- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
768

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Labor improbus omnia vincit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

768

Labor improbus omnia vincit—Lackerade blad

ekonomiska svårigheter o. d.). —
Labo-ra’nt 1. Labora’tor, person, som sysslar
med kemiska försök. — Laboratio’n,
utförande av praktiskt naturvetenskapligt

. arbete. — Laborato’rium, arbetslokal för
anställande av kemiska eller andra
naturvetenskapliga försök; byggnad för
tillverkning av ammunition. — Laboriosite’t,
sträng verksamhet. — Laboriö’s,
arbetsam; mödosam.

La bor i’mprobus o’mnia vfncit, lat, ordspr,,
ihärdigt arbete övervinner allt; trägen
vinner (Vergilius "Georgica").

Laborio sa juventu’tis stu’dia jucu nda sunt,
senectu’tis o’tia, lat. ordspr,, ungdoms
möda är ålderdoms lust; vad man sår
som ung, får man skörda som gammal.

Laboriö’s, se under Laborera.

Labour depa’rtment, eng. {1. le’bör-),
arbetsdepartement. — L. party, se
Indepen-dent labour party.

Labrado’r, miner., ett slags efter halvön
Labrador uppkallad natronkalkfältspat,
varav vissa varieteter för sitt färgspel
brukas till smycken. — Labradori’t 1.
Labradorsten, petrogr., se under Gabbro.

La’brax lu’pus, zool.y havsabborre.

La’bridæ, La’brinæ, zool.y läppfiskar,
bergfiskar. Se Labrus.

La’brum, lat., kallbadsbäcken i de
forn-romerska baden.

La’brus, zool.j berggyltor, ett fisksläkte av
fam. Läppfiskar. — L. berggylta,
berg-gyltan. — L. ossffragus, blågyltan.

Labu’rnum, bot., syn. Cytisus (se d. o.).

Labyrint {gr. laby’rinthos), en stor, av
många, varandra korsande gångar bildad
byggnad eller trädgård; irrgång; fig.,
trassel, bryderi; anat., innerörats hålor
och rör. — Labyri’ntisk, villsam,
intrasslad, invecklad. — Labyrinttätning,
tät-ningsanordning, som bl. a. användes för
att hindra ångläckage vid axelboxarna på
ångturbiner.

Labyrint hl’tis, med., inflammation i
öron-labyrinten.

Labyrintodo’nter (av gr. laby’rinthoSy
irrgång, och odu’Sy tand), paleont., en till
urvärldens fauna hörande grupp av
groddjurens ordning.

Lac, lat., mjölk. — L. arge’nti,
silverklo-rid. — L. mercu’rii, merkuroklorid. —
L. su’lphuris, kem., "svavelmjölk", fällt
svavel. — L. vacci’num, komjölk. — L.
vi’rginis, jungfrumjölk = Tinctura
ben-zoés (se d. o.).

Lac, fr. (lat. lacus), sjö, insjö.

Lacadie’re, astr., en av småplaneterna.

La’cca, lat., beteckning för lack (hartser,
fernissor). — L. florenti’na,
florentin-lack.

La^ccalusen, zooL, Co’ccus la’cca, en
ostindisk sköldlus, som frambringar
gummi-lacka (se d. o.).

La’cca mu’sica = Lackmus (se d. o.).

Lacca’tus, bot., lackfärgad, lackerad.

Lac-dye, se Lack-dye.

Lacera’tus, lat., söndersliten. Se Lacerera.

LacereVa (lat. lacera’re), sönderslita; fig.,
förtala, nedsvärta. — Lacera’bel, som kan
sönderslitas. — Laceratio’n,
sönderslit-ning. — LaceratiV, sönderslitande.

Lace^rna, lat., ett slags mantel.

Lace’rta, astr., stjärnbilden Ödlan å n.
hemisfären.

Lace’rta, zool., ett släkte ödlor, varav två
arter finnas i Sverige. — L. a’gilis,
sandödla.— L. vivi’para, skogsödla.

Lace’rtidæ, zool, kräldjursfamiljen
Egentliga ödlor.

Lacerti’lia, zool, kräldjursordningen Ö d 1 e
-artade kräldjur.

La’cerus, bot., sargad, flikad. — Laceri-^
fo’lium, bot., med sargade blad.

Lacet, fr. (1. lassa’), snöre, snörband.

Lach, se Lech.

Lachaise, se Père-Lachaise.

Làche, fr. (1. la’sj, av lat. la’xus, vid, slak),
slapp, matt; trög; efterlåten; vårdslös;
veklig; feg; feg stackare, pultron. —
Lachera (1. -sje’ra), släppa efter, lossa;
giva efter; spelt., släppa, ej sticka över.

— Làcheté (1. lasjte’), slapphet, svaghet;
tröghet; efterlåtenhet; feghet; låghet.

La’cher, galiziska slättbor.

Lache’ra, se under Lache.

La’chesis, gr. myt., en av de tre moirerna.
Se Moira.

La’chesis, zool., sydamerikanskt
huggormssläkte. — L. lanceola’tus, lansorm. — L.
mu’tus, buschmeister.

Làcheté, se under Lache,

Lachmfder, arabisk dynasti omkr. 400—
602.

Lachter, äldre längdmått (omkr. 2 m.) vid
de tyska bergverken.

Lacinia’ta, lat., bot., flikig.

Lack, se Lak.

Lack (av pers. lak, röd färgvätska), kem.,
sigillack, en av harts, jordartade kroppar
och något färgämne bestående blandning,
som nyttjas till förseglande av brev. —
Lacke’ra, tekn., med lackfernissa (se
nedan) eller något slags lack överstryka
ett föremål samt därefter slipa och
polera den glänsande påläggningen. —
Lackfernissa, harts (oftast gummilacka)
löst i sprit, terpentin, olja 1. d. —
Lackfärger, kem., fasta eller degformiga, vid
finare målning brukade färger, som
bestå av lerjord, krita, tennoxid o. s. v.,
blandat med ett organiskt färgämne,
såsom färnbock, kräpp, kons joneli eller
anilinfärger.

Lack-dye, eng. (1. lä’ckdäj), tekn., ett av
det röda färgämnet i gummilacka berett
preparat, vilket brukas i st. f. kons joneli.

— Lack-lack, ett slags mindre god
lack-dye.

Lacke’ra, se under Lack.

Lackerade blad, hot., blad, som äro över-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0780.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free