- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
764

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kväkare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

764

Kväkare—Kynegetik

trioxid, salpetersyrlighet. —
Kväveväte-syra, en giftig, explosiv förening av kväve
och väte (NsH). — Kvävgas, kväve i fritt
tillstånd. — Kvävoxid, en förening av
kväve och syre, som uppstår, då metaller
lösas i salpetersyra. — Kvävoxidu’l =
Lustgas (se d. o.).

Kväkare (av eng. quakers, darrare), en av
engelsmannen George Fox på 1600-t.
stiftad religiös sekt, vars medlemmar själva
kalla sig vännernas förhund och ljusets
he-kännare. — Kväkeri’smen, kväkarnas lära
och författning.

Kvä’ner = Kvener (se d. o.).

Kvästlave, sjöv.y ett med lavar inrett rum
under vattenlinjen på ett örlogsfartyg,
där de under strid sårade, "de kväste"
vårdades.

Ky., officiell förk. för staten Kentucky i
Nordamerika.

Kya’n (hårt k) och därav bildade ord, se
även Cyan och följ.

Kyamse’ring (1. kaje’nni-), kem., en efter
uppfinnaren, engelsmannen Kyan,
uppkallad metod att konservera virke genom
att impregnera detta med en lösning av
kvicksilveroxid.

Kyani’t, miner.y se Cyanit.

Kyano’l, kem.y äldre namn på anilin.

Kyanome’ter, se Cyanometer.

Ky’anos, gr. arkeoL, glasfluss av blå färg.

Kyano’s (av gr. kya^neos, svartblå), med.,
blåsot, blåaktig ton över hud och
slemhinnor, som tecken till att blodet
övervägande är venöst.

Ky’atos, gr., mindre dryckeskärl med ett
högt handtag.

Kybe’le (hårt k), se Cyhele.

Kybernetfk (av gr. kyhernetiko’s, som avser
styrelse), vetenskapen om kyrkans
författning.

Kybomanti’ (hårt k; av gr. ky’hos, tärning,
kub, och mante’ia, spådom), konsten att
spå med tärningar.

Kydippe (hårt k; lat. Cydi’ppe), gr. myt.,
moder till Biton och Kleohis (se d. o.).

Kye’ma (hårt k; av gr. ky’ein, vara
havande) , med., fostret under dess första
utvecklingsstadium.

Kyfi (hårt k), farm., ett av myrrha m. m.
bestående preparat, som av de gamla
egyptierna brukades bl. a. till rökelse och
balsa-mering.

Kyfo’m (hårt k; gr. ky’foma, av kyfu’n,
böja, kröka), med., puckel.

Kyfo’s (hårt k; av gr. kyfo’s, krökt), med.,
ett slags ryggradskrökning, puckel. —
Kyfo’tisk, puckelryggig.

Kyi, ett indiskt folk.

Ky’kliska skalder (hårt k), se Cykliska
skalder.

Kyklftis (hårt k; av gr. ky’klos, cirkel,
ring), med., inflammation av
ciliarkrop-pen (främre delen av ögats kärlhinna).

Kyklo’p, se Cyklop. — Kyklopmurar, se

Cyklopiska murar.

Kylande medel, med., reme’dia
refrigera’n-tia, medel, som lokalt kunna nedsätta
kroppstemperaturen.

Kylande pulver, se Pulvis nitri tartaricus.

Ky’lix, gr. forngrekisk, flat dryckesbägare
på fot med två små handtag,

Kylle’niern, gr. Kylle’nios {lat. CylWnius),
gr. myt., binamn på den på berget Kyllene
födde och dyrkade Hermes.

Ky’ller (ty. Koller, av fr. collier, eg.
halsbeklädnad, av lat. co’llum, hals), på
rid-dartiden en vadderad av riddarna under
harnesket buren rock; senare skinnrock
för kavalleriet.

JKy’lli 1. Ky’Iliki (hårt k), fi. myt., en
jungfru, som från underlandet Saari
bortfördes av Lemminkäinen.

Kyllopodi’on, gr. myt., binamn på Hefaistos
(se d. o.).

KylIo’sis, gr. (av kylWs, böjd, förlamad),
med., onaturlig krökning av lemmarna,
i synnerhet av benen, och därav
förorsakad vaggande gång.

Kylofy’ller se Bladsuckulenter.

Ky’Ius (hårt k), se Chylus.

Ky’ma 1. Kyma’tion (hårt k; av gr. ky’ma,
våg, våglinje), hyggn., ett grekiskt
bladornament.

Kyma’s = Kymosin. Se Enzym.

Kyma’tion, se Kyma.

KymatoIi’t, miner., trådig
omvandlingsprodukt av pyroxen.

Ky matologi’ (av gr. ky’ma, våg, och lo’g os,
lära), fys., läran om i atmosfären,
hydro-sfären och litosfären vid två medias
glidning mot varandra uppkommande
vågbildningar, såsom vattenvågor, dyner etc.

Kümmel., ett slags tyskt kumminbrännvin.

Kymogra’f (av gr. ky’ma, våg- och grajein,
skriva), ett i fysiologien använt
instrument för registrering av rörelser.

Kymofan’, miner., se Cymofan.

Kymosfn 1. Kyma’s, kem., löpenzym,
åstadkommer koagulation av kasein (se d. o.).

Ky’mrer (hårt k), se Kelter.

Ky’mriska språket, en huvudavdelning av
den keltiska språkgrenen, omfattar bl. a.
walesiskan och bretagniskan. Jfr Gseliska
språket.

Ky’mus (hårt k), se Chymus.

Kyndel, hot., se Satureja.

Ky’ndelsmässan (lat. ca’ndellaria, av
can-de’la, fornnord. kyndill, ljus), ljusmässan,
Jungfru Marias kyrkogångsdag, infaller
den 2:a februari. — Kyndelstinget, efter
kristendomens införande benämning på
Disatinget. (Se Disablot, under Dis.)

Kyne’, gr., rundkullig lädermössa som bars
av forngrekiska herdar och arbetare;
läderfodrad hjälm av metall.

Kynegetfk (av gr. ky’on, hund, och a’gein,
föra), vetenskaplig framställning av
jakten och dess metoder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free