- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
758

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kurare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

758

Kurare—Kurva

Kura’re, Kurari’n 1. Curari’n, se Curare.

Kurate’1 {fr, curatelley av lat. cu’ra,
omsorg) ; jur., förmynderskap;
sysslomanskap i en konkurs; en kurators befattning.

Kurati’v, botande.

Kura’tor (lat. cura’tor, av cuWa, omsorg),
ombesörj are, uppsyningsman; syssloman i
en konkurs, förmyndare, god man;
ordförande för en "nation" vid universiteten.

Kurbaan-bairam (1. -ban-bajra’m), se
Bai-ram.

Kurbette’ra, se Courbettera.

Kurbrts, bot., Cucu’rbita pe’po, vanliga
pumpan, tillhörande fam. Cucurbita’ceæ. Odlas
huvudsakligen som prydnadsväxt.

Ku’rderna, en i Kurdistan boende iransk
folkstam. —■ Kii’rdiska språket, kurdernas
språk. — Kurdista’ii, kurdernas land.

Kureisjrter 1. Koreisji’ter, den arabiska
stam, till vilken Muhammed hörde. —
Kureisjrtiska munarten, den munart, som
är använd i koran.

Ku’rer, de urspr. inbyggarna i Kurland.

Kure’ra, se under Kur.

Kure’ter (gr. kure’tes), gr. w.yt., med
dak-tyler och korybanter (se d. o.) besläktade
demoniska väsenden.

Ku’rfurste (ty. Kurfürst, av mhty. Kur, val,
utkörande), titel för dem av det forna
Tyska rikets furstar, som hade rättighet
att välja tysk kejsare.
Kurfurstevärdigheten, som sedan 13 :e årh. tillkom
ärkebiskoparna av Mainz, Köln och Trier samt
pfalzgreven vid Rhen,, hertigen av
Sach-sen, markgreven av Brandenburg och
konungen av Böhmen, upphörde 1806, då
Tyska riket upplöstes. — Kurfurstehatten,
utgjordes av en hermelinsbrämad, med
purpurtyg fodrad krona. — Kurprins (ty.
Kurprinz) y förr arvprinsen i ett
kurfur-stendöme.

Kurg, ett dravidiskt språk.

Kurga’n, ry., gravkulle.

Ku’rhatt, dets. som Kurfurstehatt (se d. o.).

Ku’rhus, se under Kur.

Ku’ria, se Curia. — Kuria’lstil (av lat.
cu-ria’lis, som. hör till en cu’ria, se d. o.),
kansli- 1. lagstil.

Kuriner, en till lesgerna (se Lesger) hörande
folkstam.

Kurio’sa, se Curiosa.

Kuriosite’t, se under Kuriös.

Kurio’sum, se Curiosum.

Kuri’r (fr. courrier, av lat. cuWrere, löpa),
ilbud, postbud. — Kurirtåg, se Expresståg.

Kuriö’s 1. Kurjö’s (fr. curieux, av lat.
curio’-sus, sorgfällig, nyfiken), märkvärdig,
sällsam; löjlig. — Kuriosite’t (av lat.
curio’-sitas, nyfikenhet), märkvärdighet;
sällsynthet. Jfr Curiosum.

Ku’rkü’, en indisk folkstam.

Kurkumastärkelse, se Arrowrotstärkelse.

Kurkumin’, se Curcumin.

Kurmi, indisk samhällsklass.

Kurotro’phium (av gr. ku’ros, gosse, och
tre’fein, uppföda), hittebarnshus.

Kurprins, arvprins i kurfurstendöme.

Kurre’nde, ty. (/.-kor-, av lat. cu’rrere, löpa),
förr i Tyskland körer av fattiga
skolgossar, som sjöngo på gator, vid
begravningar o. d. mot allmosor.

Kurre’nt, se Current. — Kurrentskrift, tysk
skrivstil.

Kurs (fr. cours, av lat. cu’rrere, löpa), lopp,
bana; kosa, riktning; vetenskaplig
föreläsningsserie; lärotid; det för en viss
examen 1. en viss tid till inlärande
bestämda måttet av läroämnen; handelst.,
priset på penningar, ädla metaller,
obligationer, växlar etc. — Kursa, uppgöra
obetydliga och småaktiga köpslut. Jfr
Schackra. — Kurskontrollören, sjöv.,
instrument, som utför ett diagram över den
styrda kursen. — Kurssedel, tryckt
underrättelse om närvarande pris å växlar,
aktier och obligationer.

Kursiv (fr. cursif, av lat. cu’rrere, löpa),
löpande skriven, med löpande hand; även
= kursiv stil (se nedan). — K. läsning 1.
Kurso’risk läsning, flyktig genomläsning
(särskilt av en klassisk författare);
ex-plikationsövning utan satsanalys. — K.
skrift, enklare, vardagligare former av
hieroglyferna, kilskriften m. fl.
bildskrifter; lutande skrift i gamla handskrifter. —
K. stil, boktr., den för framhävande av
vissa ord brukliga, åt höger lutande
latinska boksty ekar stilen (t. ex. kursiv). Jfr
Antikvastil och Frakturstil. — Kursive’ra,
i skrift understryka ord; boktr., sätta med
kursiv stil (se ovan).

Kurskontrollö’ren, se under Kurs.

Ku’rsor, lat., förr benämning på
akademivaktmästare.

Kurso’risk läsning, se Kursiv läsning.

Kurssedel, se under Kurs.

Kurt, tyskt mansnamn förk. av Konrad (se
d. o.).

Kurtage (sv. uttal korta’sj) = Courtage (se
d. o.).

Kurtfn (fr. courtine), befästn., den del av
en huvudvall, som förenar två bastioner.

Kurtfs (av fr. courtoisie, riddarsed,
höviskhet), överdriven artighet (mot damer),
närgången hyllning; flyktig älskogslek. —
Kurtisa’n (fr. courtisane), finare
demi-mondedam (se d. o.). — Kurtisant (1.
-sa’ngt), böjd för att kurtisera. —
Kurti-se’ra, smickra, ställa sig in hos, göra
någon sin kur. — Kurtisö’r, person, som
övar kurtis.

Kuru, turk., torr, vattenfattig, förekommer
ofta i geografiska namn.

Kurukupu’lly, se Kamatschilbark.

Kuru’lisk stol, se Sella curulis (under
Cu-rulis).

Ku’rva (lat. cu’rva [nämligen linea’], av
cu’rrus, krokig, böjd), båglinje, kroklinje.
— Kurvatu’r (lat. curvatu’ra), krökning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free