- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
742

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Korridor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

742

Korridor—Korta varor

fartygs 1. ett skeppsrederis affärer. —
Korresponderande höjder, astr., en
stjärnas lika höjder över horisonten på båda
sidor om meridianen.

Korridor, fr. (L -då’r; ital. corridore), en
smal gång framför en rad 1. mellan tvenne
rader av rum 1. teaterloger, vilka hava
utgång till densamma. —• Korridorsystem,
byggnadssätt, för sjukhus, fängelser,
kaserner m. m., varvid de särskilda lokalerna
äro förlagda utefter korridorer.

Korrige’nda, Korrige’ntia, se under följ. ord.

Korrigera (L -ge’ra 1. -sje’ra, lat, corri^gere),
rätta, förbättra; utföra rättelser, särskilt
i något skrivet 1. tryckt. — Korrige’nda,
se Corrigenda. — Korrige’ntia, med.y
korrigerande, förbättrande medel, välsmakande
1. välluktande ämnen, vilka brukas som
tillsats till läkemedel med elak smak och
lukt. — Korrigi’bel, som kan förbättras.

— Korre’kt, riktig, felfri; regelrätt. —
Korrekthet, felfrihet, noggrannhet. —
Korrektio’ii, rättelse, förbättring;
bestraffning. — Korrektionshus, tukthus;
förbättrings- 1. arbetsinrättning. —
Kor-rektione’ll fångvård, fångvård, som avser
mera brottslingens förbättrande än
de begångna brottens bestraffande.

— Korrektioni’st, tukthusfånge;
arbetsinrättningshjon. — Korrekti’v,
förbättrings- 1. rättelsemedel; till förbättring
ländande. — Korre’ktor (fr, correcteur),
beriktigare, förbättrare; korrekturläsare;
superior i paulinkloster (se Pauliner), —
Korrekt u’r, beriktigande, förbättring;
boktr., avdrag av en uppsatt tryckform,
avsett för rättelser av i manuskriptet 1.
vid sättningen begångna fel. —
Korrekturtecken, vissa tecken, genom vilka de
vanligaste korrekturfelen anmärkas.

Korripe’ra {lat. corri’pere), gripa, fånga;
uttala en stavelse kort.

Korrobboree (Z. kårråbbåri’), ett slags rituell
dans hos Australiens urinvånare.

Korrobore’ra (lat. corrohoraWe) y stärka,
styrka. — Korroboratio’n, styrkande. —
KorroboratiV (fr. corrohoratif),
stärkande; med.y stärkande medel.

Korrode’ra 1. Korrade’ra (lat. corrodere),
gnaga sönder; fräta. — Korrosi’v (fr.
corrosif), frätande; frätmedel.

Korrosio’n 1. Korrasio’n (se Korrodera),
geol.y omdaning av berggrundens yta
genom den frätande och söndergnagande
verkan, som utövas av rinnande vatten, is
och vindar med hjälp av material, som de
sätta i rörelse. Jfr Denudation.

Korrosi’v, se under Korrodera.

Korruge’ra (lat. corrugaWe, av ru’gay veck,
skrynkla), nedskrynkla, vecka, rynka. —
Korrugerad plåt, nyttjas till täckning av
tak.

Korrunipe’ra (lat. corrvJmpere), fördärva;
skämma; förfalska; muta, förleda. —
Korrumpe’rad, fördärvad, förfalskad; i

fråga om text genom främmande
tillsatser. — Korru’pt, fördärvad, förfalskad;
dålig, liderlig. — Korrupti’beI, som kan
fördärvas, skämmas; besticklig. —
Kor-ruptibilite’t, förgänglighet; besticklighet.
— Korruptio’n, fördärv; förskämning;
sedefördärv; mutsystem; besticklighet;
förfalskning.

Korsa’k, pälsverk av det asiatiska
hunddjuret korsaken, Vu’1’pes co’rsac.

Korsandmat, hot., se Lemna.

Korsa’r (sp. corsa’riOy ital. corsa’ro, av lat.
cu’rsus, lopp), fribytare, kapare; även
kaparefartyg. — Korsa’ren, norsk
skämttidning.

Korsblomma, bot., se Passiflora; byggn., en
gotisk, för tornspetsar, gavlar o. s. v.
avsedd avslutningsprydnad, sammansatt av
fyra blad, grupperade kring en stängel.

Korsblommiga, bot., se Cruciferæ.

Korse’tt (fr. corset, dimin. av fornfr. cors,
lat. co’rpuSy kropp), livstycke; snörliv.

Korsfana, kristen symbol, bestående av en
vit fana 1. vimpel med rött kors, fästad på
en korskrönt stång. Jfr Laharum.

Korsfarare, deltagare i korståg.

Korsherre, har inom katolska kyrkan varit
namn på medlemmar av olika ordnar och
kongregationer (bl. a. Tyska orden).

Korsi’t, miner., en art diorit (se d. o.).

Korskovall, hot., se Melampyrvm.

Korsmässa, i vår almanack benämning på
den 3 maj och den 14 sept. till minne av
kyrkofesterna Festum exaltationis sanctæ
crusis ochInventio sanctæ crusis (se d. o.).

Korsnäbben, zooL, se Loxia.

Ko’rso, se Corso.

Korsorden, en andlig, riddarorden stiftad på
korstågens tid.

Korsriddare, i korståg deltagande riddare.

Korsspindeln, zooL, en allmän, giftig spindel,
Ara’neus diadema’tus.

Korståg, medeltida kristna krigståg, urspr.
för att återerövra den heliga graven i
Jerusalem från muhammedanerna, senare
för att omvända kyrkans fiender i allm.

Korsvalv, byggn., en valvform, som uppstår,
när tvenne tunnvalv skära varandra
rätvinkligt.

Korsvirkesbyggnad, byggn., byggnad av å de
större väggytorna korsat stockverk med
fyllning av tegel 1. lera.

Korsångare, se under Kor.

Korsört, bot., se Senecio.

Kort (fr. carte, av lat. cha’rta, pappersblad),
en styv pappersskiva, med tryckt namn 1.
meddelande (t. ex. visit-, bjudnings-,
inträdes- och brevkort) 1. med målade
figurer (spelkort).

Korta papper, handelst., växlar 1. reverser,
vilkas betalningstid inträffar inom kort.

Korta varor (ty. kurze Waren),
handelsbenämning på smärre nödvändighets- 1.
lyxvaror av olika slag vilka säljas
stycke-1. dussinvis (utan att mätas 1. vägas).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0750.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free