- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
771

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Laici ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Laici—Laktopepsin

771

laidh, vers, visa), fornfranskt namn på
romans (se d. o.) av berättande innehåll;
visa i allmänhet; visa av folklig
karaktär. Jfr Chanson.

Lalci, se följ. ord.

La’icus, pL, La’ici, lat. {gr. laiko’s, till
folket hörande, av lao’s, folk), som ej tillhör
prästeståndet, lekman; oinvigd, olärd.

Laine, fr. (L län), ull.

Laingbueteak, ett birmanskt tekträ med
vriden växt och därför mindervärdigt.

Laios, gr. sag., Oidipus’ fader.

Laird, skotsk. (1. lärd), godsägare,
adelsman = Lord (se d. o.).

Lai’s, namn på två forngrekiska hetärer,
ryktbara för skönhet och penninglystnad.

Laisser aller, Laisser faire 1. Laisser passer,
fr. (1. lässe’ alle’, - fär 1. pase’), låta gå,
låta saken hava sin gång; (laisser-aller),
lättsinne, besinningslöst följande av
intryck; öppet, otvunget väsen.

Laistrygo’ner (gr. laistrygo’nes, lat.
læstry’-gones), gr. sag., ett folk av
människoätande jättar.

Lajos (1. la’sjås), ungersk form för
Lud-• vig.

Lak, Lack 1. Lakh (eng. lac), indisk
talbeteckning = 100,000. En lak = 100,000
rupier.

Lak, en lesgisk folkstam.

Lakarpi’t, petrogr., en dioritliknande
bergart av natronrikt hornblände vid Lakarps
gård i Östergötland.

Lake, eng. (1. lejk; lat. la’cus), sjö.

Lakedaimo’nier = Lakoner (se d. o.).

Lake’j (fr. laquais), livréklädd betjänt;/i^’.,
krypande människa.

Laken, zool., se Lota.

Lake-poets, eng. (1. lejk-på’its),
"sjöskalder", benämning på medlemmar av
Lake-school (se d. o.).

Lake-school, eng. (1. lejkskol), eg.
sjöskolan; namn på en grupp engelska diktare,
vars förnämsta medlemmar, Wordsworth,
Coleridge och Southey, bodde vid sjöarna
(the lakes) i Westmoreland. — Laki’ster
(1. lejk-), medlemmar av denna skola.

La’kesis, gr. myt., en av moirerna.

Lakh, se Lak.

Lakka’s, kem., ett ämne i mjölksaften av
lackträdet, Rhus vernici’fera, vilket
anses vara ett enzym (se d. o.).

Lakkedi’viska, dravidiskt språk på
Lakka-diverna.

Lakko’l, kem., en polyfenol i mjölksaften hos
Rhus vernicijera. Se Lakkas.

Lakkoli’ter (av gr. la’kkos, fördjupning,
och li’tos, sten), petrogr. bergartsmassor,
som i glödflytande tillstånd pressats upp
i jordskorpan men ej nått ytan utan
stelnat under ett mer eller mindre mäktigt
täcke av befintliga bergarter.

Lakmé, kvinnoroll, indisk bramandotter, i
operan med samma namn av D e 1 i b e s.

Lakmoi’d 1. Resorci’nblått, kem., färgämne,
som erhålles genom upphettning av re-

sorcin med natriumnitrit. Användes som
indikator på syra vid titreringar.

Lako’ner 1. Lakedaimo’nier, invånare i
La-konien (gr. Lakonike’ 1. Lakeda’imon),
Sydgreklands sydöstligaste landskap. —
Lako’nisk, kort och eftertrycklig (i tal
eller skrift), som lakonerna; fåordig. —
Lakoni’sm (gr. lakonismo’s), det
egendomliga hos den i Lakonien talade
dialekten; kort, fyndigt och kärnfullt uttryck,
överensstämmande med lakonernas sätt
att yttra sig; ordknapphet.

La’krits (lat. liquiri’tia, av gr. glyky’rrhiza,
av glyky’s, söt, och rhi’za, rot; ty.
Lak-ritze), eg. sötrot. Se Radix glycyrrhizæ. —
Lakritskakor, se Trochisci glycyrrhizæ. —
Lakritspasta, se Pasta glycyrrhizæ. —
Lakritsvin med opium, se Viniim
glycyrrhizæ thehaicum.

Lakshmi’, ind. myt., Vishnus gemål,
välgångens och skönhetens gudinna.

Laktacida’s, se Lactacidas.

Laktago’l, farm., näringspreparat ur mjöl
av bomullsfrö.

Lakta’1, kem., sött smakande substans,
framställd ur mjölksocker.

Laktamfdsyra, se Alanin.

Lakta’s, se under Enzym.

Lakta’ter (av lat. lac, mjölk), kem., salter
av mjölksyran.

Laktatio’n, (av lat. lac, mjölk), avsöndring
av mjölk; digivning. — Laktationsperiod,
den tid efter förlossning, under vilken
modern avsöndrar mjölk.

Lakta’tor (av lat. lacta’re, mjölka),
mjölk-ningsapparat.

Laktefn 1. Laktoli’n (av lat. lac, mjölk), en
genom avdunstning av mjölk vunnen
gräddlik massa. — Lakteinkakor, av
skum- eller kärnmjölk samt havregröpe
och några andra fodermedel beredda
foderkakor.

Laktfsma (av gr. lakti’zein, trampa med
fötterna), med., fostrets märkbara
rörelser i moderlivet.

Laktobacilli’n, kem., produkt av
bakterieverksamheten i mjölk, som föranleder
mjölksyre jäsning.

Laktobutyrome’ter, ett slags mjölkprovare.

Laktodensa^t, lat., kem., ett mjölkpreparat.
— Laktodensime’ter, en mjölkprovare.

Laktofenfn 1. Laktofenetidfn, med., ett av
fenol, behandlad med salpetersyra,
mjölksyra m. m., bestående rogivande och
fe-berfördrivande medel.

Laktokri’t (av lat. lac, mjölk, och gr.
kri’-nein, åtskilja), apparat, som angiver
fett-halten i mjölk.

Laktolfn, se Laktein.

Laktome’ter, se Galaktometer.

Lakto’ner, kem., ett slags anhydrider (se
Anhydrid) av vissa oxisyror.

Laktopepsi’n, farm., preparat av pepsin
och mjölksyra mot dyspep si och diarré
hos barn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0783.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free