsatta
begrepp, begrepp, av vilka det ena blott
innebär ett förnekande av det andra, t. ex.
rät-linig och icke-rätlinig. Jfr Konträrt
motsatta begrepp.

Ko’ntra-eskarp (fr. contre-escarpe), befästn.,
se Kontereskarp.

Kontrafacie’nt (av lat. contrafa’cere, göra
emot), person, som överträder en
förordning. — Kontrafaktio’n efterhärmning,
efterbildning.

Ko’ntrafagott, tonk., en fagott (se d. o.), som
står en oktav djupare än den vanliga
fa-gott en.

Kontrafaktio’n, se under Kontrafacie’nt.

Kontrafissu’r (av lat. co’ntra, emot, och
fi’n-dere, klyva) 1. Kontrafraktu’r (av lat.
fra’ngere, bryta, krossa), med.,
mot-spricka, spricka (på ben, i synnerhet
huvudskålen), mittemot den, där skadan, ett
slag 1. d. träffat.

Kontraflexio’nslinje (av lat. co’ntra, mot,
och fWctere, böja), dubbelböjd kroklinje.

Kontrahe’nt, se under följ. ord.

Kontrahe’ra (lat. contra’here),
sammandraga; överenskomma, sluta fördrag. —
Kontrahe’nt, person, som ingår fördrag,
överenskommelse. — Kontra’kt (lat.
contra’ctus), subst.y jur., fördrag, skriftlig
överenskommelse; en flera pastorat
innefattande underavdelning av ett
biskopsstift; adj., med., sammandragen,
onaturligt böjd (om kroppsdelar). —
Kon-trakti’bel, som kan sammandraga sig. —
Kontraktibilite’t, förmåga att
sammandraga sig. — Kontrakti’1, den organiska
substans, som kan förkortas, t. ex.
muskelsubstansen. — Kontraktio’n,
hopdragning, sammandragning, förkortning.

Kontraktfst, ordinarie präst i ett
kontrakt. — Kontraktsprost, präst, som står
i spetsen för ett kontrakt. — Kontraktu’r
(lat. contractu’ra), med., ihållande sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0742.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free