- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
776

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lapis sæpe volutus non obducitur musco ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

776

Lapis sæpe volutus non obducitur musco—Larm

druid- eller åsksten, ett slags förstenade
cefalopoder (se Cephalopoda). — L,
oph-ta lmicus, blåsten. — L. philosopho’rum,
de vises sten. Se Alkemi, — L. pu^micis,
pimpsten (se d. o.). — L. smfridis,
smär-gel (se d. o.). — L. sola’ris, Bolognesiska
lysstenen. — L. specula’ris, Marienglas
(se d. o.). — L. sui’llus, orsten. — L.
tibur-ti’nus, travertin.

La’pis sæpe volu tus non obdu’citur mu sco,
lat, ordspr,, på rullande sten växer ingen
mossa.

Lapi’ter (gr. lapi’thai), gr, sag,, ett
tessa-liskt jättefolk, kentaurernas besegrare.

Laplaces hypotes, (1. lapla’ss -), se
Kant-Laplaces hypotes.

Lappa, hot.f syn. Arctium (se d. o.).

Lappakoniti’n, kem., Akonitin.

Lapparv, bot,, se Cerastium.

L’appétit vient en mangeant, fr. (1. lappeti’
viä’ngt ang mangsja^ng), aptiten kommer,
medan man äter.

Lappets (1. lappe’), mönstrat muslin, ofta
med genombrutet mönster mellan två
upphöjda ribbor.

Lappfingerört, bot., se Potentilla,

Lappi, fi,y lapp, Lappland.

Lappkattfot, bot., se Antennaria.

Lappkloärt, bot., se Oxytropis.

Lappljung, bot.y se Phyllodoce.

Lappmesen, zool.y en norrländsk art av
messläktet, Pa’rus ci’nctus.

Lappo’nicus, Lappo’num, lat., bot., lapsk,
lapp-.

La’ppri (av mlty., lapperei, fuskverk),
obetydligheter, småsaker.

Lapprör, bot., en lappländsk art
Calama-grostis (se d. o.).

Lappsalva (ty. labsalben), sjöv., insmörja
tacklingens ’’stående gods" med en
tjär-blandning, som även kallas "lappsalva";
figurligt: ge stryk.

Lappskojs, se Lobscouse.

Lappsmörblomma, bot., se Ranunculus
lap-ponicus.

Lappsparv, zooL, se Calcarius.

Lappspira, bot., se Pedicularis.

Lapptåtel, bot., se Vahlodea.

Lappugglan, zooL, en vitgrå, brunstreckad
art uggla Syri’num 1. Strix lappo’nicum.

La’ppula, bot., växtsläkte av fam.
Boragi-na’ceæ. Blommor ljusblå, lika Myoso’tis.
Frukter kroktaggiga. — L. defle’xa,
norr-landspiggfrö. — L. echina’ta, piggfrö.

Lappvide, bot., se Salix,

La propriété c’est le vol, fr, (I, la pråppriete’
sä lö våll), egendom är stöld, yttrande av
den franske socialisten Proudhon.

La^psana commu’nis, bot., harkål, allmänt
ogräs. Fam. Compo’sitæ.

La’psi (av lat. la’bi, falla), pL, de fallna,
avfällingar; så kallades under den kristna
kyrkans första århundraden de, som
under hedningarnas förföljelser avföllo från
den kristna tron.

Lapskojs, se Lobscouse.

La’psus, lat,, fall; fel, förbiseende. — L.
calami, skrivfel. — L. li’nguæ, felsägning.
— L. memo’riæ, minnesfel.

Lapu’ta 1. Konungariket Laputa betecknar
efter den engelske satirikern Swifts
roman "Gulliver’s travels" ett samhälle med
upp och nedvända förhållanden. Jfr
Ab-deriter.

Laquedem (I, lakede’m), I s a a c, flandriskt
namn på "den vandrande juden".

La’queus la’queum ca’pit, lat, ordspr., list
mot list.

La’ra, Lare’ntia 1. Laru’nda, rom. myt., en
underjordisk gudinna, larernas moder,
vars dyrkan stod i samband med kulten
av larerna (se d. o.).

Laralia, Lara^rium, se under Larer.

L’arc de triomphe (de VEtoile), fr, (1. lark
dö triå’ngf [dö letàa’ll]), triumfbågen på
Place de VEtoile i Paris.

Lardellerft, miner., vitaktigt, monoklint
am-moniumborat.

Låren, zool., se Hylobates.

Lare’ntia, se Lara.

La’rer {lat. la’res), pl, rom. myt.,
skyddsandar; {la’res familia’res), husgudar. Jfr
Penater. — Lara’rium, ett å härden
stående skrin, i vilket bilder av larerna
förvarades. — Lara^lia, pr., larernas fest.

La’rga ma’nu, se under Largus.

Larghe’tto, ital., tonk., tämligen brett,
tämligen långsamt. Jfr Largo,

Larghe’zza, ital,, bredd; frikostighet;
han-delst,, överflöd av penningar på en
växelplats.

Largi’n, farm,, silveräggvitepreparat,
ut-värtes antiseptikum; medel mot gonorré.

Largi’tur qui’sque ex alie^nis, lat, ordspr.,
det är lätt att skära breda remmar ur en
annans hud.

La’rgo, ital, tonk., brett, långsamt. — Largo
assal 1. Largo di mo’lto, mycket långsamt,
ytterst långsamt.

La’rgus, lat., bred, vid; riklig; frikostig. —
La’rga ma’nu, rundligen, rikligt.

La’ridæ, zool., familjen Måsfåglar.

LarifaVi, ty., prat, snicksnack,
slidderslad-der.

La’rix, bot., växtsläkte tillhörande
under-fam. Abieta’ceæ av fam. Coni’feræ.
Hithörande barrträd ge s. k. v e n e t i a n s k
terpentin. Av skogseld angripna
stammar ge ett gummi, Gu’mmi Orenbur g e’nse,
som exporteras från Uralbergen. I
Frankrike insamlas ett slags manna. Manna
larici’na, som de unga kvistarna i form
av små kom utsöndra. — L. decfdua 1.
europæ’a {syn Pi’nus la’rix), lärk,
lärkträd, i Sverige inplanterat barrträd från
Sydeuropas alptrakter. — L. sibfrica,
sibirisk lärk, i Sverige inplanterat barrträd
från nordöstra Ryssland och Sibirien.

Larka-Kolh, en indisk folkstam.

Larm {fr. alarme, av ital. alVarme, till
va-)en!), lystrings- 1. uppbrottssignal,
bul-er, stoj.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free