- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
765

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kynett ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kynett—Kängurusläktet

765

Kyne’tt (hårt k), se Cunette,

Ky’niker, Ky’msk, se Cyniker, Cynisk.

Kynologi’ (av gr. ky’on, hund, och Wgos,
lära), läran om hunden, dess raser,
dressyr och användning.

Kynosu’ra, gr. myt., nymf på berget Ida,
som av Zeus förvandlades till stjärnbilden
Lilla björnen.

Ky’ntia och Ky’ntios (hårt k; lat. Cy’nthia
och Cy’nthius), efter berget Kynthos
bildade benämningar på Diana och Apollon.

Kyofori’ (hårt k; av gr. ky’os, livsfrukt),
med., grossess, havandeskap. — Kyotrofi’,
fostrets näring i moderlivet.

Kyp, tekn., blåfärgning med indigo.

Kypellomachi’ (hårt k; av gr. ky’pellon,
bägare, och mache’in, strida), dryckeskamp,
tävlan i dryckjom.

Ky’pert (ty. Köper), flerskaftade vävnader
med upphöjda snedränder.

Kyphi (1. ky’fi), farm., en av de gamla
egyptierna högt värderad myrra.

Kypho’sis, se Kyfos.

Ky’pra, väva kypertvävnad; (av ty. Kufe,
laggkärl, fat), förekomma fatlagda viners
försämring.

Kypri’n, miner., en blekblå (kopparhaltig)
varietet av vesuvian.

Ky’pris (hårt k), gr. myt., se Cypria.

Kyra’ss (hårt k; fr. cuirasse), krig sk.,
bröst-och ryggharnesk. — Kyrassie’r, Kyrassiä’r
{fr. cuirassier), i kyrass klädd rji:tare.

Kyrenaiska skolan, se Cyrenaiska skolan.

Kyrett, se Curette.

Kyrialax = Kirialax (se d. o.).

Ky’rie ele’ison 1. ele’eson 1. ensamt Ky’rie,
se under Eleison.

Kyri’niska, ett kaukasiskt språk.

Kyriolo’gisk (av gr. ky’rios, herre, och
lo’gos, ord) , det som säges "i egentlig
bemärkelse’’, i motsats till "tropiskt’’, i
överflyttad betydelse.

Ky’rios, gr., herre; frälsare.

Kyrka (av gr. kyriako’n, herrens hus, av
ky’rios, herre), byggnad för kristen
gudstjänst; menighet av viss kristen
trosbekännelse.

Kyrkokonse’rt, se Kammarkonsert.

Kyrkotonarter, tonk., olika oktavindelningar
av grundskalan. Jfr Autentiska tonarter
och Plagaliska tonarter.

Ky’ros (hårt k), se Cyrus.

Kyskhetsträdet, se Vitex Agnus castus.

Kyslar-Aga, se under Aga.

Kys’ta, se Cysta.

Kythe’reia {lat. Cythere’a), gr. w.yt., efter
ön Kythera (Cerigo) bildad benämning på
Afrodite.

Kütschük, Kytsjyk, turk., liten.

Kyttande, Kyttning, bränning av en del av
ytjorden på ängsmark för gödsling.

Kyve’tt {fr. cuvette), fotogr., kärl, som
användes vid fotografering.

Kå’bbel, se Cohhler.

Kåk, äldre benämning på skampåle. —
Kåkstrykning, spöstraff vid skampålen.

Kål, bot., se Brassica.

Kåldolma (av turk. dolma, fyllning), kokk.,
maträtt av målet kött och ris, omsvept med
kålblad.

Kålf järiln, zool., en av våra allmännaste
dagfjärilar, Pi’eris hra’ssicæ. Vit med
sparsam, svart teckning. Den gröna larven gör
stor skada på odlad kål.

Kålpalm, namn på ett flertal palmer, vilkas
späda toppskott 1. blomhölster ätes som
kål.

Kålrabbi, Kålraps, Kålrot, bot, se Brassica.

Kålsenap, bot., se Hirschfeldia.

Kåltistel, bot., se Cirsium.

Kåpa, bot., se Alchemilla.

Kår {fr. corps, av lat. co’rpus, kropp),
samfund, sällskap, sluten enhet av individer;
krig sk., självständig avdelning av en
armé, truppstyrka. — Kåranda, se Esprit
de corps.

Kåre, se Kare.

Kåsa, gammalt nordiskt dryckeskärl, ofta
med rikt sirade grepar, som stundom
mötas och bilda en krans, som omger den
drickandes huvud.

Kåseri’, Kåsö’r, Kåsö’s, se Causerie och följ.

Kägel, pl. Käglar, boktr., höjden av det plan
på en boktryckstyp, på vilket bokstaven
är gjuten. Om "mellanslag" icke
förekommer, är kägeln alltså lika med radhöjden.
Med "stilhöjd" menas åter typens mått
från basplanet till tryckytan.

Käks, se Cakes.

Kälkborgare (av okänd härledning;
motsvarar ty. Spiessbürger och Filister),
småborgare ; trångbröstad och småsint person.

Källarhals, bot., se Daphne.

Källarv, bot., se Stellaria.

Källfrö, zool., folkligt namn på grodlarver.

Källist, byggn., en karnis (se d. o.), vars
övre del är konvex och den nedre konkav.

Källkrasse, bot., se Nasturtium.

Källånke, bot., se Montia.

Källnymf, se Najad.

Källtäppa bot., se Catabrosa.

Kämelgarn (av ty. Kämelziege, angoraget),
garn av angoragetens ull.

Kä’mnär 1. Kä’mner {ty. Kämmerer, av
mlat. camera’rius, uppsyningsman över
skattkammaren), urspr. = kamrerare (se
d. o.); jur., ledamot i en kämnärsrätt.
Kämnärsrätt 1. Kämnersrätt, fordom en
underdomstol i svenska städer.

Kämpagravar, arkeol., oegentlig benämning
på grundvalarna till hus från förhistorisk
tid, särskilt av en gotländsk typ.

Kämpar, bot., se Plantago.

Kämpavisor, folkvisa, som skildrar forntida
kämpar.

Kängurugräs, bot., se Themeda.

Kä’ngurusläktet (hårt k), zool., Halmatu’rus
1. Ma’cropus, tillhör punghararnas familj.
Bland dess arter märkes jättekängurun,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0773.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free