- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
748

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kriminal- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

748

Kriminal–Kristall

Krimina’l- {lat. crimina’lis, av cri’men,
brott), juT., i sammansättningar:
brottmåls-. — Kriminalantropolagi’, vetenskap,
som söker uppvisa sambandet mellan en
förbrytares kropps- och
själsegendomlig-heter och det av honom begångna brottet.

— Kriminalisatio’n, akt, varigenom en
handling förklaras belagd med straff. —
Kriminalise’ra, utfärda
kriminalisations-akt. —• Kriminali’st, rättslärd, som spec.
ägnar sig åt straffrätten. —
Kriminalist-föreningen, se Uunion internationale de
droit pénal. — Kriminalistfk,
forskningsgren, som sammanställer och undersöker,
vad som är av betydelse för brottens
uppspårande och fastställande. —
Kriminali-te’t, omfattningen av brottsligheten. —
Kriminalkemi’, rättskemi, d. v. s. den
ke-niska analysen använd inom
rättsväsendet för uppdagande av brott. —
Kriminallagstiftning, brottmålslagstiftning. —
Kriminalpatie’nt, på sinnessjukhus
internerad brottsling. — Kriminalpoliti’k, den
gren av straffrättsvetenskapen, som
sysslar med frågan om bästa sättet att
uppnå straffändamålet. — Kriminalprocess,
brottmålsprocess. — Kriminalpsykologi’,
den gren av straffrättsvetenskapen, som
söker förklara brottens orsaker ur
brottslingarnas själsliv 1. behandlar
brottsligheten. — Kriminalrätt, straifrätt. —
Kriminalsociologi’, den gren av
straff-rättsvetenskapen, som söker förklara
brottens orsaker ur brottslingarnas miljö,
samhällsförhållanden o. d. —
Kriminalstatistik, brottmålsstatistik. —
Kriminalstraff, å eg. förbrytelser tillämpade straff.

— Krimine’11 1. Krimine’1, som har
avseende på brottmål. — Kriminologi’, den
gren av straffrättsvetenskapen, som söker
utröna brottslighetens orsaker. Den
omfattar Kriminalantropologi, varav
Kriminalpsykologien är en viktig del, samt
Kriminalsociologi.

Kri’mmer 1. Krimmel (efter halvön Krim), en
pälsverket persian imiterande vävnad.

Krfmskaja, med.y en sjukdom (mo’rbus
tau-rie’nsis), som förr härjade på Krim.
Motsvarade spetälska och möjligen även
syfilis.

Kringsjuka, veter., en av binnikemask
förorsakad sjukdom hos unga får.

Krinoidéer, zooL, till klassen Crinoi’dea,
hårstjärnor, hörande tagghudingar.

Krinoli’n (fr. crinoline, av lat. crinis, hår),
urspr. tagel vävnad till underkjolar; ett
slags underkjol av fiskben, rotting 1.
stålfjädrar, som klocklikt utspänner
klänningen. Infördes 1856 i Frankrike av
kejsarinnan Eugénie.

Kriofo’ros (av krio’s, vädur, och foro’s,
bärande), gr. myt.y binamn på Hermes, som
ofta framställes bärande ett får.

Kriosfi’nx (av gr. krio’s, vädur, och sfinx,

se d. o.), sfinx i form av en liggande
vädur.

Kris, ett slags ormformig, malajisk dolk.

Kris (av gr. kri’sis, avsöndring; avgörande,
dom), avgörande vändning 1. tidpunkt;
med.j en avgörande (oftast lycklig)
vändning i en febersjukdom; pol. ekon.,
affärs-och näringslivets plötsliga förlamande. —
Ministerkris, tiden mellan en gammal
ministärs avgång och bildandet av en ny.

Krishna, ind. myt., Vishnu (se d. o.) i hans
männi skobli vande.

Krisla, bot., namn på Fnula salici’na.

Krislära, med., läran om sjukdomskriserna.

Kri’sma, Krisma’le, Krisma’rium, se Chrisma
och följ.

Kri’smon 1. Chrfsmon, ett ur
kristusmonogrammet uppkommet tecken, som ofta
förekommer (helst i början) av
handskrifter från 400—1200-t.

Krista’ll (av gr. kry’stallos, is), kem., miner.,
en fast, av plana ytor begränsad kropp,
bildad genom ett fortsatt hopande av
likartade delar. — Kristallalkohol,
alkoholinnehåll i ämnen, som kristallisera med
alkohol. Motsvarar kristallvattnet. —■
Kristallaxlar, linjer, som karakterisera
kristallsystemen. — Kristallbenso’1, bensol i
kristaller, som kristallisera med bensol.
Motsvarar kristallvattnet. — Kristallcell,
hot., cell, vars karakteristiska innehåll är
kristaller av kalciumoxalat. —
Kristall-drus, se Drus. — Kristallelektricitet, fys.,
elektricitet, genom temperaturväxlingar
alstrad på ytan av vissa kristaller. —
Kristallgitter, strukturen 1.
atomanordningen i en kristall. —■ Kristallglas,
blyglas, för sin starka glans huvudsakligen
använt till pressade 1. slipade arbeten. —
Kristalli’nisk, geol., kristallartad, bildad
genom kristallisering, fast ej med
utvecklad kristallform. — Kristallisatio’n 1.
Kristallise’ring, kristallbildning. —
Kri-stallisationsmikroskop användes för
undersökning av ämnens
kristalliseringsför-hållanden. — Kristallise’ra, låta anskjuta
i kristallform; antaga en sådan form. —
Kristall-lins, anat., en hård, genomskinlig,
linsformig kropp i ögat, tätt bakom hålet
på regnbågshinnan. —
Kristallmagne-ti’sm, kristallers förhållanden i
magnetiskt hänseende. — Kristallofysi’k, läran
om kristallernas fysikaliska egenskaper.
— Kristallografi’ (av gr. grajein,
beskriva), vetenskapen om kristallerna. —
Kristalloi’d (av gr. e’idos, utseende),
kri-stalliserbar kropp, som med lätthet
passerar genom pergamentpapper 1. en djurisk
hinna. — Kristallokemi’, läran om
kristallernas kemiska egenskaper. —
Kristallologi’ (av gr. Wgos, lära), läran om
kristallbildningen. —’ Kristallonomi’ (av gr.
no’mos, lag), läran om de för kristallernas
form gällande matematiska lagarna. —
Kristallpalatset i London, uppfört 1852—

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0756.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free