- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
763

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kvinkagesima ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kvinkagesima—Kväve

763

hospital o. a. fromma stiftelser. Dessa
be-stodo i en årsinkomst på 15 år.

Kvinkage’sima, se Quinquagesima.

Kvinkuncia’lställning (av lat. qui’ncunXy se
d. o.), en ställning i rutform, urspr.
använd vid uppställningen av den romerska
legionen, numera vid trädplantering o. d.

Kvinkvenna’1, Kvinkve’nnium, Kvinkvillio’n
(i st. f. Quinquenna’l, Quinque’nmiim,
Quinquillio’n, se d. o.).

Kvinkvenna’t (av lat. quinque, fem, och
a’nnus, år), femårsperiod.

Kvinkvere’m (lat. quinquere’mis, av qui’nque,
fem, och re’mus, åra), skeppsb.,
fem-roddarfartyg.

Kvi’noa 1. Qui’noa (1. ki’nåa), namn på
Che-nopo’dium qui’noa. *

Kvint (av lat. qui’ntus, den femte), tonk.,
den diatoniska skalans femte tonsteg (jfr
Intervall); flöjtstämma i orgeln; högsta
strängen på en violin; fäktk., femte
ställningen; spelt., i piketspel: fem på
varandra följ. kort i samma färg; även en
dansk vikt = 5 gr.

Kvin’ta (av lat. qui’ntus, -a, -um, den femte),
femte klassen i en skola. — Kvinta’n,
lärjunge i femte klassen; med.,
femtedags-frossa.

Kvinta’nt (av lat. qui’ntus, den femte), ett
vinkelmätningsinstrument, som innefattar
femtedelen av en cirkelbåge. Jfr Sextant.

Kvinte’rande, tonk., kallas blåsinstrument,
vilkas första effektiva överton är kvinten
till oktaven (duodeciman).

Kvinte’rn (av lat. qui’ntus, den femte),
tonk., en avart av luta; fem ark papper,
lagda inom varandra; spelt., fem
lotterinummer, som i en dragning komma ut på
en gång. Jfr Kvatern.

Kvintero’n (sp. quinteron, av lat. qui’ntus,
den femte), avkomling av en europé och
en kvarteron (se d. o.).

Kvintes.se’ns {fr. quintessence [I. [-kängtäs-sa’ngs],-] {+kängtäs-
sa’ngs],+} av mlat., qiiinta, esse’ntia, det
femte grundämnet), urspr. det finaste
av alla ämnen, varav människosjälen
ansågs bildad; numera musten, kärnan, det
väsentliga av en sak.

Kvinte’tt {ital. quinte’tto, av lat. qui’ntus,
den femte), tonk., tonstycke för fem
instrument 1. röster.

Kvintille’ra, lat., småsjunga.

Kvintillio’n, en million kvadrillioner 1. femte
potensen av en million.

Kvfntin (ty. Quentchen, av lat. qui’ntus, den
femte), gammal vikt = ^A lod ~ 3,3 gr.;
som handelsvikt = 69,18 ass; som
guldvikt = 72,46 ass; som silvervikt — 68,5 ass.

Kvintol (av lat. quinque, fem), tonk.,
not-figur, bestående av fem noter, vilka gälla
lika med fyra 1. sex av samma slag. —
Kvintsextackord, första ömvändningen av
septimackordet, då tersen kommer underst
(hdfg).

Kvina’r (lat. quina’rius), bestående av fem,
femfaldig.

Kviprokvo’, se Qui pro quo.

Kvirina’len (lat Quirina’lis), en av det forna
Roms sju kullar; numera det kungliga
palatset i Rom.

Kvitt (fr. quitte, av lat. qui’tus, lugn,
be-kymmerfri), befriad från
betalningsskyldighet, från skuld; utan ömsesidiga krav;
förlustig. — Kvitta, betala sin skuld till
någon genom att avräkna en motsvarande
fordran hos honom.

Kvi’tten och Kvittenkärnor, se Semina
cy-doniæ. — Kvittenslem, se Mucilago
cy-doniæ.

Kvitte’ns 1. Kvi’tto (fr. quittance),
likviderings- 1. mottagningsbevis, skriftligt
intyg, som lämnas en person däröver, att
han betalt en penningsumma 1.
vederbörligen avlämnat något.

Kvitte’ra (fr. quittancer), lämna skriftligt
intyg att man fått betalt för en fordran 1.
mottagit något avlämnat. — Kvittning,
upphävande av ömsesidig skuld.

Kvi’tto, se Kvittens.

Kvkm., förk. för kvadratkilometer.

Kvm., förk. för kvadratmeter.

Kvmm., förk. för kvadratmillimeter.

K. Y. O., förk. för Kommendör av Vasaord.en.

Kvobar, meteor., en för Abessinien
egendomlig solrök.

Kvo’dlibet (av lat. quodlihet, första bästa,
litet av varje), något som är sammanställt
med skenbart godtycke 1. utan ordning och
sammanhang; tonk., ett musikstycke, som
består av lösryckta delar av olika melodier
(jfr Potpourri).

Kvot (av lat. quot, huru mycket), mat., det
tal som uppkommer, då ett tal divideras
med ett annat.

Kvotidia’n (lat. quotidia’nus) 1. Kvotidie’nn
(fr. quotidien), daglig. —
Kvotidia’n-frossa, med., vardagsfrossa.

Kvotie’nt (av lat. quo’tiens, huru ofta), m.at.,
det tal, som uttrycker förhållandet mellan
två storheter av samma slag.

Kvotite’t, lat., andelsförhållande. —
Kvoti-tetsskatt, jur., en efter bestämt mått 1. en
viss procent utskriven skatt.

Kvotlagen, tidningarnas namn på en lag om
begränsning av invandringen i Förenta
staterna.

Kwt., förk. för kilowattimme.

Kvåse, se Fjalar och Galar.

Kväve, kem., ett icke metalliskt grundämne,
som förekommer huvudsakligast i luften,
varav det utgör samt i växt- och
djurriket, men mindre ofta i mineralriket.
Kvävets väteförening kallas ammoniak
(se d. o.). — Kvävebakterier 1.
Nitroge’n-bakterier, bot., bakterier, som kunna
assimilera luftens fria kväve (t. ex.
bakterierna i baljväxternas rotknölar). —
Kvävedioxi’d, Kvävetetroxid,
Kväve-peroxid, undersalpetersyra. — Kväve-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0771.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free