- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
778

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lassu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

778

Lassu—Latin

vilda hästar fångas på Pampasslätterna i
Sydamerika.

Lassu, magyar., långsam; tonk.,
andante-inledningen till en csardas.

Lastage (Z. lasta’sj; av sv, lasta och en
fransk ändelse), sjöv., in- och urlastande
av skeppsvaror. — Lastageplats, till
lastnings- eller lossningsplats för större
fartyg brukad hamn; godsstation.

Lastcertifika^t, se under Certifikat.

La’sting, eng., eg. varaktig; ett atlasartat,
glättat ylletyg.

Last, not least, eng. (1. - nått list), sist, men
icke sämst ("Julius Cæsar" och "King
Lear" av Shakespeare.)

Lastpenningar, sjöv., en av fartyg vid deras
in- eller utgående erlagd avgift.

Lastre’a, bot., syn. Aspi’dmm.

La Superba, ital., (1. sopä’rba), "den
kostliga", tillnamn på Genua.

Lasu’r, målark., anbringande av lasurfärger
över andra färger; ett sålunda behandlat
ställe å en tavla. — Lasurblått =
Ultramarin (se d. o.). — Lasurfärger,
genomskinliga färger, anbragta över andra. —
Lasursten, se Lapis lazuli.

Lani^sta, lat., fäktmästare, ledare för en
grupp gladiatorer.

Lankå, sanskr., Ceylon.

Lankastermetoden, se Lancastermetoden.

Lanoli^n (av lat. la’na, ull, och o’leum, olja),
kem., ett av fårullsfett berett fettämne,
vilket brukas som grundbeståndsdel i vissa
plåster och hudmedel.

Lans {lat. la’ncea), av rytteriet buret vapen,
motsvarande fotfolkets spjut 1. pik.

Lat., förk. för latin, latinsk och latitud.

Latabia- 1. Ladikije-tobak, en av de
yppersta turkiska tobakssorterna. Från trakten
av Beirut i Syrien.

Latah, ett slags tarantism (se d. o.), som
förekommer hos malajerna.

La Tèneperioden (1. -tän), ark., en efter en
plats vid Neuchatelsjön uppkallad del av
den äldre järnåldern (den förromerska
järnålderns yngre del).

Late’nt (lat. la’tens, av lateWe, vara dold),
dold, hemlig. — Latent feber, med., ett
feberaktigt tillstånd, som ej företer
vanliga febersymtom. — Latent värme, kem.,
bundet värme, värme, som ej är märkbart
för känseln och ej inverkar på
termometern. — Late’nstid, med., inkubationstid
(se d. o.).

Late’ral, Lateralarvingar, Latera ler m. fl.,

se under Latus.

Latera’nen, en öppen plats i Rom. —
Late-rankyrkan, påvens därstädes uppförda
katedral, Roms äldsta kyrka. —
Lateran-palatset, påvens vid Lateranen belägna
palats; numera museum. —
Lateransyno-der 1. Laterankoncilier, i Laterankyrkan
hållna kyrkomöten.

Laterifolia, lat. (av latera’lis, sido-), bot.,
med blommor från sidorna.

Laterfter, geoL, inom tropikerna och subtro-

pikerna utbredda röda jordarter av
elu-vial karaktär. Se Eluvial.

Lateri’tius, lat. (av la’ter, tegelsten), hot.,
tegelröd.

Late’rna, se Lanterna. — L. ma’gica, fys.,
trollykta, optisk apparat, med vilken man
på en vit skärm i ett mörkt rum
framställer förstorade bilder av mindre föremål.

La’tet a’nguis in he’rba, lat., en orm ligger
gömd i gräset, d. v. s. det ligger något
därunder, där ligger en hund begraven.

Lathre’a squama’ria, bot., vätteros, en till
fam. Scrophularia’ceæ hörande,
vårblom-mande parasit på rötter av hassel, asp
m. fl.

Lathyroi’des, bot., lik Lathyrus (se d. o.).

La’thyrus, bot., vial, växtsläkte, tillhörande
fam. Legumino’sæ. — L. heterophy’llus,
hundvial, vingvial, stundom odlad. — L.
mari’timus, strandärt. — L. palu’stris,
sumpvial. — L. prate^nsis, gulvial. — L.
silve’stris, backvial. — L. sphæ’ricus,
vår-vial. — Bland de många som
prydnadsväxter odlade arterna må nämnas: — L.
cirrho’sus, flerårig, härdig (Pyrenéerna).
— L. grandiflo’rus, purpurröd, svagt
doftande, flerårig (södra Europa). — L.
lati-fo’lius, rosa 1. mörkröd (var. splendens),
klättrande, ända till tre meter hög (södra
Europa). — L. odora’tus, luktärt, latyrus,
den förnämsta praktväxten av släktet,
med välluktande blommor, odlas i en
oändlig mängd form- och färgvariantfer (södra
Europa, Orienten). — L. tingita’nus,
mörkt purpurröd, klättrande, ettärig
(Afrika). — L. rotundifo’lius, rosenröd,
klättrande med 2 à 3 meter långa greiar,
flerårig (Taurien). — Odlad för sina ätliga
jordstamknölar är L. tubero’sus, knölvial.

Laticla^vii, lat. (av latus, bred, och cla’vus,
bård), kallades de romare, som till tecken
på sin senatorsvärdighet buro breda
purpurkanter på tunikan i motsats mot
angu-sticlavii (av angu’stus, smal), som till
tecken på sin riddarvärdighet buro smala
purpurkanter.

Latifolium, lat. (av la’tus, bred, och fo’lium,
blad), bot., bredbladig. — Latifrons, lat.
(av fröns, bål), bot., med bred bål.

Latifu’ndium, lat. (av la’tus, vidsträckt, och
fu’ndus, jordegendom), stort lantgods;
särskilt de gamla romarnas vidsträckta
komplexer av jordagods.

Lati’n 1. Lati^nska språket (efter det italiska
landskapet Latium), de gamla romarnas
språk, en munart av det italiska språket
(se Italiska språk). — Lati’nare, lärjunge
å latinlinjen (se nedan). — Latfner,
invånare i det italiska landskapet Latium. —
Latinise’ra, göra till latin, giva latinsk
form åt. — Latini’sm, latinsk
språkegenhet, brukad i ett annat språk. — Latini’st,
kännare av latinska språket. — Lati’nitas
culina’ria, kökslatin (se d. o.). —
Latini-te’t, latinska språket och litteraturen;
studiet av dessa. — Latinlinje, en undervis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0790.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free