- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
759

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kus—Kvadrat

759

böjning. — Kurvime’ter 1. Kurvome’ter

(av gr, me’tron, mått), instrument till att
mäta längden av kurvor.

Kus, ett indiskt folk.

Kusch 1. Kus, sv. former för fr. couche (se
d. o.).

Kuse, ett slags bröd.

Kusi’n (fr. cousin), syskonbarn. — Kusinage
(I -a’sj), kusinskap.

Kusji’tiska språk, en grupp av de hamitiska
språken (se d. o.).

Kusk (ty. Kutscher, eg. den som kör kocsi,
d. v. s. vagn från ungerska byn Kocsi),
körsven.

Kusken (lat. Auri’ga), astr., stjärnbild på
n. hemisfären. Innehåller bl. a. stjärnan
C a p e 11 a.

Kus-Kus 1. Kuscus, bot., Ra’dix vetive’riæ,
rötterna av ett ostindiskt gräs,
Andro-po’gon murica’tus, användas vid
parfym-fabrikationen.

Kusku’sen, zool., en pungapa (Phala’nger),
i n. Queensland och på Nya Guinea.

Ku’skusso, nordafrikansk maträtt av i fett
tillredd vete- 1. majsgröt.

Ku’sma, med., påssjuka.

Kussi’n, kem., ombildat kussotoxin (se d. o.).

Ku’sso, Kuosso, Koso, farm., de torkade
hon-vipporna av det i Abessinien växande
trädet Hage’nia abyssi’nica, tillhörande fam.
Rosa’ceæ. Utgör ett medel mot
binnikemask. — Kussotoxfn, farm., det
verksamma ämnet i kusso.

Kustfeber, med., malaria.

Kustpiparen, zool., en högnordisk vadare,
Squata’rola squata’rola, vilken under
flyttningen besöker Sverige.

KustoM, Ku’stos, se Ciistos.

Kusu’nda, ett himalayafolk.

Kut, småsäl, sälunge.

Kuta’n (av lat. cu’tis, hud), till huden
hörande.

Kuti’kula, lat. (dim. av cii’tis, hud), hot.,
hinna, som betäcker överhuden hos de
högre växterna; zool., av ytligt
epitelcell-skikt avsöndrad hinna, som skyddar
underliggande vävnader. — Kutikula’rbiidning,
zool., kutikula av större mäktighet 1.
säregen form, t. ex. hudskelettet hos
leddjuren.

Kuti’n, bot., ett med korkämne besläktat
ämne, som bildar kutikulan (se d. o.) hos
växterna.

Kutka, ry., den korta kappa, som bäres av
det ryska krigsfolket.

Kütrün, ett tyskt epos. Se vid. Gudrun.

Kutsch, ty. = Katechu (se d. o.).

Ku’tter, skeppsb., snabbseglande, enmastat
fartyg med skarp bottenform, m^^cket
brukat till lustseglats. — Kutterbrigg, en
fordom bruklig brigg med stort briggsegel.

Kutting, isländskt mått ~ 7,729 1.

Kuty’m, se Coutume.

Kutzo-valaker, se Tsintsarer.

Kuutar (1. ku’t-), fi. myt., en
luftgudomlighet, dotter av månen.

Kuutola (Z. ku’t-), /i. myt., månens hemvist.

Kuven, albanernas folkförsamling.

Kuvera, ind. myt., rikedomens och skatternas
gud.

Kuve’rt (fr. couvert, av couvrir, täcka) 1.
Kuvä’r, tallrik med servett, kniv, gaffel,
sked och glas, som på matbordet
fram-sättes för varje gäst; fodral med kniv,
gaffel och sked; omslag till brev. —
Kuverte’ra, lägga in ett brev i kuvert.

Kuvö’s (fr. couveuse, ligghöna), säng, vars
väggar kunna uppvärmas, användes för
för tidigt födda 1. klena nyfödda barn.

Kv., förk. för kvadrat 1. kvarter.

Kw., förk. för kilowatt. Se Elektriska
måttsenheter.

KYA. 1. K va., förk. för kilovolt ampere (se
d. o.).

Kwa, en negerstam.

Kvabbso, zool., se Cyclopterus.

Kvacksalvare (av låg ty. quaken, kväka,
skrävla), person, som utan lagligt
tillstånd utövar läkekonsten och försäljer
läkemedel.

Kva’der (av lat. qua’drus, fyrkantig), byggn.,
kvadersten, rätvinklig och fyrkantigt
tillhuggen byggnadssten.

Kva’der (lat. qua’di), ett forngermanskt
folk.

Kvaderformig förklyftning, geol.,
förklyft-ning, varvid bergarten genom sprickor
uppdelas i mer 1. mindre kvaderformiga
stycken.

Kvadrage’sima, se Quadragesima.

Kvadragesima’lfastan (av lat.
quadrage’si-mus, fyrtio), fyrtiodagsfastan. Jfr
Quadragesima.

Kvadrangulä’r (av lat. qua’ttuor, fyra, och
a’ngulus, vinkel), fyrkantig, fyrsidig,
fyr-vinklig.

Kvadra’nt (lat. qua’drans), en fjärdedel;
mat., fjärdedelen av en cirkel; astr., ett
instrument till mätande av stjärnornas
höjd m. m. — Kvadrantelektrometer, ett
slags elektrometer (se d. o.), uppkallad
efter sina fyra metallkvadranter. —
Kvadrante’ll, som avser 1. innehåller en
kvadrant.

Kvadra’t (lat. quadra’tum, av quadraWe,
göra fyrkantig), geom., en fyrsidig figur,
vars alla sidor äro lika stora och vars
vinklar äro räta; mat., produkten av ett
tal, multiplicerat med sig självt; boktr.,
större, rektangulär
utslutning.—Kvadratben, anat., Quadra’tum, det ben under
tinningbenet, mot vilket underkäken hos
däggdjuren ledar. —■ Kvadratcentimeter,
kvadrat med en centimeters sida. —
Kvadratdecimeter, kvadrat med en
decimeters sida. —• Kvadratfamn, kvadrat med
en famns sida. —• Kvadratfot, kvadrat med
en fots sida. — Kvadratförbund 1.
Kvadratplantering, i skogshushållningen den form

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free