- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
773

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lamentabile ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lamentabile—Lana

773

Lamenta’bile, ital, (av lat, lamenta’riy
högljutt klaga), tonk.y klagande.

Lamenta^bili sane e’xitu^ lat.,
beklagansvärd var i sanning utgången
av..inledningsord till en bekant syllabus (se d. o.).

Lamente’ra {lat, lamenta’ri), jämra sig,
högljutt klaga. — Lamenta’bel,
jämmerlig, beklaglig. — Lamentatio’n, jämmer,
veklagan.

Lamento’so =: Lamentabile (se d. o.).

Lame’tta, ett högglansigt slag av Lahn
(se d. o.).

Lami (av tonerna la och mi, se d. o.), tonk.,
missljud.

Lami’a {lat, La’mia), gr, myt,, en libysk
konungadotter, som, då Hera berövade
henne de barn hon födde åt Zeus, i
förtvivlan dödade andra mödrars barn. —
La^mior, pl,, häxor, kvinnliga spöken,
vilka lockade till sig ynglingar för att
likt vampyrer utsuga deras blod. Jfr
Empusa,

Lammina, lat,, pl, La’minæ, anat,, tunn skiva,
lamell. — L. cribro’sa, silbenets övre,
perforerade benplatta. — L. cricofdea,
ring-broskets platta del. — L. ela’stica
ante’-rior och poste’rior, skikt i ögats
hornhinna. — La’minæ medulla’res cerebe’lli,
lilla hjärnans i blad uppdelade
märgsubstans. — Lammina membrana’cea tu’bi
auditfvi, trumhinnan. — L. papyra’cea,
silbenslabyrintens yttre vägg. — L.
supra-chorioida’lis, ögats åderhinnas yttersta
skikt. — L. vi’trea, inre skiktet i platta
ben.

Lamina’ria, hot,, ett släkte brunalger vid
västkusten. — L. digita’ta, fingertång
ger s. k. Laminariastänglar, — L.
sac-chari’na, bladtång.

Laminaria’ceæ, hot.,^ en familj bland
brunalgerna. Se Laminaria,

LaminaViastift, Lamina’riastänglar, se
Sti-pites laminariæ,

Laminektomi’, med,, friläggande av
ryggmärgen genom avlägsnande av skivor ur
ryggkotornas bågar.

Lamine’ra, nylat, (av la’mina, tunt bleck,
tunn plåt), utsmida eller utvalsa metall
till tunna plåtar; i spinnerier sträcka
bomullen.

Lamiodo’nter (av gr. lami’a, haj, och odu’s,
gen. odo’ntos, tand), pl,, paleont.,
förstenade hajtänder.

La’mior, se under Lamia.

La’mium, hot,, plister, växtsläkte av fam.
Labia’tæ, De flesta arterna allmänna
trädgårds- och ängsogräs. — L. album,
vit-plister, krona vit. — L. amplexica’ule,
mjukplister, krona röd. — L.
galeo’b-dolum, gulplister, gulsuga, skogsplister.
Krona gul. — L. purpu’reum, rödplister.
Krona röd.

La’mna, zooL, se Håhranden under Hå,

La’mnidæ, zooL, håbrandshajar. Se Lamna
och Hå,

Lamo’nträ, ett slags rödholts.

La Morgue, se Morgue.

Lampa (av gr, lampa’s, fackla), apparat för
belysningsändamål.

Lampada’rius (av gr, lampa’s, fackla),
lamp- eller fackelhållare; en ställning,
som uppbär en hänglampa.

Lampadodromi’a (av gr, lampa’s, fackla,
och dromi’a, löpande) 1. Lampadofo’rier
av gr, fo’rein, bära), nattliga
kapplöpningar med facklor i det forna Aten. —
Lampadofo’res, deltagare i en dylik
kapplöpning.

Lampadomanti’ (av gr, lampa’s, fackla, och
mante’ia, spådom), konsten att spå efter
facklors låga.

La’mpas, pL, målade ostindiska och
kinesiska sidentyger.

Lampe’tia, astr,, en av småplaneterna.

Lampe’tt (på franskt vis bildat
förminskningsord av lampa, fr, lampe), på en
vägg eller spegelram anbragt lampa eller
ljusstake.

Lampion, fr, {I, langpiå’ng), liten lampa
eller lykta, brukad särskilt vid
illumina-tion eller fackeltåg.

Lampons, fr, {I, langpå’ng; av lamper,
stjälpa i sig bräddfulla glas), pl.,
dryckessånger.

La’mprecht, tyskt mansnamn — Lambert
(se d. o.).

Lampridi’der, zooL, glansfiskar (fam.
Lam-pri’didæ).

Lamprick, zooL, Petromy’zon mari’nus,
havsnej onögat.

Lampris, zool., se Glansfisken,

Lampri’ter (av gr. lampro’s, glänsande),
miner,, de tunga metallernas arsenik-,
antimon-, vismut- och svavelföreningar.

Lamprofoni’ (av gr, lampro’s, klar och
fone’, röst), klar stämma.

Lamprofy’r, petrogr,, gemensamt namn på
gångformigt uppträdande
eruptivberg-arter.

La’mpropus, lat, (av gr, lampro’s, klar, och
och pus, fot), bot,, med glänsande fot.
— Lamprospe’rma, lat, (av gr, spe’rma,
frö), bot,, med blanka frön.

Lampsa’na, bot,, se Lapsana.

Lampsnäckor {eng. lampshells), zool., ett
namn på armfotingar, en
mussel-liknande djurgrupp, som rikligt
förekommer under äldre geologiska perioder och
varav några representanter ännu
kvarleva i haven.

Lampu’ner 1. Lapuhu, ett folkslag på
Sumatra.

Lampy’ridæ, zool., lysmaskfamiljen.

La^mpyris noctilu’ca (av gr. la’mpein, lysa),
zool., en skalbagge, vars hona är den
s. k. lysmasken.

Lamuter, se Havstunguser.

Lana, säckformigt nät för ålfångst i forsar.

Lana, lat., ull. — L. gossy’pii, bomull. — L.
philoso’phica, lat,, "de lärdes ull", kallade
alkemisterna zinkoxid. — L. vi^tri, glasull.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0785.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free