- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
740

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Korda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

740

Körda—Korn

Ko’rda (gr, chorde’), tonk.y
instrument-sträng, ton; mat.y rät linje, som
sammanbinder en cirkelbåges ändpunkter. —
Kor-da’l, rät linje, vars alla punkter äro av den
beskaffenheten, att om från en av dem
tangenter dragas till två givna cirklar, de
dragna tangenterna äro lika stora.

Kordelogi {1. kårdelåsji’), nyare svensk
stavning av Corps de logi (se d. o.).

Kordero’j (eng. corduroy, fr. cordelet), ett
slags tjockt, grovrandigt,
sammetslik-nande bomullstyg; namn på flera slags
svenska helylle- och halvylletyger. —
Kor-derojväg {eng. corduroy road), ^’kavelbro"
av tvärsöver vägbanan lagt rundtimmer i
Nordamerikas (liksom i Sveriges)
sump-trakter.

Kordia’1 {fr. cordial, av lat. cor, hjärta),
hjärtlig. —• Kordialite’t, hjärtlighet.

Kordieri’t, se Cordierit.

Kordine’ma, gr. (av kordine’omaiy jag är yr),
med., svindel, tyngd i huvudet.

Kordi’t, se Cordit.

Kordome’ter (av gr. chorde’, sträng, och
me’tron, mått), instrument till mätande
av strängars tjocklek.

Kordong {1. kårdå’ng; fr. cordon, av gr.
chorde’, sträng), snöre, snodd; hefästn.,
murlist; krig sk., en av soldater bildad
kedja. — Kordongsystem, krigföringssätt,
grundat på truppernas uppställning i
kordong.

Kordua’n 1. Kordova’n = Karduan (se d. o.).

Ko’re, gr., flicka, namn på Persefone (se
d. o.) som dotter till Demeter; i
konsthistorien benämning på forngrekiska statyer
av unga kvinnor.

Koré = Troké (se d. o.).

Korea’nska språket, det språk, som talas av
infödingarna på halvön Korea.

Koregi, se Cho-rogi.

Koregi’ 1. Choregi’ {gr. choregi’a),
bekostandet av körens utrustning i de forngrekiska
skådespelen.

Koredia’lysis, gr. (av ko’re, pupill), med.,
konstgjord pupillbildning. — Korektomi’
(av gr. te’mnein, skära), pupillbildning
genom bortskärande av ögats i ris. —
Koremorfo’m, pupillens sjukliga
förändring. — Koremo’rfosis (av gr. morfu’n,
bilda), konstgjord pupillbildning. —
Kore-tomi’ = Korektomi.

Koregrafi’, se Koreografi.

Koreisjfter, se Kureisjiter.

Koremo’rfosis m. fl., se under Koredialysis.

Koreografi’ 1. Koregrafi’ (av gr. choro’s,
dans, och grajein, skriva), konsten att
medelst tecken angiva de olika rörelserna
i en dans. — Koreuti’k 1. Korevti’k,
danskonst. — Koreut 1. Kore’vt, dansare.

Korgblommiga, bot., se Compositæ.

Korgrönt, se Borggrönt.

Korgvide, bot., se Salix.

Koria’mb, metr., en fyrstavig versfot, i vil-

ken de två mellersta stavelserna äro korta,
de andra två långa: — w w —.

Koria’nder, bot., Coria’ndrum sati’vum, en
till fam. UmbelWferæ hörande kryddväxt,
vars frukter, Fru’ctus coria’ndri, brukas
som tillsats i läkemedel och som
hushållskrydda.

Koriarii’n, se Coriaria.

Korfnter, hot., Fru’ctus Vitis minu’tæ, små
kärnlösa, efter den grekiska staden Korint
uppkallade russin från
Medelhavsländerna.

Kori’ntierbreven, två av aposteln Paulus till
den kristna församlingen i Korint skrivna

w brev, upptagna i Nya Testamentet.

Kori’ntisk metall, i forntiden en
metallblandning varav bildstoder förfärdigades.

Kori’ntisk stil, byggn., den prydligaste av
de grekiska pelarordningarna, uppkallad
efter staden Korint, karakteriseras
särskilt av sitt praktfulla, korg- 1.
bägarfor-miga, med bladverk prydda kapitäl.

Ko’rioti, anat., del av fosterplacentan i
moderkakan. Se Placenta.

Koripeta’I (av gr. chori’s, avsöndrat, åtskilt,
och pe’talon, blad), bot., fribladig, är en
blomkrona, som består av sinsemellan fria
blad. )( Gamopetal.

Korja’ker, ett sibiriskt, till den
hyperborei-ska rasen hörande folk.

Kork {lat. su’ber), bot., tekn., en bildning,
som på vissa länge och kraftigt i tjocklek
tilltagande växtdelar 1. på sårade
växt-ytor träder i ytterhudens ställe.
Buteljkork fås av den i v. Medelhavsländerna
växande korkeken, Que’rcus svJber,
tillhörande fam. Cupiilijeræ.

Korkalm, bot., se Ulmus.

Korkfender, sjöv., ett slags frihult av kork
med överdrag av flätat tågvirke. —
Korkfärg, med korksmulor tillsatt färg till
målning inombords å fartyg. Den är dålig
värmeledare och minskar
vattenkondensa-tionen. — Korkmatta, se Linoleum. —
Korkpengar, avgift till värden å en
restaurang för varje uppslagen flaska medfört
vin.

Korkpo’r, bot., barkpor.

Korksten, lätt, värmeisolerande
byggnadsmaterial av korkavfall.

Korkträ, namn på ett flertal mycket mjuka
och lätta tropiska träslag.

Kormak, se Cormac.

Kormofy’ter (av gr. kormo^s, stam, och
fyto’n, växt), bot., växter vilka utveckla
bladbärande skott (i motsats till
tallo-fyterna, som blott hava bål).

Kormt, nord. myt., en mytisk flod.

Kormästare, fordom inövare av kören vid en
operascen. Titeln kvarstår vid
Stockholmsoperan.

Korn, en vikt = 0,0425 gr.; nettovikten av
ädel metall i guld- och silvermynt. Jfr
Skrot och korn.

Korn, bot., se Hordeum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0748.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free