- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
781

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lax ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lax—Le^on

781

Lax {lat, la’xns)y vid, rymlig; slapp, slö;
obestämd. — La’xum, -a, -us, hot., slak,
lös. — Laxiflo’ra, lat. (av flo’Sy blomma),
bot., slakblommig. — Laxifolia, lat.^ (av
fo’liumy blad), bot., slakbladig. — Laxi’sm,
slapphet i sedliga grundsatser. — Laxite’t,
vidsträckthet; slöhet; obestämdhet; med.,
slapphet.

Laxå, isl. {1. laksau), "laxå", på Island
vanligt namn på vattendrag.

Laxans, pl. Laxa’ntia 1. Laxatf v m. fl.,
laxer-medel.

Laxen, zool., se Salmo.

Laxe’ra (av lat. laxa’re, lossa, lösa), med.,
upplösa, avföra, rena; genom laxermedel
framkalla avföring. — Laxe’rolja, farm.,
ricinolja (se d. o.). — Laxa’ntia, LaxatiV
1, Laxe’rmedel, avförande medel. —
Laxa-tio’n, medikamentös avföring.

Laxfiskar, zool., Salmo’nidæ, en familj
benfiskar. Svenska släkten: Arge’ntina,
Co-re’gonus, 0’smerus, Sa’lmo o. Thyma’llus.

Laxi’sm och Laxite’t, se under Lax.

La’xum (neutr. av lat. la’xus, slapp), med.,
laxitet (se d. o.), lös och slapp
beskaffenhet hos vävnaderna. Jfr Lax.

Laxöringen, zool., se Salmo.

Lazare’tt, se Lasarett.

Lazarillo de Tor mes (1. lathariljå de
tå’r-mes), spansk skälmroman från 1500-talet,
urtypen för de s. k. pikareskromanerna.

Lazarfn, ett som "sårmedel" utgivet s. k.
hemligt medel, som varken till pris eller
sammansättning motsvarar reklamens
utfästelser.

Lazari’ster, pL, en fransk andlig orden,
stiftad 1624 av Vincent de Paul för
missionsverksamhet, folkundervisning och
sjukvård.

La’zarus, hebreiskt mansnamn (förkortning
av Elea’sar, Gud hjälper). Buret av
brodern till Maria och Marta i Betanien samt
av bibelns spetälske, vid den rike mannens
dörr liggande tiggare, numera i katolska
kyrkan de sjukas skyddspatron. —
Laza-ruskors, klöverbladskors, d. v. s. ett kors
med treflikiga armar. — Lazarusorden,
S :t, en i Palestina under korstågen stiftad
riddarorden med uppgift att vårda sjuka
pilgrimer. Jfr Lasarusorden.

Lazer = Laser (se d. o.).

La’zo, sp., se Lasso.

Lazulft, miner., ett av aluminium, järn- och
magnesiumfosfat bestående blått mineral.

Lazuri’t == Azurit (se d. o.).

Lazu’rsten = Lasursten (se Lapis lazuli).

Lazzaro’ner (ital. lazzaro’ni, av Lazarus,
se d. o.), Neapels fattigaste befolkning.

Lazzi, ital, (L la’dsi), pl., löjliga åtbörder,
putslustiga infall utom rollen; tokroliga
upptåg i italienska lustspel.

L. B., förk. för lat. lecto’ri hene’vole, till den
gunstige läsaren, Liber Ba’ro, friherre,
Lugdu’ni Batavo’rum, i Leiden (på
boktitlar).

Lb (av lat. libra, se d. o.), förk. för eng.
viktenheten pound.

1. c., förk. för lat. lo’co cita’to, på det anförda
stället.

L./C., handelst. = Loro conto (se d. o.).

Ld., förk. för eng. limited (se d. o.).

Ld., förk. för eng. Lord (se d. o.).

L. D. (E. G.), förk. för lat. la’us Deo {et
glo’-ria), pris (och ära) vare Gud.

Ld^or, förk. för Louisd’or (se d. o.).

Le Hler (se d. o.).

Lea, eng. {1. Ii), engelskt garnmått
motsvarande pasma (se d. o.).

Le’a, hebreiskt kvinnonamn, den trötta.
Buret av Labans äldsta dotter. Rakels syster»

Leader, eng. {1. li’der, av lead, leda), ledare;
konsertmästare; ledande artikel i en
tidning. — Leading characters {1. -
ka’rak-törs), de ledande rollerna, huvudrollerna
i ett drama.

League, eng. {1. lig), engelskt längdmått
3 miles = 4,828 m.

League of Nations, eng. {1. lig åvv nä’sjöns),
Nationernas förbund.

Lea’nder, lat. {gr. Le’iandros), gr. sag.,
Heros älskade.

Lear {1. lir), en keltisk sagokonung, hjälte
i den engelske skalden Shakespeares
sorgespel "King Lear".

Leasehold, eng. {1. lis-hå’uld), arrendejord.

Leatherine, ett ämne som gör läder
vattentätt, hållbart och smidigt.

Le beau reste, fr. {1. lö bå rest), eg. den
vackra återstoden; kvarlevorna.

Le’bemann, ty., goddagspilt, vivör.

Lebensbruder, sannolikt i Sverige gjord tysk
ordbildning med betydelse vivör,
fest-prisse.

Le’bensgrösse, ty., naturlig storlek,
kroppsstorlek.

Le’ben und le’ben la’ssen, ty. {1. - ont -), leva
och låta leva, d. v. s. varken missunna sig
själv eller andra livets njutningar och
möjligheter.

Le’berreime, ty. {1. ra’jme), ’’leverrim",
grötrim.

Leblancprocessen {1. löbla’ng-), kem. tekn.,
process för framställning av soda och
pottaska.

Le Boulengés kronograf {L lö boulangsje’s-),
ett slags hastighetsmätare.

Lecano’ra, bot., ett artrikt lavsläkte, med
skorplik, helt fastvuxen bål.

Lech 1. Lach, enligt sagan polackernas
"stamfader", sedermera liktydigt med
polack.

Lecfdea, bot., ett artrikt lavsläkte. Liknar
Lecanora (se d. o.).

Leciti’n, kem., ett vaxlikt ämne, som
förekommer i äggula samt i hjärnan och
många andra organ.

Leclanchés stapel {1. löklangsje’s -), fys., ett
slags galvanisk stapel.

Le^on, pl. Le?ons, fr. {1. löså^ng av lat. le’c-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0793.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free