- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
746

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kreas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

746

Kreas—Kreol

tyg vara, då bordläggningsgångarna ligga
kant mot kant. Jfr Klink.

Kre’as, se Creas.

Kreatiaiii’sm (av lat. crea’re, skapa),
åsikten att Gud skapar en själ vid varje
av-lelse.

Kreati’n (av gr, ’kre’as, kött), kem., en i
muskelkött och köttextrakt förekommande
bas (se Bas, kem.). — Kreatini’n, en
sön-derdelning av den kreatin, som finnes i
urin efter ryggradsdjur.

Kreatio’n (fr. création), skapelse;
nykomponerad form av damdräkt på modet.

Kreatorrhe’, med., osmält kött i avföringen.

Kre’atur {lat. creatu’ra, av crea’re, skapa),
skapad varelse; djur; kräk; djurisk
människa; person, som av låg egennytta gör
sig till en annans verktyg.

Krede’nsa (av ital. crede’nza, mlat.
cre-de’ntia, tro, tillit, borgen, och detta av
lat. cre’dere, sätta tro till), smaka på en
dryck 1. maträtt, innan den kringbjudes,
vilket vid hoven under medeltiden tillkom
munskänken och tjänade som bevis på att
intet gift fanns i välfägnaden; iskänka
och kringbjuda en högtidsdryck. —
Kre-de’nsare 1. Krede’nsmästare, munskänk. —
Krede’ns 1. Kredensbord {fr. crédence),
serveringsbord; bufFet (se d. o.); litet bord
vid altaret i katolska kyrkor. —
Kredens-bägare, ett slags renässanspokal, vars lock
utgjorde ett dryckeskärl för sig.

Krede’ring (av lat. cre’ta, krita), föremåls
beläggning med ett lager av krita i
limlösning såsom underlag till förgyllning 1.
målning. — Krede’ra, förse med kredering.

Kredibilite’t, lat., trovärdighet.

Kre’dit (av lat. cre’dit, han betror),
gott-görelse, tillgodohavande; den del av en
räkning, där man uppför det av
kontoinnehavaren emottagna.

Kredi’t {fr. crédit, ital. cre’dito, av lat.
cre’-dere, sätta tro till), handelst., förtroendet
(i synnerhet i penningväg);
försträckning, betalningsanstånd. —
Kreditanstalter, inrättningar för utlåning av
penningar, t. ex. banker, pantlåneinrättningar
o. s. v. — Kreditbrev, skriftlig förbindelse,
genom vilken utgivaren skaffar
innehavaren kredit för en viss summa. —
Kreditföreningar, föreningar med uppgift att
skaffa sina delägare kredit på
fördelaktiga villkor. — Kreditförsäkring,
försäkring, varigenom garanti lämnas för
betalningen av en fordran. — Kreditkassa,
en kassa, i vilken förskott kunna
bekommas mot som säkerhet lämnade varor. —
Kreditsystem, utborgnings- 1. lånesystem.
— Kreditupplag, upplag i stapelstad av
utländska varor, för vilka anstånd med
erläggandet av tullavpftema beviljats. —
Kredite’ra, införa på en räknings
kreditsida, gottgöra, räkna tillgodo, avskriva. —
Kreditiv, fullmakt för ett diplomatiskt
ombud; fullmakt att till ett visst 1. ej an-

givet belopp lyfta penningar; av
penninginrättning beviljat lån, vilket under en
viss tid får av låntagaren omsättas huru
ofta som helst; statsr., benämning på två
summor, lilla kreditivet och
krigskrediti-vet, som stå till svenske koungens
förfogande för oförutsedda fall. —
Kreditiv-avgift, den avgift en bankinrättning
betingar sig för beviljandet av ett
kreditiv-lån. — Kre’ditor, pl. Kredito’rer, långivare,
fordringsägare, borgenär. —
Kreditpapper, varje skriftlig urkund ang. ett
skuldförhållande, t. ex. växlar, banksedlar.

Kredj, ett afrikanskt folk av kopparröd färg
i landskapet Dar-Fertit.

Kredulite’t {lat. credu’litas, av cre’dere, tro),
lättrogenhet.

Kree’ra {lat. creaWe), skapa; välja,
utnämna.

Kreis, ty. {1. krajs), krets;
förvaltningsområde.

Kreittoni’t, miner., en art spinell.

Krejare, skeppsb., ett förr använt lastfartyg.

Krematio’n (av lat. cremaWe, bränna),
förbränning, särskilt likförbränning. —
Kre-mato’rium, likbränningsugn.

Krematologi’, se Chrematologi.

Kremato’rium, se under Kremation.

Kremersi’t, miner., rubinröd, kristalliserad
klorid av järn, kalium och ammonium från
fumaroler på Vesuvius.

Kreml 1. Kremlj, ry., borg, fästning, citadell;
befäst stadsdel inuti en stad, särskilt den
i Moskva.

Kre’mla, bot., benämning på arterna av det
till hattsvamparnas familj hörande
svampsläktet Ru’ssula.

Kremlj, se Kreml.

Kremnofobi’, med., ångestkänsla vid blick
nedåt från stor höjd. — Kremnoterapi’,
sjukdomsbehandling vid mineralkällor.

Kremome’ter (av lat. cre’mor, tjock vätska,
och gr. me’tron, mått), mjölkprovare,
ämnad att bestämma gräddhalten i mjölk.

Kremone’sare, se Cremonesare.

Kre’mor ta’rtari, se Cremor tartari.

Kremsvitt 1. Kremservitt, rent blyvitt, urspr.
framställt i österrikiska staden Krems.

Krenele’ra {fr. creneler, av créneau, tinne,
skottglugg, av lat. cre’na, inskärning),
byggn., förse med tinnar, förse med
skottgluggar. — Krenely’r, tandning, krusning;
uddigt arbete. — Krenå’ {fr. créneau),
befästn., för handgevär avsedd skottglugg.

Krenneri’t, miner., kristallisk tellurid av
guld och silver.

Krenologi’ (av gr. kre’ne, källa, och lo’g os,
lära), läran om hälsokällor.

Krenå’, se under Krenelera.

Kreofagi’ (av gr. kre’as, kött, och fage’in,
äta), eg. köttätande; skymfnamn för den
lutherska läran, givet av hennes
motståndare (på grund av nattvarden).

Kreo’l {fr. créole, sp. criollo, förvrängning
av sp. creadillo, bildad, uppfostrad), en i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free