Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kristallapparat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristallapparat—Kriticism
749
54, innehåller konstsalar, botaniska,
zoologiska och etnografiska samlingar m. m. —
Kristallskelett, kristaller med urgröpta
kristallytor. — Kristallsystem,
sammanfattningen av de ur samma 1. likartade
grundformer härledda kristallformerna. —
Kristallvatten 1. Molekylä’rt vatten kallas
i kristalliserade ämnen till bestämd
myckenhet förekommande vatten. —
Kristallviolett, kem.y organiskt, fuksinbesläktat
ylle- och silkesfärgämne. — Kristalläpple,
paleont.^ folklig benämning på cystidéer
från undersiluriska tiden.
Kristallapparat, radiomottagare med
kri-stalldetektor och utan förstärkare.
Kristallo’s, kem., natriumsaltet av sackarin
(se d. o.).
Kristens resa, en allegori, skriven av den
engelske baptistpredikanten John Bunyan
(d. 1688) och översatt på en mängd språk.
Kri’ster, fornsvenskt mansnamn — Kristian
(se följ. ord).
Kri’stian (lat. Christia’nus), mansnamn, den
kristne. Buret av skandinaviska och tyska
furstar. Motsvarar kvinnonamnen
Kri-sti’na och Kristia’na, det förra buret av
svenska drottningar.
Kri’stian den fjärdes stil, konsth., stundom
i Danmark brukad benämning på den från
Holland till Skandinavien införda
renässansstilen, som hos oss någon gång kallas
Drottning Kristinas stil.
Kristia’ner = Kristna (se d. o.).
KristianiseVa, kristna, göra till kristna.
Kristiani’sm, kristendom.
Kristiansd’or, se ChristianscTor.
Kristi efterföljelse, se De imitatione Christi.
Kristi korsblomma, bot., se Passiflora.
Kristi himmelsfärdsdag, förr även
Helgetorsdag, kyrklig högtid, firad 40 :e dagen
efter påsk.
Kristi lags bröder, se Böhmiska och
Mäh-riska bröder.
Kristi lekamens fest (lat. Co’rpiis Chri’sti,
fr. Féte-Dieu, ty. Fronleichnamsfest), en
till åminnelse av brödets förvandling i
nattvarden torsdagen efter
trefaldighets-söndag firad romersk-katolsk kyrkofest.
Kristi lidandes bröder, se Serviter.
Kristi’n, benämning, som år 1649 gavs åt
åttamarkerna i silver.
Kristi’na, se under Kristian.
Kristi’ner, pl., se Kristin.
Kristi-orden, en portugisisk och en påvlig
orden.
Kristi ståthållare 1. Kristi vika’rie,
benämning på påven.
Kristkatoli’k€r, i Schweiz benämning på
gammalkatoliker (se d. o.).
Kristmaaned, da. (1. -måned), december.
Kristna 1. Kristia’ner (gr. christianoH), eg.
Kristusanhängare; bekännare av Kristi
lära.
Kristna bröder, se Plymouthhröder.
Kristna skolans bröder, ignorantbröder.
Kristning, upptagande i den kristna
församlingen genom dop.
Kristnisaga, Kristendomssagan, en på
1300-t. upptecknad historisk skildring av
kristendomens införande på Island.
Kristofani’, se under Kristus.
Kristo’fer 1. Christo’pher, mansnamn (gr.
Kristofo’ros, av Christo’s, den smorde,
Kristus, och feWein, bära). Kristusbärare.
Enl. legenden först antaget av ett helgon,
som på sina axlar över en flod burit
Kristusbarnet, nedtyngt av alla världens
synder.
Kristolatri’, Kristologi’, se under följ. ord.
Kri’stus (gr. Christo’s; översättning b^y
Mes-sias, se d. o.), den smorde, den invigde,
namn, tillagt den kristna religionens
stiftare, Jesus av Nasaret. — Kristofani’
Kristi uppenbarelse. — Kristolatri’ (av gr.
latre’ia, tjänst, gudsdyrkan), Kristi
dyrkan, gudstjänst till Kristi ära med
tillbakasättande av Gud. — Kristologi’ (av
gr. Wgos, lära), läran om Kristus.
Kristus-akasia, hot., Gledi’tschia
triaca’n-thos, tillhörande fam. Legumino’sæ,
härstammar från Nordamerika och odlas som
prydnadsväxt i trädgårdar.
Kristuskrona, bot., Medica’go interte’xta,
tillhörande fam. Papiliona’ceæ, växer i s.
Europa och har snäckformigt upprullade
baljor.
Kristusmonogram, förk. av namnen Jesus
och Kristus, t. ex. X (den grekiska
begynnelsebokstaven i ordet Christos), I H S
(de tre första bokstäverna i den grekiska
formen av Jesus) o. s. v.
Kristussymboler, sinnebilder, som beteckna
Kristus, äro fisken, lammet, lejonet, den
upphöjda ormen, enhörningen, hjorten,
hönan, pelikanen, den sjuarmade
ljusstaken m. fl.
Krita (lat. cre’ta), geoL, en till stor del av
foraminiferers kalkskal bestående, vit,
mjuk och avfärgande kalksten; kem.,
tekn., fälld kolsyrad kalk. — Kritperioden,
det av jordens utvecklingsskeden, då
krit-systemet uppstått. — Kritsystemet 1.
Krit-formationen, geol., det yngsta av de
system, som den mesozoiska serien (se
Mesozoiska systemen) omfattar. —
Krit-teckningsmanér, ett slags kopparstick.
Krite’ra, förse med kritöverdrag. — Krite’rat
papper, konsttryckpapper, försett med ett
överdrag av krita.
Krite’rium (gr. krite’rion), prövosten,
kännetecken; log., specifik bestämning.
Kritformatio’nen, se under Krita.
Kri’the (av gr. krithe’, korn), med., svulst
på ögonlocket, vagel.
Kriti’cism (av gr. kritike’, kritik,
bedömande) ; /iZ., vetenskapligt förfaringssätt inom
filosofien; särskilt den av den tyske
filosofen Kant införda filosofiska metod,
som utgår från undersökningen av
kunskapsförmågan. Jfr Dogmatism och Skep-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
