- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
744

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kosmus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

744

Kosmus—Krakning

Ko’smus, se Cosmus.

Kosmäre, bot., namn på Medica’go falca’ta.

Koso, Kosotoxi’n, se Kusso.

Kosopp, bot., namn på den ätliga svampen
BoWtus hovi’nus,

Kosta’l se Costal.

Ko’sterbåt, skeppsb., en på Sveriges västkust
allmänt brukad, synnerligen sjoduglig
segelbåt.

Kostroma’, zooL, en rysk stövarras.

Kosty’m (fr. costume, av samma ursprung
som coutume, vana), dräkt, särskilt
teater-1. maskeraddräkt. — Kostymbal, bal, där
de dansande äro klädda i ovanliga
karakteristiska dräkter, men ej maskerade. —
Kostyme’ra, anlägga, påsätta kostym.

Kosvamp, bot., se Kosopp.

Kota 1. Kotar, det obetydligaste av de
dravi-diska folken (se Dravida).

Kota, javan. (1. kå’ta), fästning, stad, by.
Vanligt i sammansatta namn.

Kotange’nt, mat., linje, som bildar vinkel mot
en cirkelbåges tangent; inverterade värdet
av tangenten.

Kotar, se Kota.

Kotiljo’ng {fr. cotillon), eg. underkjortel;
dansk., fransk sällskapsdans, bestående av
flera turer, ordnade av dansledaren.

Ko t kar lar (av isl. hot, ringa hydda, sv. kåta),
medeltida benämning på män ur den
fattigare bondeklassen.

,Kotle’tt {fr. cotelette, dimin. av cöte,
revben), ett stycke revben med åtföljande
kött av ox-, kalv-, lamm- och svinkött.

Kotlettfisk, Havskatt, se Anarrhicas.

Koto, jap., ett slags harpa.

Kotobark 1. Cotobark, farm., barken av ett
obekant träd i Bolivia. Innehåller ett ämne
Kotoi’n {cotoin), som lär befordra
cirkulationen i tarmen.

Ko’tüko, se Makari.

Koträdet, bot., se Brosimum.

Kottabi’sm (av gr. ko’ttabos, se följ. ord),
med., regndusch. — Ko’ttabos, eg.
vinut-gjutning; ett fomgrekiskt sällskapsspel.

Kotter, utdöd folkstam, tillhörande
jeni-sejostjakerna.

Kotteri’ {fr. coterie, av mlat. coteria, ett
antal bönder, som tillsammans arrendera
jord), slutet sällskap av intim karaktär;
förening med ensidiga och egoistiska
syften. Jfr Kamaraderi.

Kottillonvin {1. kåttijå’ng-), ett vitt franskt
vin från departementet Ardèche.

Kottonise’ring (av eng. cotton, bomull),
metod att rensa och finfördela bastfibrer, så
att de kunna spinnas i vanliga
bomullsmaskiner.

Kotunnft, kem., å Vesuvius’ lavor anträffat
klorbly.

Kotu’rn {gr. ko’thornos, lat. cothu’rmis), eg.
jakt stövel; hög sko med tjock sula, som
bars av de tragiska skådespelarna i det
gamla Grekland; fig., tragedien;
högtra-travande, uppstyltad stil. Jfr Soccus.

Kotyledo’n, gr. (av koty’le, fördjupning),
anat., ledgångspanna; flik av moderkakan,
bot, hjärtblad. Jfr Monocotyledonæ och
Dicotyledonæ.

Ko’tys i. Kotytto’, myt., trakisk
fruktbarhetsgudinna.

Kousso, se Kusso.

Kovall, bot., se Melampyrum.

Kovete, bot., se Melampyrum.

Ko vända, sjöv., vända fördevind.

Koxalgi’ (av lat. co’xa, höft, och gr. a’Ig os,
smärta), med., höftsmärtor. — Koxi’t,
med., höftsjuka; akut inflammation i
höftleden.

Koyoten, zooL, se Coyoten.

Ko’zuka, jap., svärdkniv med avlångt,
fyrkantigt fäste.

Koärt, bot., se Vigna.

Kr., förk. för ty. Kreuzer samt för Krona
(mynt).

Kr, kem., atomtecken för Krypton.

Kra = Kru (se d. o.).

Kraal, holl. {1. kral), hottentotter- 1.
kaffer-by.

Kraba’t (förvrängning av kroat., se
Kroater), vild 1. lymmelaktig sälle; ostyrig
gynnare.

Krabb, sjöv., kallas sjön, då dess vågor äro
korta och högtoppiga.

Kra’bba, byggn., krypblomma, de stiliserade,
krökta, i spetsarna böjda blad, som i den
gotiska byggnadsstilen radvis pryda sneda
kanter.

Kra’bbor {ty. Kra’bben), zooL, Brachyu’ra,
en avdelning, som tillhör de tiofotade
krustacéerna.

Krabbasnår, textil., ett slags skånsk
allmogevävnad.

Krablft, miner., av kvarts o. a. mineral
förorenad ortoklas.

Krach, ty., se Krasch.

Krackdestillatio’n, Krackingprocessen, kem.,
metod att utvinna mer av bergoljans
lättflyktiga beståndsdelar på bekostnad av de
svårflyktigare vid destillation.

Kraftkyrka, se Krypta.

Kraftparallellogra’m, fys., en matematisk
figur med vars tillhjälp man till riktning
och storlek bestämmer en kraft, som kan
ersätta två i samma punkt anbragta
krafter av olika storlek och riktning.

Kragsten {ty. Kragstein, Tragstein), byggn.,
en som stöd 1. prydnad tjänande sten,
vilken framspringer från en vägg.

Krait, zooL, se Bungarus.

Kraka, isl. Kråka {1. kråka), fornnordiskt
kvinnonamn, korp, kråka, även en liten
mörklagd kvinna. Buret av Sigurd
Fafnes-banes och Brynhilds dotter Aslög.

Krake, se Krakning.

Krake’l {ty. Krake’el), gräl, tvist, larm, bråk.

Kraken = Horven (se d. o.).

Krakning 1. Snesning, uppsättning av
sädeskärvar till torkning på krakar, krakstörar
1. snesstörar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free