- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
769

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lackmus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lackmus—Ladusvalan

769

dragna med ett
transpirationsnedsät-tande hartsämne.

La’ckmus, tekn., La’cca mu^sica^ ett av
lavar, tillhörande släktena Roccella, Usnea,
Lecanora^ Ramalina m. fl., berett blått
färgämne, som brukas till färgning av
papper, vin, likörer m. m. samt såsom
kemiskt reagens (se d. o.). —
Lackmus-papper, filtrerpapper, doppat i
lackmus-tinktur, färgas rött av syror och blått av
alkalier.

Lackporslin, porslinsföremål, överdragna
med lackering med inläggningar i olika
färgad pärlemor. Tekniken från Kina.

Lackviol, hot., se Cheiranthus.

La’cmus, se Lackmus.

La’crima 1. La’cryma, pl., La’crimæ, lat.,
tår. — La’crimæ Chri^sti, Kristi tårar,
namn på ett ädelt, högrött likörvin,
pressat av druvor, som växa på sluttningen
och vid foten av Vesuvius. — Hinc i’llæ
lacri’mæ, härifrån dessa tårar, däri ligger
det, där ligger hunden begraven
(Teren-tius).

Lacrimo’sa, astr., en av småplaneterna.

Lacry’mans, bot., gråtande.

Lacs, fr. (1. la; lat. la’queus), snöre, snara,
giller. — Lacs d’amour (1. - damo’r),
valknut; i varandra slingade bokstäver,
snören o. d.

Lac sulphuris, se under Lac, lat.

Lactacidoge’n, kem., se Zymofosfat.

Lacta’goga, med., mjölkdrivande medel.

La’ctans, lat., ammande.

Lacta’ntius, latinskt mansnamn (av lacta’re,
dia).

Lacta’rius, bot., ett svampsläkte. — L.
de-licio’sus, blodriskan, en av våra bästa
matsvampar. — L. flexuo’sus, buktriska 1.
vågig pepparling. — L. helvus,
lakrits-riska 1. rödgul brötling. — L. pa’llidus,
blek brötling. — L. pipera’tus, skarp
pepparling. — L. ru’fus, pepparriska. —
L. tormino’sus, skäggig pepparling. —
L. tu’rpis, svartriska 1. bister pepparling.

— L. velle’reus, luden pepparling. — L.
vole’mus, mild eller guldgul brötling.

Lacta’s, kem., se Laktas.

La’ctas, lat., kem., laktater, mjölksyrade
salter. — L. ca’lcicus, kalciumlaktat. —
L. ferro’sus, farm. mjölksyrad järnoxidul,
nyttjas som stärkande medel. — L.
zi’n-cicus, mjölksyrad zinkoxid, nyttjas vid
tvättningar av sårnader m. m.

La’ctes, lat., mjölke.

Lactesce’nt 1. Lactesce’rande (av lat. lac,
mjölk), som lämnar mjölksaft. —
La’c-teus, mjölklik, mjölkfärgad. — Vi’a
la’c-tea, eg. mjölkgatan; astr.. Vintergatan.

— La’ctisk feber, med., mjölkfeber. —
Lactisu’gium, mjölksugare, mjölkpump.

La’cteus, -a, -um, bot., mjölkvit. —
Lacti-flo’rum, bot., med mjölkvita blommor. —
Lacti’fluus, bot., mjölkavsöndrande.

LactobacilIi’n, se Yoghurt.

Lactoli’n, kem., lösning av surt mjölksyrat

kali (50 %). Användes vid krombetning
av ull i stället för vinsten.

La’ctuca, bot., växtsläkte av fam.
Compo’-sitæ. — L. muralis, skogssallat, allmän
i stenig skog. — L. sati’va, sallat,
huvudsallat, allmänt odlad köksväxt. Den
intorkade mjölksaften officinell. Se
Lactu-ca’rium. — L. scari’ola, taggsallat,
stundom odlad, som vild sällsynt. — L. viro’sa,
giftsallat, tillfällig i Sverige. Giftig. Se
Lactucarium.

Lactuca’rium (av lat. lac, mjölk), farm.,
intorkad mjölksaft av några
Lactu’ca-arter, tillhörande fam. Compo’sitæ,
brukades förr som sömngivande medel.

Lactucfn, farm., den verksamma
beståndsdelen i Lactuca’rium.

Lacune, fr. {1. -ky’nn [hårt k], av lat. la~
cu’na, öppning), lakun, lucka i en text.

Lacuno’sa, lat., bot., gropig.

La’cus, lat., sjö. — L. asphalti’tes. Döda
havet. — L. bena’cus, Gardasjön. — L.
briganti’nus, Bodensjön. — L. Lema’nus,
Genèvesjön.

Lacu’stris, bot., växande i 1. vid sjöar.

Lac vacci’num, Lac vi’rginis, se under Lac,
lat.

La dame aux camélias, fr. (1. la damm å
kamelia’), se Cameliadam.

La dame blanche, fr. {1. la damm blangsj),
’Vita frun".

La’danumharts 1. La’danum, farm. hartset
av flera C^stus-arter på de östliga öarna
i Medelhavet. Ansågs i forntiden kunna
skydda mot pesten och bota en mängd
sjukdomar.

Laddevin (förvrängn. av fr. eau de vie),
no., spritdryck av brännvin, essenser och
vin.

Ladesteder, no., lastageplatser (köpingar)
utan stadsprivilegier.

La devi’sa, sp., en i de för tjurfäktning
bestämda tjurarnas hud fäst bandros, vars
färg angiver de betesmarker, varifrån
djuren kommit.

Ladgerd, nord. myt., norsk sköldmö.

Ladgunn, nord. myt., en i Valundssången
omnämnd valkyria.

Ladies, eng. {1. lä’dis), pl. av Lady (se
d. o.).

Ladi’nerna, benämning på den rätoromanska
befolkningen i Engadindalen (i Schweiz)
och i Tyrolen.

Ladi’no, en från judarna på Pyreneiska
halvön utgången jargon (se d. o.). —
Ladinos, sp., döpta indianer och mestizer
i Centralamerika.

Ladfnska språket, flera i alptrakterna norr
om Lombardiet och Venezia inhemska
romanska munarter.

Laditå (av ty. LotV ist todt, Lotta är död),
dansk., svensk folkdans. Inkom från
Tyskland på 1860-talet och är av
tjeckiskt ursprung.

Ladusvalan, zooL, Che’lidon ru’stica 1.
Hi-ru’ndo ru’stica, vår allmännaste svala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0781.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free