- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
767

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - L ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

L.

L, såsom romerskt taltecken = 50, L rzz
= 50,000.

L 1. 1, förk. för lat. lector, läsaren, legio,
legion, leXj lag, liher, bok, libra,
skålpund, licentiatus, se Licentiat, linea^ linje,
locus (se d. o.) m. fl.

L, förk. för ital. lira (se d. o.), fr. livré (se
d. o.), lettres, växelbrev, växlar på
kurssedlar.

L 1. £, förk. för eng. pund sterling (se
Sterling).

L såsom mynttecken för Frankrike
betecknar Bayonne.

L., vid växtnamn förk. för Karl von Linné.

1., officiell förk. för liter.

1. a., på recept förk. för lat. le’ge a’rtis,
enligt konstens regler.

La, kem., atomtecken för Lantan.

La., förk. för lat. littera, bokstav, ital.
lettera, brev, växel.

La., förk. för nordamerikanska staten
Louisiana.

La, tank., i romanska land namn på tonen a.

Laasebrev, da. (1. låse-), kungligt brev på
förut svävande jordäganderätt.

Laat 1. Laatt (1. låt), no., se Slaat.

Labadi’ster, en av den franske mystikern
Lahadie i 17 :e årh. grundad reformert
sekt.

La’ban, hebreiskt mansnamn, vit. Buret av
Rebeckas broder, patriarken Jakobs
svärfader.

La barre, fr., (1. -barr), se Bore, fys.

La’barum, lat., fornromerskt fälttecken;
kejsar Konstantin den stores korsfana;
senare även namn på korset som
"segertecken".

Labben, zool., en måsfågel, Stercora’rius
parasi’ticus.

Labbi, invid järnbrukens verkstad fordom
anordnad lokal, där arbetarna kunde
tillbringa sina vilskiften.

Labdaki’der, avkomlingar av sagokungen
Labdakos i det forngrekiska Tebe.

Label, Labelsystem, se Union Label.

Labe’ll (lat. lahe’llum, av la’hium, läpp),
eg. liten läpp; kläpp, flik; hot., läpplik
förlängning på blomdelar.

La belle ferronière se Ferronière.

La belle jardinière, fr., (1. la bäll
sjardin-jä’r), "den vackra
trädgårdsmästarin-nan", en madonnabild av Rafael.

Labe’llum, bot., det största kronbladet,
läppen, hos orkidéerna.

Labe’nt (lat, la’hens, av la’hi, sjunka),
sjunkande; glidande.

La’beo, lat., tjockläppad.

La’ber (ty. och koll. labber), sjöv., kallas
vinden, då den ej är starkare, än att alla
segel kunna föras.

1. — E kbohrn, 100,000 främmande ord. IL

Laberda^n 1. Labberda’n (av Aberdeen), ty.,
färsksaltad kabeljo. Se Aberdeenfisk.

Labia, lat., pl. av Labium (se d. o.). —
L. pudenda’les majo’res och L. p. mino
-res, anat., stora och små blygdläpparna.

Labia’l (av lat. la’bium, läpp), som angår
eller hör till läpparna. — Labial-bokstav,
sådan, som uttalas med tillhjälp av
läpparna. — Labia’ler, språkv., läppljud,
huvudsakligen medelst läpparna bildade
språkljud. De indelas i labio-labialer eller
bi-labialer (se d. o.) och labiodentalereWex
dentilabialer (se d. o. [under Dens’\). —
Labilalise’ring, läpparnas medverkan vid
bildning av ett språkljud. — Labialpipor,
tonk., pipor i vilka luftströmmen bryter
sig mot en skarp kant. — Labia’lpa’lper,
se Palper.

Labia^tæ 1. Labia’ter, bot., växtfamilj av
ordn. NucuWferæ. Blomma med
tvåläp-pig krona. Omkring 3,000 arter kända.
Indelas i följande underfamiljer:
Aju’-geæ, Mona’rdeæ, Nepe’teæ, Sature^ieæ och
Stachy’deæ. Många arter äro officinella,
andra krydd-, parfym- 1. prydnadsväxter.

Labiatiflo’ræ, bot., underfamilj av fam.
Compositæ (se d. o.).

Labi’1 (lat. la’bilis, av la’bi, falla), benägen
att falla, osäker. — Labilite’t, osäkerhet,
brist på jämvikt.

La’bio-denta’Ier och La’bio-labia’ler, se
La-bialer.

Labiologi’ (av lat. la’bium, läpp, och gr.
lo’gos, lära), läran om huru man av
läpparnas rörelser skall kunna se vad en
person säger.

Labiovela’r, velar (se d. o.), som samtidigt
med tungartikulationen 1. som ett
efter-slag därtill har läppartikulation. Jfr
La-bialer.

La’bium, lat., läpp; tonk., benämning på
tvenne kanter å orgelns labialpipor (se
d. o.). — L. lepori’num (av lat. le’pus,
gen. le’poris, hare), med., harläpp,
har-mynthet, medfödd kluvenhet hos
överläppen.

Labi’za, ett slags välluktande gummi från
Amerika.

La’blab-bönor, bot., frön av Do’lichos
la’b-lab. Se Dolichos.

Laborant, Laboranter, Laborato’rium, se
under Laborera.

Labordfn, se Analgin.

La’bor di’tat, lat. ordspr., arbete gör rik.

Labore’mus, lat., "låtom oss arbeta",
förening av studenter och kroppsarbetare,
bildad i Uppsala 1902.

Labore’ra (lat. laboraWe), eg. arbeta;
anställa kemiska försök. — Laborera med,
dragas med, lida av (t. ex. en sjukdom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0779.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free