Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kritperioden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
750
Kritperioden—Kromatin
ticism. — Kriti’k, granskning, bedömande;
vetenskaplig undersökiiing; recension;
klander. — Kritika’st, småaktig 1. icke
sakkunnig granskare, häcklare. —
Kritikomani’ (av gr, mani’a, raseri), överdriven
lust att kritisera och klandra. — Kri’tikus
1. Kri’tiker, person, som utövar kritik,
särskilt konstdomare. — Kritise’ra, granska,
bedöma, avgiva kritik; tadla, häckla. —
Kri’tisk, som har avseende pà kritik;
granskande; kinkig; som har avseende på
en kris (se d. o.); betänklig; avgörande. —
Kritiska dagar, med., för en sjukdom
gynnsamma dagar, i allm. dagar med udda
nummer, från sjukdomens början räknat,
särskilt 5:e, 7:e, 9:e, 11 :e och 21: a
dygnet; meteor., se Falbs kritiska dagar, —
Kritisk punkt, fys., den kombination av
tryck {Kritiskt tryck) och temperatur
(Kritisk temperatur), vid vilken
skillnaden mellan vätske- och gasform hos ett
ämne upphör. — Kritisk temperatur, fys.,
den högsta temperatur vid vilken visst
ämne kan förekomma i vätskeform. —
Kritiskt tryck, fys., gränsvärdet för den
mättade ångans tryck, när vätskans
temperatur går mot den kritiska
temperaturen. — Kritisk ålder = Klimakterium
(se d. o.).
Kritperio’den, Kritsyste’met m. fl., se under
Krita,
Krivitjer, en slavisk folkstam.
Kroase’ra, se Croisera (under Croisade).
Kroa’ter (av slav, chora 1. gora, berg), eg.
bergsbor; slavisk folkstam; kejserligt
rytteri under trettioåriga kriget (jfr
Krabat) ; österrikisk infanteritrupp under
sjuåriga kriget.
Kroatiskt te, se Böhmiskt te,
Kro’cket, Krocke’ra, se Crocketspel och följ.
Kro’isos, se Kresus.
Kroka’n (fr. croquante, av croquer, knapra,
krasa mellan tänderna), ett slags högrest
sockerbageriarbete, föreställande ett
tempel 1. d.
Kroke’tter (fr. croquettes, av croquer, krasa
mellan tänderna), kokk., små bullar av
kött 1. fisk, potatis, mjöl 1. gryn m. m., som
rullas i rivet bröd och stekas i flottyr.
Kroki’, se Croquis,
Krokodilsläktet, zooL, Crocodi’lus, hör till
fam. Crocodi’lidæ inom krokodildjurens
ordning. Dess mest bekanta art är
Nil-krokodilen, Crocodi’lus vulga’ris, som
förekommer i Afrika. — Krokodiltårar, lömskt
hycklad sorg. Uttrycket har uppkommit
av folktron, att krokodilen för att locka
till sig människor härmar ett klagande
barns gråt.
Krokoi’t (av gr, krogkos, saffran), miner.,
rödblyerts, orangegula till röda kristaller
av blyoxid och kromsyra.
Krokoma’gma (av gr. krogkos, saffran), med,
en av saffran beredd salva.
Krokslag, sportt, ett under närkamp i
boxning utdelat slag med bågformig bana.
Kro’kus, bot., se Crocus.
Krokydoli’t, miner., ett slags indigoblå och
bruna trådar av ett asbestmineral.
Kroll-lilja, bot., se Lilium.
Kro’llsplint (av ty. krollen, krusa, rulla ihop
sig; fr, crin d^Afrique), de torkade bladen
av ett nordafrikanskt stäppgräs, vilka
användas till stoppning.
Krom (I, kråm; av gr, chro’ma, färg), kem.,
ett metalliskt grundämne, vilket i förening
med syre förekommer i krom järn,
krombly spat m. fl. mineral. Är järngrått till
färgen, hårt, så att det repar glas, och
mera svårsmält än platina. — Kroma’t,
kromsyrade salter. — Kromcinober 1.
Kromrött, basiskt blykromat, en röd
målarfärg, som fås därigenom, att
krom-gult (se nedan) smältes med salpeter 1.
kokas med en blandning av natronlut och
kaliumkromat. — Kromgelati’n 1.
Kromat-gelatin, blandning av alkalibikromat och
gelatin. Är i torrt tillstånd ljuskänslig och
har på grund därav stor användning inom
den fotomekaniska reproduktionstekniken.
— Krom grönt, gröna krompreparat
(kromoxid, kromoxidhydrat o. s. v.), vilka
brukas som målarfärger. — Kromguit, en gul
målarfärg, som fås, om en lösning av
blysocker fälles med kaliumkromat. —
Kro-mi’t 1. Krom järn, miner., ett mineral,
bestående av järnoxidulkromoxid. Begagnas
till beredning av kromfärger m. m. —
Kromstål, gjutstål, som i deglarna fått en
tillsats av kromtackjärn. — Kromsyra,
den viktigaste av kroms syreföreningar,
framställes därigenom, att en mättad
lösning av kaliumdikromat gjutes i
koncentrerad svavelsyra. — Surt kromsyrat kali,
det viktigaste av krompreparaten,
tillverkas av kromjärn, kalk, pottaska och
salpeter samt användes vid beredning av
kromfärger, vid färgning och tygtryck
och såsom oxidationsmedel.
Kromati’k (av gr, chro’ma, färg), konsten
att blanda färgerna i målning. Jfr
Kolorit, — Kroma’tisk, färgad. )(
Akroma-t i s k; tonk., upp- 1. nedstigande i flera
på varandra följande halvtoner. —
Kro-matiska toner, de toner, som från
grundskalans urspr. toner äro höjda (genom tf
1. X) 1. sänkta (genom b 1. bb). —
Kroma-tisk skala, genom alla halvtoner gående
skala. — Kromatografi’ (av gr, gra’fein,
skriva) 1. Kromatologi’ (av gr. Wgos,
lära), färglära. — Kromatometablepsi’,
med., färgblindhet. — Kromatotekni’k 1.
Kromurgi’, kemisk färgberedning; kemisk
färgning. — Kromatypi’ (av gr, type’in,
prägla, trycka), färgtryck. — Kromhidro’s
(av gr, hidro’s, svett), med., färgad svett.
Kromati’n, ett nätverk av starkt färgbar
substans, som finnes innanför kärnmem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
