- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
779

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Latinus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Latinus—Laureatus

779

ningslinje med latin till huvudämne. )(
R e a 11 i n j e. — Latinläroverk, läroverk,
där huvudvikten lägges på undervisningen
i de gamla språken, d. v. s. grekiska och
latin. )( Realläroverk. —
Latinsegel, sjöv.y trekantigt båtsegel. —
Latinseglare, med dylika segel försedda båtar.

— Lati’nsk, som har avseende på Latium;
romersk; västerländsk. )( Österländsk
(— grekisk, bysantinsk, östromersk);
romersk-katolsk. )( Österländsk (=
grekisk-katolsk). — Latinska kejsardömet,
det välde, som av västerländska korsfarare
år 1204 upprättades i Konstantinopel. —
Latinska kyrkan, romersk-katolska
kyrkan. — Latinsk rätt, den rätt, vilken
invånarna i Latium åtnjöto såsom de
förnämsta av Roms italiska bundsförvanter.

— Latinsk stil, boktr., — Antikvastil (se
d. o.). — Latinskt kors 1. Passionskors,
ett kors, vars armar i rät vinkel utgå ovan
stammens mitt (den västerländska
kyrkobyggnadens grundform).

Lati’nus, sagokung över latinerna, dyrkad
som gud.

Latiro’stra, lat. (av la’tus, bred, och
ro’st-rum, näbb), pL, zooL, brednäbbade fåglar.

Latitu’d {lat, latitu’do, av la’tus, bred),
bredd, utsträckning; spelrum; jur., mellan
det högsta och det lägsta straffet för ett
visst brott åt domaren överlåtet
straffutrymme (t. ex. de mellanliggande åren
mellan av lagen stadgat 5 till 10 års
fängelse) ; geogr.y geografisk bredd, en orts
avstånd från ekvatorn; astr., en
himlakropps vinkelavstånd från ekliptikan. —
Latitudina’rier, i England under Karl I ett
frisinnat parti inom engelska
episkopal-kyrkan; i moral och religion föga stränga
personer. X Rigorister. —
Latitudi-nari’sm, latitudinariernas lära. —
Latitudsystem, juT., det system, som åt domaren
överlåter en viss latitud (se ovan) för
utmätande av straff.

Lato’mier {gr. latomi’ai, av la’s, sten och
te’mnein, skära, hugga), stenbrott; till
fängelse brukade stenbrott; även
frimu-reri. — Lato’m {gr. lato’mos)y
stenbry-tare; frimurare.

Lato’na, se Leto.

Latour {1. -to’r) , ett bordeauxvin.

La Trappe, fr. {1. - trapp), se Trappistorden.

La’trax, zooL, se Havsuttern.

Latri’ {gr. latrei’a), tillbedjan, dyrkan. Mest
brukligt i sammansättningar, t. ex.
ange-lolatri och idololatri (se d. o.).

Latri’n {lat. latri’na)y avträde;
avträdes-orenlighet, spillning.

Latroci’nium, lat., stråtröveri.

Lats, lettiskt mynt = 1 guldfranc.

Latter-day saints, eng. {1. lä’ttö-dä’i-sä’ints),
"de yttersta dagarnas heliga’’,
mormonerna.

Latticinio {1. -tji’niå), en art filigran.

Lattuka 1. Latuka, en negerstam.

La’tum, stundom använt namn på mässing.

La’tun (av fr. laiton, mässing),
mässingsbleck. — Latunverk, ställe, där
mässingsplåtar utvalsas.

La’tus, -a, -um, lat., bred.

La’tus, lat., gen. La’teris, pl. La’tera, sida.

— Ad latus, vid sidan, till bistånd, till
hjälp. — A la’tere, från sidan. — Latera’l
{lat. latera’lis), som hör till sidan, sido-.

— Lateralanförvanter, sido släktingar. —
Lateralarvingar, sidoarvingar. —
Late-ra’ler, språkv., sidoljud, ljud, vid vilkas
frambringande talströmmen viker åt
sidan. — Lateralsklero’s (av gr. sklero’s,
hård), med., en sjukdom i ryggmärgens
sidosträngar, som gör dessas vävnad hård.

Latwe’rge, ty., mosartat medikament.

La’t vi ja, officiella namnet på republiken
Lettland.

Laty’rus, hot., se Lathyrus.

Laua, se Lao.

Laubani’t, miner., se Laumonit.

Lauda’bel {lat. lauda’bilis, av lauda’re,
berömma), berömvärd. — Lauda’bilis,
förtjänt av beröm. Jfr Haud illaudabilis. —
La’uda Sion Salvato’rem, lova, Sion,
åter-lösaren, en vid Kristi lekamens fest i
romersk-katolska kyrkan sjungen hymn. —
Lauda^tor, lovprisare. — Laudator
te’m-poris a’cti, lovtalare över gångna tider.
("De arte poetica" av Horatius.) —
Lau-da’tur, han (eller hon) berömmes,
beröm-1ig, det högsta av de tre huvudbetygen.
Jfr Approbatur och Cum laude. —
Laudatur ab his, culpa tur ab illis, berömmes av
somliga, klandras av andra. — Laude’ra,
berömma; giva betyget laudatur; tekn.,
olja in; giva glans åt kläde medelst
bomolja.

Laudani’n, kem., en kvävehaltig växtbas,
som framställes ur opium.

Lauda’num, farm., ett opiumvin med tillsats
av vissa aromatiska ämnen.

Lauda’tor, Lauda’tur, Laude’ra, se under
Laudabel.

La’udes, se under Laus.

La’udi, ital., tonk., fromma, hymnartade
enstämmiga körsånger under senare
medeltiden. — Laudi’sti, ital, sångargille i
Florens, som plägade sjunga laudi.

Laufey 1. Nal, nord. myt., jätten Farbautes
maka, Lokes mor.

Laumonti’t, Laubani’t, miner., zeolitarter. Se
Zeoliter.

La’ura, kvinnonamn (av lat. la’urus, lager,
eller en förkortning av Eleonora, se d. o.).
Buret av den italienske skalden Petrarcas
älskade.

Laura, astr., en av småplaneterna.

La’ura 1. La’vra, gr., eg. gränd, hålväg,
grekisk-katolska kloster dar munkarna leva
för sig i celler, i motsats till Koinobion,
där de ha arbets- och matsalar gemensamt.

Laura’ceæ, bot., lagerträd, växtfamilj av
serien Rana’les. Se Laurus.

Laurea’tus, lat. (av la’urus, lager),
lager-krönt. — Poe’ta laureatus, lagerkrönt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0791.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free