- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
735

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kontraindicera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kontraindicera—Kontroll

735

mandragning, krökning, förkortning av
muskler.

Kontraindice’ra (av lat. co’ntra, emot, och
indica^re, visa, påpeka), antyda
motsatsen. — Kontraindikatio’n, motbevis; med,,
omständighet, som föranleder
undvikandet av en terapeutisk åtgärd. Jfr
Indikation.

Kontra’kt, Kontrakti’1, Kontraktu’r m. fl., se

under Kontrahera.

Kontramande’ra (fr. contremander), giva
återbud, återkalla en given befallning;
inställa något, som blivit beslutat.

Ko’ntramarsch, krigsh., den rörelse av i linje
uppställd trupp, varigenom dennas front
riktas åt motsatt håll mot förut.

Ko’ntramina {fr. contre-mine), krigsk.,
mot-mina, mina, varmed en belägrad fästning
motverkar de belägrandes minor; fig.y
motlist. —• Kontramine’ra, anlägga
mot-minor; fig.y använda motlist.

Ko’ntramärke {fr. contre-marque),
mot-märke, som fås vid avlämnandet av något
(t. ex. klädesplagg o. d.) i annans förvar
1. som berättigar till återinträde i en
offentlig lokal.

Ko’ntraoktav, tonk., den oktav, som omfattar
Cl—H± (pianots tolv djupaste toner).

Ko’ntraorder (fr. contre-ordre), krigsk.,
återkallande av en förut given order, ofta
förbundet med en ny befallning.

Ko’ntrapart, Int., motpart, motståndare.

Ko’ntraparti (fr. contre-partie), tonk.,
mot-stämma 1. andra diskanten; fig., stridigt
tänkesätt 1. system.

Kontrapone’ra (av lat. co’ntra, emot, och
po’nere, ställa), motsätta; handelst.,
avföra en i handelsböckerna oriktigt införd
post och riktigt bokföra den; log., uppsöka
ett omdöme, som står i
kontrapositions-förhållande till ett annat. —
Kontraposi-tio’n, motställning, motsättning; handelst.,
beriktigande av ett bokföringsfel;
betäckande av en växelskuld; log., det
förhållande, som äger rum mellan två
omdömen, av vilka det senare har den
kontra-diktoriska motsatsen mot det förras
predikat till subjekt, det förras subjekt till
predikat samt olika kvalitet. —
Kontra-po’sto (ital. contrapposto) y den ställning
den stående människokroppen intager, då
kroppstyngden huvudsakligen vilar på ena
benet under det det andra tjänar balansen.
Användes med förkärlek i
bildhuggarkon-sten.

Kontrapropositio’n (av lat. propo’nere,
framställa) , motproposition, motförslag. Jfr
Proposition.

Ko’ntraprotest, handelst., den protest, som,
i vissa länder, innehavaren av en
protesterad växel måste upptaga hos utställaren,
innan han kan taga regress hos sina
förmän.

Ko’ntrapunkt (lat. contrapu’nctus), eg. mot.
punkt, motnot; tonk., tonsättningskonst.

konsten att till en given melodi sätta
övriga stämmor 1. att efter givna regler
förbinda flera stämmor med varandra. —
Kontrapunktfst, kännare av
kontrapunkten.

Kontraremonstra’nter 1. Gomari’ster,
motståndare till remonstranterna (se d. o.).

Ko’ntrarevolution (av lat. co’ntra, emot, och
revolution, se d. o.), motrevolution.

Kontrarie’ra (fr. contrarier), motarbeta,
lägga hinder i vägen. —• Kontrarite’t,
mot-verkan, motsägelse; vedervärdighet.

Kontrasigne’ra (av lat. co’ntra, emot, och
signa’re, teckna), medunderskriva. —
Kontrasigna’nt, person, som utför en
kontrasignation (se följ. ord). —
Kontra-signatio’n, statsr., särskild underskrift av
en 1. flera ministrar å av konungen
undertecknat regeringsbeslut; särskild å från
myndighet utfärdad befallning utförd
underskrift av den person, som skall
ombesörja beslutets skriftliga uppsättning.
—• Kontrasignatu’r, medunderskrift.

Kontra’st (av ital. contra’sto, strid,
motstånd, av lat. co’ntra, emot, och sta’re,
stå), motsats; olikhet; sammanställning
av tvenne, i avseende på det intryck, de
förorsaka, motsatta föremål. —
Kontra-ste’ra, sticka bjärt av mot varandra.

Ko’ntrasteg (fr. contre-pas), krigsk. och
dansk., halvsteg.

Kontraste’ra, se under Kontrast.

Ko’ntrastreck, sjöv., på kompassen det
streck, som är rakt motsatt ett givet
dylikt.

Ko’ntrasubjekt (fr. contre-sujet), tonk.,
mot-tema, den andra underordnade satsen i en
fuga.

Ko’ntratempo (ital. contrate’mpo), se
Con-tretemps.

Kontrateno’r, tonk., den harmoniutfyllande
stämman i medeltidens trestämmiga
vokalmusik.

Ko’ntratoner, tonk., de toner, som omfattas
av kontraoktaven (se d. o.).

Kontraventio’n (av mlat. contraveni’re,
komma emot), överträdelse av en lag 1. en
överenskommelse.

Ko’ntravisit (fr. contre-visite), återbesök.

Kontrektatio’n (lat. contrecta’tio), beröring,
vidrörande. — Kont rekt ations teori’, jur.,
den teori, som anser, att ett tjuvnadsbrott
föreligger så snart tjuven berört det
föremål, han ämnar stjäla.

Kontribue’ra (lat. contrihu’ere), bidraga,
sammanskjuta, skatta. —• Kontribua’bel,
skattskyldig. — Kontribue’nt, person, som
erlägger skatt. — Kontributio’n, bidrag;
skatt, utskylder; krigsskatt.

Kontritio’n (fr. contrition), förkrosselse,
ånger och ruelse.

Kontro’ll (fr. controle, av contre, emot, och
rdle, rulle, lista), motbok, motlista,
moträkning; granskning; övervakning;
stämpel på guld-, silver- och tennvaror. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free