- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
770

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lady ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

770

Lady—Lai

Lady, eng, {1. le’di; av angl. hlæfdige, eg.
brödutdelarinna; husmoder), urspr. titel
för gifta, sedermera även för ogifta
damer av hög rang, numera för bildade
kvinnor i allmänhet. Jfr Lord och
My-lady. — Ladylike, (Z. -läjk), som angår
och kännetecknar en verkligt fin dam. —
Ladyship {1. -sjipp), en ladys titel och
stånd. — Our lady (Z. a’or -), jungfru
Maria. — Lady-chapel (Z. -tjä^ppl).
Mariakapellet i engelska katedralers kor. —
Lady-day {1. -dä’i), Vårfrudagen.

Læde’ra {lat, lædere]y skada; förolämpa.

Lae’rtes, gr, sag,, fader till Odysseus.

Læsio’n, se Lesion,

Læstadianfsm, en extatisk religiös riktning
i Norrland, som till upphovsman har L.
L. Læstadius.

Læstrygo’ner, se Laistrygoner,

Læta’re, lat,, fröjda dig, kallas
midfasto-söndagen, emedan den förr inom
romerskkatolska kyrkan den dagen brukliga
ingångspsalmen började med orden Lætare
Jerusalem,

Læti’color, hot,, med ljus färg. —
Lætivi’-reus, hot., livligt grön.

Læti’tia, kvinnonamn (av lat, læti’tia,
glädje); astr,, namn på en asteroid.

Læ’va ma’nu, lat,, tonk,, med vänstra
handen.

Læviga^tus, -a, -um, LæVis, lat,, lätt; glatt
1. slät. — Læviro’stris, lat, (av ro’strum,
näbb), bot,, med slätt spröt.

Lafitte, fr, {I, -fi’tt), ett slags Bordeauxvin.

La Flèche, fr, {I, la fläsj), gammal, högt
skattad fransk hönsras.

La Fontaines fabler (I, - fångtä’ns -) äro
författade av den franske fabeldiktaren
Jean de la Fontaine (d. 1695).

La force prime la droit, se Macht geht vor
recht.

La France marche à la tete etc., se under
France.

La garde meurt et ne se rend pas, fr, (I,

— gard mör e nö sö rang pa), gardet dör,
men giver sig icke, ett yttrande, som
säges vid Waterloo hava fällts av
general Cambronne, befälhavare för en
division av Napoleon I:s gamla garde.

La’ge, fornsvenskt mansnamn, kamrat,
följeslagare.

La’ge, jur,, detsamma som Agio (se d. o.).

Lage’na, lat,, flaska, butelj; tårflaska, i
vilken vid begravningar hos de gamla
romarna gråterskornas tårar samlades.

— Lageni’t, miner,, flasksten.

Lagena’ria vulga’ris, bot,, flaskkurbits,
gurkväxt i Ostindien, vars vedhårda fruktskal
allmänt användes till flaskor.

Lagenorhy’nchus, zooL, ett släkte delfiner.

— L. acu’tus, vitsidingen, är allmän
utanför Norges kust. — L. aIbiro’stris,
vitnosen, går ända ned i Öresund.

Lager, bot,, Lau’rus no’hilis, till fam.
Lau-ra’ceæ hörande, i södra Europa odlat
träd. Av dess frukter, lagerbär, Fru’ctus

lau’ri eller Ba’ccæ lauri, pressas
lagerolja, 0’leum lauri, vilkens
huvudbeståndsdel är laurostearin. Bladen, s. k.
lager-bärsblad, Fo’lia lauri, brukas vid
matlagning. Lagern var i forntiden helgad åt
Apollon, och ännu brukas lagerkransar
såsom en utmärkelse för konstnärer m. fl.

Lagermanspress, hoktr,, helautomatisk
svensk digelpress, konstruerad av A.
Lagerman.

Lagermetall = Antifriktionsmetall (se d. o.).

Lagerolja, se Lager.

Lagerpoppel, hot., se Populus,

Laggdike, se Backdike,

La’go, ital, {lat, lacus), sjö.

Lago’a Sa’nta-rasen, förmodat förindiansk
ras i Brasilien.

Lagochilus 1. Lago’stoma, gr. (av lago’s,
hare, che’ilos, läpp, och sto’ma, mun),
med., kluven överläpp, harmynthet. —
Lagoftalmi’ (av gr. ofthalmo’s, öga),
harögdhet, fel på ögonlocken, så att dessa
ej kunna slutas.

Lagochilus, bot., växtsläkte av fam.
La-hia’tæ i Orienten. — L. ine’brians, ger
bangi deivana, ett berusningsmedel
som tillredes med socker och honung.

Lagoftalmi’ 1. Lagofta’lmus (av gr.
lag-ofthalmo’s, "haröga", emedan haren
ansågs sova med öppna ögon), med,,
felaktig ställning av ögonlocket, så att ögat
ej kan slutas.

Lagono ponos, gr, (av lago’n, sida), med,,
håll och styng i sidan.

Lago’pus, zooL, ripsläktet. — L. lagopus,
dalripan. — L. mu’tus, fjällripan. — L.
sco’ticus, moripan.

Lagoskautschuk, se Funtumia,

Lago’stoma, se Lagochilus,

Lago’thrix, zooL, ullapor.

La grammaire qui salt régenter jusqu’aux
rois, fr. {I, la gramä’r ki sä resjangte’
sjy’skå råa’), grammatiken, som sträcker
sitt välde till och med över konungarna.
{Molière,)

Lagrimo’so, ital., tonk,, klagande.

La grippe, fr, {1. - gripp), influensa (se
d. o.).

Lagu’n {ital. lagu’na, av lat. lacu’na,
fördjupning), geol.y grund strandsjö; låg,
sumpig, från havet genom smala
landremsor avstängd kuststräcka, bildad av
öar och kanaler. Venezias laguner äro
ryktbara. Jfr Haff. — Lagunstaden,
benämning på Vene’dig.

Lagu’rus ova’tus, bot., ett gräs från
Medelhavsområdet, ofta odlat som
prydnadsväxt.

Lahn, ty., äkta 1. oäkta, till smala band
utvalsad guld- 1. silvertråd. Användes till
snörmakeri m. m.

Lahnda’, Lahnida’, "västerns språk’’,
indo-ariskt språk i v. Punjab.

La haute volée, se under Volée.

La’hti, fi., vik, bukt.

Lai, pl. Lais, fr. {1. lä; eng. lay, av kelt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free