Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lanacylblått ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
774
Lanacylblått—Languette
Lanacy’lblått, Lanacy’lviolett, kem., sura
azofärgämnen, som färga ull i surt bad.
Lanafuchsi’n, kem,, ett violettrött
azofärg-ämne.
Lana’tus, -a, lat., bot., ullig.
La’ncashiresmide {1. -sjir-), met., en på
1830-talet hos oss från engelska
grevskapet Lancashire införd smidesmetod.
Lancashiresvin, gammal engelsk svinras.
Lancastermetoden 1. Bell-Lancasterska
undervisningsmetoden, växelundervisningsmetoden, monitörsystemet, ett av
engelsmannen Bell uppfunnet och av
engelsmannen La’ncaster först tillämpat sätt
att på en gång undervisa en större mängd
barn genom att fördela dem i smärre
grupper samt använda de mera
försigkomna bland lärjungarna som underlärare
(monitörer). — Lancasterskola, skola i
vilken lancastermetoden tillämpas.
Lancasterska huset, regerande gren av
huset Plantagenet i England.
Lancasterska undervisningsmetoden, se
Lancastermetoden.
Lancelot du lac, fr. {1. langsölå dy lack),
Lancelot från sjön, en av "riddarna av
det runda bordet". Jfr Table ronde.
Lanceola’tum, lat. (av la’ncea, lans), hot.
lansettlik. — Lancifo’rmis, lat. (av fo’rma,
form), hot., lansspetslik, lansettlik.
Lance’ra (Z. längs-; fr. lancer, av lat.
la’n-cea, lans), slunga, kasta, avskjuta;
utslunga (t. ex. en beskyllning); sätta i
gång; hjälpa en person fram i världen;
sjöv., låta ett skepp löpa av stapeln. —
Landade, fr. {1. -sa’dd), lansstyng, utfall;
skryt; ridk., bågformigt luftsprång av en
häst. — Lanceur {1. -sö’r), Lanceuse (1.
-sö’s), person, som lancerar, särskilt om
kvinnor som mot betalning lancera nya
moder.
Lance’tt, Lancettbåge, Lancettfisk, se
Lansett.
Lancié, fr. (1. langsie’), ett bourgognevin.
Lancier 1. Lansiär, fr. (1. langsie’, sv. uttal:
langsiä’r; av lance, lans), krigsk.,
ryttare, väpnad med en lans. —
Lancier-kadrilj (fr. quadrilles des länders),
dansk., en av fyra par utförd kontradans.
Lancine’rande smärtor (av lat. la’ncea,
spjut), med., häftiga, stickande smärtor.
Land act, eng. (1. länd äkt), jordlag.
Landamma’nn, i vissa schweiziska kantoner
benämning på regeringspresidenten. Jfr
Ammann.
Landau, se Landå.
Landbo, (pl. även landbönder), äldre
benämning på arrendator.
Landbote, ty., (1. -bå’te), i historiska verk
använd benämning på adelsfullmäktig vid
den forna polska riksdagen.
Landemoder, da., (1. -måder), landsmöten,
de årliga danska stiftssynoderna.
Landeri’, på en stads donerade jord beläget
lantställe med jordbruk.
Landesvater, ty., (1. -fa’ter), "landsfader";
hyllningssång till landsfursten vid tyska
studentkommerser.
Landgille, i de forna danska landskapen
bruklig benämning på visst slags avgift
för brukande av annans jord.
Landjobber, eng. (1. lä’ndjåbbör),
egendomsmäklare. — Landlady (1. -le’di),
gödsägarinna; hyres värdinna;
värdshusvärdinna. — Landlord, (1. -lård), godsägare,
egendomsherre; hyresvärd; värdshusvärd.
Landna’m, isL, besittningstagande av land.
— Landna’mabok, en isländsk
medeltidsskrift, som skildrar nybyggarnas
besittningstagande av Island. —
Landna’ms-män, nybyggare. — Landnamstiden, tiden
för Islands bebyggande.
Lando’lphia, bot., växtsläkte av fam.
Apo-cyna’ceæ i tropiska och södra Afrika.
Samtliga arter ge kautschuk. — L.
owa-rie’nsis, har frukter, vilka användas som
citroner.
Landrensning, se Rumpning.
Landrygg 1. Lantrygg, geografisk och
kart-topografisk beteckning på låga
höjdsträckningar av berg 1. (vanligare)
moräner och åsar.
Landvide, nord. myt., guden Vidars boning.
Landå (fr. landau [I. langdå’], ty.
La’n-dauer), en lätt, fyrhjulig, efter tyska
staden Landau uppkallad vagn, vars kur
är delad i två hälfter, av vilka den ena
kan fällas ned fram-, den andra bakåt.
— Landåle’tt, en liten landå.
Laner, vet., den tandfria delen av hästens
underkäke.
Langage, fr. (1. langga’sj), språk; stil; sätt
att tala; tal.
La’ngeleik 1. La’ngleik, ålderdomligt norskt
stränginstrument.
Langerhanska cellöar, anat., i
bukspottkörteln strödda mikroskopiska
cellgrupper, som äro bärare av organets inre
sekretion, d. v. s. alstra insulin.
Lange’tt (hårt g; av fr. languette, liten
tunga, udd), ett slags broderi, som
företrädesvis användes å uddar. —
Langet-te’ra, brodera med langett.
Langfanter, no., zigenare.
Langoba’rder, se Longobarder.
Langue, fr. (1. langg), tunga; språk. —
Langue d’oc, (1. då’ck; av provengalska
oc, ja), den sydfranska (provengalska)
dialekten. — Langue dVil 1. d’oui (1. - doi’,,
av oui, ja), den nordfranska dialekten,
varur den moderna franskan framgått.
— Langue verte, fr. (1. - värt), eg. grönt
språk; jargon (se d. o.).
Langue’ndo, Langue’nte 1. La’nguido, itaL
(av lat. langue’re, vara matt), tonk.,
smäktande, längtansfullt, klagande. —
Languissant, fr. (1. langgissa’ng) 1.
Lang-vi’d (lat. Wnguidus), matt, svag;
smäktande, trånande.
Languette, fr. (1. -ä’tt; av langue, tunga),
liten tunga (t. ex. på en våg); klaff (på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
