- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
736

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kontrovers ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

736

Kontrovers—Konvergera

Kontrolla’nt, person, som kontrollerar en
kassa 1. d. — Kontrollappara’t,
prövningsapparat, inrättning för övervakande av
den tillbörliga skötseln av något. —
Kontrolldirektör, chefen för Kontrollverket
(se d. o.). — Kontrolle’ra, föra moträkning
1. anteckning: hava uppsikt över; åsätta
kontrollstämpel. — Kontrollförening,
kreatursägareförening för noggrann
kontroll av husdjursskötselns avkastning. —
Kontrollkontoret, gemensamt kontor för
Järnvägsstyrelsens tre taxekontor. —
Kontrollstämpel, viss stämpel på guld,
silver och tenn, till utvisande av metallens
halt. — Kontrollstämpling, kontrollering
av och anbringande av kronans stämpel å
guld-, silver- och tennarbeten. —
Kontroll-ur, ett ur, som visar om nattvakter 1. d.
på bestämd tid infunnit sig på bestämda
ställen. —• Kontrollverket, det
ämbetsverk, som äger att kontrollstämpla guld-,
silver- och tennarbeten. — Kontrollö’r,
ämbetsman, som har sig anförtrodd någon
viss kontroll (t. ex. vid brännerier, vid
kontrollverket o. s. v.).

Kontrove’rs (lat. controve’rsia), ordstrid,
tvistefråga, i synnerhet i vetenskapliga,
politiska 1. religiösa angelägenheter. —
Kontroverspredikningar, höllos förr i
katolska kyrkor för att bekämpa andra
bekännelsers trosläror.

Konträ’r (av lat., contra’rius, motsatt),
motsatt, stridande emot; hinderlig. —
Konträr sexualdrift = Homosexualitet (se
d. o.). — Konträrt motsatta begrepp, log.,
begrepp, av vilka det ena både innebär ett
förnekande av det andra och angiver en
annan positiv benämning, t. ex. rätlinig
och kroklinig. Jfr Kontradiktoriskt
motsatta begrepp.

Kontuberna’1 (lat. contuberna’lis, av con,
med, och tabe’ma, koja, tält), rum-1.
tältkamrat. Jfr Contubernalis och
Contuber-nium.

Kontumace’ra, Kontuma’ciedom, se Döma
någon contumaciter och Contumaciedom
(under Contumacia).

Kontunde’ra (lat. contu’ndere),
sammanstöta ; krossa, stöta sönder.

Kontu’r (fr. contour), ytterlinje, omkrets;
grunddrag. — Konture’ra, uppdraga
ytterlinjerna.

Konturbe’ra (lat. contur’bare) ^ förvirra,
oroa. — Konturbatio’n, förvirring,
bestörtning.

Kontu’sch, polsk., ett slags ytterplagg för
damer och herrar.

Kontusio’n (lat. contu’sio, av contu’ndere,
krossa, slå), stöt, slag, skrubbning; med.,
genom krossning, slag etc. förorsakad
kroppsskada, varvid huden ej
söndersli-tits.

Konungaböckerna, två av Gamla
Testamentets historiska böcker.

Konung för en dag, tonk., opera av den
franske kompositören Adam.

Konvalesc€’nt (av lat. convale’scere,
tillfriskna), person som tillfrisknar. —
Kon-valesce’ns, tillfrisknande; tiden för
tillfrisknandet.

Konvalje, hot., se Convallaria.

Konvallamari’n, farm., en ur liljekonvaljen
framställd glykosid, som hämmar
hjärtverksamheten.

Konvektio’n (av lat. con, med, och ve’here,
förflytta), fys., värmeutbredningen i en
gas 1. vätska på grund av de strömningar,
som uppstå, då de uppvärmda lättare
partierna stiga uppåt. — Konvektionsström,
den elektromagnetiska verkan av en i
svängning försatt, elektriskt laddad
kropp.

Konvena’bel, Konvena’ns m. fl., se under
följ. ord.

Konvene’ra (lat. convenire), passa, anstå,
vara lämplig för. — Konvena’bel,
passande, lämplig; tillbörlig, hövisk. —
Konvenans (1. kångvena’ngs; fr. convenance),
antaget bruk; god ton, det passande;
hänsyn för skick och sed. — Konvenansparti,
förståndsgiftermål. —■ Konve’nt (lat.
con-ve’ntus)y sammankomst, församling;
prästmöte; kloster, stift. — Konve’ntet, se
Nationalkonventet. — Konventi’kel (lat.
conventi’culum, dimin. av conve’ntus,
sammankomst) , sammankomst för religiös
uppbyggelse utom statskyrkan. —
Kon-ventikelplakat, mot dylika
sammankomster riktad förordning. — Konventio’n
(lat. conve’ntio), överenskommelse,
fördrag. —■ Konventionali’sm, uppfattning,
som i allt har det konventionella till norm.
—• Konventionsstraff, handelst.y den vid
kontrakts avslutande bestämda
penningplikt, som drabbar den av kontrahenterna,
vilken ej uppfyller alla enl. kontraktet
åtagna förbindelser. — Konventionstariff,
tulltariff, grundad på handelsfördrag. —
Konventione’1 1. Konventione’ll, som
grundar sig på överenskommelse 1. hävdvunnen
sed; överensstämmande med
konvenansen; onaturlig och stel. —• Konventua’ler,
i klosterkonventet röstberättigade
klosterbröder 1. medlemmar av en andlig
riddar-orden; de franciskanmunkar, som levde
efter ordens mildare klosterregler.

Konverge’ns m. fl., se under Konvergera.

Konverge’nt serie, mat., serie, vars summa
närmar sig ett bestämt, ändligt värde, då
antalet termer växer i det oändliga.
)(Divergent serie.

Konverge’ra (av lat. con, med, tillsammans,
och ve’rgere, böja sig), hava riktning åt
varandra. )( Divergera. —
Konver-ge’ns, närmande till, lutning mot varandra,
egenskapen att konvergera. —
Konver-gensinsufficie’ns, med., bristande förmåga
att röra ögonen inåt till konvergens. —
Konvergenskramp, bristande förmåga att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0744.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free