- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
760

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kvadratiska kristallsystemet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

760

Kvadratiska kristallsystemet—Kvantum

av plantering, då plantorna sättas i
kvadrat. Jfr Triangelförbund. —
Kvadratinnehåll, ytinnehåll. — Kvadra’tisk,
formad som en kvadrat. — Kvadratkilometer,
kvadrat med en kilometers sida. —
Kvadratmeter, enheten i metersystemets
ytmått, en kvadrat, i vilken varje sida är
1 meter. Jfr Meter och Ar. — Kvadratmil,
kvadrat med en mils sida. —
Kvadratmilli-meter, kvadrat med en millimeters sida. —
Kvadratmyraiameter, kvadratnymil. —
Kvadratmått, ytmått. Det äldre svenska
ytmåttssystemets enhet var kvadratfoten,
metersystemets enhet är kvadratmetern.

— Kvadratri’s, namn på en viss kroklinje.

— Kvadratrot ur ett tal, det tal, som,
multiplicerat med sig självt, ger det givna
talet. — Kvadratskrift, fyrkantig,
assy-risk skrift. — Kvadrattal, mat., tal, vars
kvadratrot kan exakt bestämmas. —
Kvadrattum, kvadrat med en tums sida. —
Kvadratu’r {lat. quadratii’ra), eg.
förvandling till kvadrat; mat., sätt att
bestämma ytan av en kroklinig figur 1. en
solid figurs buktiga yta. — Kvadre’ra (lat.
quadra’re), göra fyrkantig; indela i
fyrkanter; mat., bestämma ytan av en given
kroklinig figur; multiplicera ett tal 1. en
storhet med sig själv.

Kvadratiska kristallsystemet, se
Tetrago-nala kristallsystemet.

Kvadrienna’l (av lat. qua’ttuor, fyra, och
a’nnus, år), fyraårig.

Kvadrie’nnium, se Quadriennium.

Kvadri’ga, se Quadriga.

Kvadrilatera’1, lat., fyrsidig.

Kvadrillio’n, en million trillioner 1. fjärde
potensen av en million.

Kvadrino’m, se Quadrinonium.

Kvadrire’m (av lat. qua’ttuor, fyra, och
re’mus, åra), skeppsb., fyrroddarskepp.

Kvadrisylla’bisk (av lat. qua’ttuor, fyra, och
sy’llaha, stavelse), fyrstavig.

Kvadri’vium, se Quadrivium.

Kvadro’n (eng. quadroon) = Kvarteron (se
d. o.).

Kvadrone’ring, guldsmedsmetod att medelst
djupgraverade stämplar slå in fortlöpande
utsirningar i guld- och silverarbeten.

Kvadruma’ner, Kvadrupe’der, se
Quadru-mana, Quadrupeda.

Kvadru’pel (av lat. qua’druplus, fyrfaldig),
fyrdubbel, fyrfaldig; ett spanskt
guldmynt = omkr. 60 kr. — Kvadrupel- 1.
Kvadruppelallians (1. -a’ngs), förbund
mellan fyra makter. Jfr Allians och
Trippelallians. —
Kvadruplextelegrafe-ring, anordning, varigenom man samtidigt
på samma ledning kan framföra fyra
telegram, två i var riktning. —
Kvadruplici-te’t, fyrfaldighet.

Kva’ggan, zool., Equus qua’gga, en till
släktet Hippoti’gris, tigerhästarna hörande
art, till gestalten mera lik hästen än
åsnan. Jfr Zebran.

Kvalifice’ra (fr. qualifier, av lat. qualis,
sådan som, och fa’cere, göra), bestämma
till art och beskaffenhet; benämna,
betitla, göra lämplig, förklara behörig. Jfr
Diskvalificera. — Kvalifice’rad, ägnad
(för något), lämplig, duglig. — K.
majoritet, vanligen två tredjedelar av de vid ett
val avgivna rösterna. Jfr Majoritet. —
Kvalificerat brott, brott, begånget under
kvalificerande, d. v. s. försvårande,
omständigheter. — K. straff, skärpt straff
(särskilt pinsamt straff). —
Kvalifika-tio’n, bestämmande av art beskaffenhet 1.
titel; lämplighet, brukbarhet, duglighet,
behörighet. — Kvalifikati’v, som
bestämmer art, beskaffenhet 1. titel.

Kvalitativ, se under följ. ord.

Kvalite’t (lat. qua’litas), egenskap,
beskaffenhet; sort. Jfr Kvantitet. —
Kvalitetsmått, Kvalitetsvikt, bestämmandet av
förhållandet mellan en varas mått och vikt
för att därav avgöra dess kvalitet, ex.
finlek hos gam, som anges i längd pr
viktsenhet. — Kvalitativ, som har avseende
på art, beskaffenhet 1. värde. Jfr
Kvantitativ. — Kvalitativ analys, se Analys.

Kväller, bot., svenskt namn på ^gopodium
(se d. o.).

Kvallskog, skog med löst, frodvuxet
(kväll-vuxet) virke (k v a 11 v i r k e) av
barrträd med breda årsringar och föga
kärnved.

Kvallvirke, se Kvallskog.

Kva’lster, se Acari.

Kwambaku, ett slags riksmarskalksämbete
i Japan, ärftligt inom ätten Fujiwara.

Kwamme 1. Kwan, japansk vikt = 3,75 kg.

Kvanne, bot., se Angelica.

Kvannerot, farm., dets. som Angelicarot (se
d. o.).

Kwannon, japansk gudinna, "den moderliga".

Kvantitativ, se under Kvantitet.

Kvantite’rande vers, metr., kallas latinets
och grekiskans vers, i motsats till de
moderna språkens på accenten byggda vers.

Kvantite’t (lat. qua’ntitas), myckenhet,
mängd, storhet (jfr Kvalitet); språkv.,
språkljudens och stavelsernas tidslängd
vid uttalandet. — Kvantitativ, som har
avseende på storlek, mängd, grad o. s. v.
Jfr Kvalitativ. — Kvantitativ analys, se
Analys.

Kvantitetsteorien, nationalekon., åsikten att
penningvärdet bestämmes av förhållandet
mellan varumängd och penningmängd.

K vant teorien (av lat. qua’ntum, kvantum),
fys., av Planck framställd åsikt, enl. vilken
ljusstrålningens emission ej sker
kontinuerligt, utan diskontinuerligt i "kvanta",
som äro proportionella mot strålningens
frekvens.

Kva’ntum (lat. qua’ntum), eg. så mycket
som; en viss myckenhet 1. kvantitet (se
d. o.), en viss andel, en viss summa. Jfr
Quantum satis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0768.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free