- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
738

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kootrot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

738

Kootrot—Koppel

dinatio’n, samordning; likställighet i rang;
språkv,, samordning, det förbindningssätt
mellan satser och satsdelar, varigenom
dessa bliva av samma slag; log.,
förhållande mellan två begrepp, som falla inom
ett tredjes omfång, men ej inom varandras.
)(Subordination. —
Koordinato-gra’f, apparat för utkonstruering av en
punkt enl. ett visst koordinatsystem. —
Koordinatsystem, benämning på varje
särskilt slag av sammanhörande koordinater.

Kootrot, bot., roten av den i Himalaya
växande örten Saussure’a Lappa (syn.
AuckWndia, Aplota’xi), av fam.
Compo’-sitæ. Användes till rökelse, malpulver
m. m.

Kopaivabalsam (1. kopaiVa- 1. kopa’jva-),
farm., Ba’lsamum copaiva, fås ur
stammen av flera västindiska och
sydamerikanska Copaifera-diTtQT samt brukas mot
slemflöden.

Kopai’vaträ, dets. som Amarantträ (se d. o.).

Kopa’l, bot., tekn., Resi’na copal, är ett
kollektivnamn för flera slags hårda,
svårsmälta hartser. Bäst anses den
östafrikanska, vilken liksom den västafrikanska
sägas härstamma från vissa Hymenæ’a- och
Trachylo’bium-2iVteY. Amerikansk kopal
fås av Hymenæa Courbaril i det tropiska
Amerika och australisk kopal,
dammara-1. kaoriharts, av Damma’ra austra’lis på
Nya Zeeland. Kopal användes mycket till
lackfernissor.

Kopa’lkibark, farm., Co’rtex Copa’lchi,
barken av den amerikanska, till fam.
Euphor-bia’ceæ hörande busken Cro’ton ni’veus,
har stundom brukats i st. f. kinabark.

Kope’k {ry. kopje’jka 1. kope’ika), ryskt
skiljemynt = ^Aoo av en silverrubel =
ungefär 1 V’2 öre. Jfr Ruhel.

Kopernika’nska världssystemet, se
Coperni-kanska världssystemet.

Kopf, ty., huvud; tonk., se Kopp.

Kopfstück, ty., eg. huvudstycke, mynt med
bröstbild, äldre österrikiskt mynt om 20
kreuzer.

Koph, zool., bibelns namn på hamadryaden.

Kopi’a {fr. copie, av lat. co’pia, förråd),
avskrift, avtryck; avteckning, efterbildning.
Jfr Original. — Kopi’ebläck, vanligt bläck
uppblandat med mera gummi och stundom
även med socker. Brukas för att
möjliggöra kopiering av brev medelst kopiepress.
— Kopiebok, handelst., bok med blad av
silkespapper, i vilken alla avgående
affärsbrev medelst kopiepress
kopieras.—Kopiepenna, ett slags blyertspenna, vars skrift
kan avtryckas å kopiepapper. —
Kopie-press, maskin, medelst vilken brev och
handlingar kopieras i kopieboken. —
Kopie’ra, avskriva, avtrycka; avteckna,
avmåla. — Kopieringspapper, fotogr.,
preparerat papper för framställning av
positiva kopior av ett fotografiskt
negativ. — Kopieringsram, fotogr., ram som

användes vid kopiering av fotografier. —
Kopi’st {fr. copiste), avskrivare;
skrivare; fordom lägre tjänsteman, särskilt i
K. M:ts kansli. — Kopiö’s {lat. copio’sus)f
riklig, överflödande; ansenlig.

Ko’pje, holl., huvud, ingår i sammansatta
sydafrikanska namn på höjder och mindre
bergstoppar.

Ko’pos, gr. (av ko’ptein, slå), med., stor
matthet. —■ Kopiopi’, sjuklig matthet i
ögonen.

Kopp 1. Kopf, tonk., genomborrad klots i
orgelns tungpipor, såsom fäste för pipans
kropp och munstycket.

Ko’ppa, fomgrekiskt skrivtecken (taltecken
för 90), varur det romerska Q uppstått.

Koppar, kem., ett av de tidigast kända
metalliska grundämnena, förekommer
stundom gedigen, men oftast i förening med
svavel och syre, mera sällan med klor. Är
hållfast och smidig. Betäckes i fuktig och
kolsyrehaltig luft med ärg (basiskt
kop-parkarbonat). Användes till kokkärl,
mynt m. m. samt till talrika legeringar,
bl. a. mässing, brons, nysilver och
fosforbrons. — Kopparautotypi’, i kopparplåt
etsad autotypi. — Kopparbrunt,
målarfärg av ferrocyankoppar. — Kopparfast,
kallas ett kopparförhytt fartyg. —
Kopparglans, miner., grå kopparmalm,
innehållande 74—80 % koppar, 20 % järn och
något svavel. — Kopparkis, gul
kopparmalm, är den viktigaste av alla
kopparmalmer. — Kopparlasur, se Azurit. —
Kopparmatte, bronsstaty, som länge
prydde skampålen i Stockholm. Nu i
rådhuset. —• Kopparnickel, miner., två
mineral, som båda bestå av nickel och arsenik.

— Kopparoxid, fås genom upphettning av
koppar i luften 1. genom glödning av
nitra-tet, karbonatet och hydratet. —
Kopparrök, rå zinkvitriol. — Kopparskiffer, geoL,
ett slags märgelskiffer; ett slags
hälle-flintskiffer. — Kopparstick, avtryck av en i
kopparplåt graverad bildframställning. —
Kopparsulfat 1. Kopparvitriol, svavelsyrad
kopparoxid, fås, då koppar löses i varm
och stark svavelsyra. Nyttjas vid
fabrikation av kopparfärger, i galvanoplastik
m. m. —■ Koppar tryck, tryckning av
kopparstick 1. fotogravyr. — Kopparålder,
arkeoL, den förhistoriska period mellan
sten- och bronsåldern, då de första
metallredskapen (oftast yxor av koppar)
tillkommit.

Kopparorm, zool., se Anguis.

Ko’ppel (av lat. co’pula, band), rem 1. kedja
till ledande av hundar (hundkoppel); de
vid ett dylikt band ledda hundarna;
krigsk., remmar, vid vilka sabeln fästes
(sabelkoppel); ett slags färja; tonk., en
för tonernas förstärkande avsedd
inrättning i orgeln, varigenom den för tillfället
spelade klaviaturen förbindes med andra.

— Koppelbruk {ty. Koppelwirtschaft),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free