- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
783

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Legatine ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Legatine—Legumen

783

beskicknings ämbetslokal; benämning på
områden inom den forna Kyrkostaten. —
Legationspredikant, vid en diplomatisk
beskickning anställd prästman. —
Legationsråd, en diplomatisk beskicknings till
rangen förnämste tjänsteman. —
Legationssekreterare, sekreterare vid en
diplomatisk beskickning. — Legatu’r, en legats
värdighet eller ämbete.

Legatine, fr. {1. -ti’nn), ett slags
halvsidentyg.

Legatio’n m. fl., se under Legat {lat,
lega’-tus).

Lega’to L Liga’to, ital. (av liga^re, binda),
tonk., med bundet föredrag. —
Legati’s-simo, mycket bundet.

Lega’tor, se under Legat {lat. legatum).

Lega’tum, lat.y se Legat {lat. legatum).

Legatu’r, se under Legat {lat. legatus).

Lega’tus, se Legat {lat. legatus).

Legatä’r, se under Legat {lat. legatum).

Le’ge a’rtis, se under Lex.

Lege’nd (av lat. lege’ndus, som bör läsas),
berättelse om ett helgons eller en martyrs
öden; saga, sägen; inskrift eller omskrift
på ett mynt; underskrift på ett porträtt
o. dyl.; tonk., ett musikverk, vars text
ut-göres av en helgonsaga. — Lege’nda 1.
Legenda’rii, pL, av katolska kyrkan
auktoriserade samlingar av helgon- och
martyrberättelser.

Léger, fem. Légère, fr. {1. lesje’, lesjä’r),
lätt, ledig, otvungen; ytlig, lättsinnig,
flyktig. — Légèrement {1. lesjärma’ng),
lätt, ledigt etc. — Légèreté, lätthet;
vighet; flyktighet; av lättsinne eller
tanklöshet begånget fel; otvunget behag.

LegeVa (av lat. liga’re, sammanbinda),
tekn., beskicka, sammansmälta olika
metaller. — Lege’ring 1. Loje’ring,
sammansmältning av olika metaller,
metallblandning.

Le’ges, se Lex.

Legföhre, ty., hot., se Pinus.

Legg, tonk., förk. för leggiero.

Legger, holl., ett för arrak avsett fat, som
rymmer från 552 till 588 1.

Leggie’ro, Leggierame’nte, Con leggere’zza,
ital. {1. ledj-), tonk., lätt, otvunget. ■—
Leggieri’ssimo, mycket lätt.

Le’ggings 1. Le’ggins, eng., höga damasker
av läder, gummi 1. segelduk.

Leghorn, eng. {1. leg-hå’nn), Livorno.

Leghornsrasen, en mycket spridd hönsras av
de s. k. medelhavsraserna.

Le’gifer, lat., "lagstiftare", övers, av det
svenska ordet lagman.

Le’gio, lat., eg. urval, häruppbåd; legion (se
följ. ord); stor skara, mängd. — Le’glo

fulmina’ta, ’’tordönslegionen", benämning

på 12 :e legionen i romerska hären under
Augustus.

Legio’n {lat. le’gio), hos de gamla romarna
en häravdelning av 3,000—6,000 man;
värvad främlingskår; stor härskara. — Lé-

2. — E kb o hr n, 100,000 främmande ord. II.

gion d^honneur, fr. {1. lesjiå’ng dånnö’r),
hederslegionen, Frankrikes enda
militär-och civilorden, stiftad 1802. — Légion
étrangère, fr. {1. - etrangsjä’r),
främlingslegionen, en 1831 av franska regeringen
bildad, huvudsakligen under franskt befäl
stående och för tjänst i Algier avsedd kår
av män (mest desertörer) från olika
länder. — Legionä’r {lat. legiona’rius),
soldat i en legion; medlem av Hederslegionen.

Legislatio’n, se under följ. ord.

Legislati’v (hårt g; fr. législatif, av lat.
le’gis la’tio, lagstiftning), lagstiftande, till
lagstiftningen hörande. — Legislatio’n,
lagstiftning. — Legisla’tor, lagstiftare. —
Legislatu’r, innehavare av
lagstiftningsmakten; representation, lagstiftande
församling. — Legislaturperiod, den tid, för
vilken representationsmedlemmarna
väljas. — Legi’st, lagkunnig; lärare i romersk
rätt. X Dekretist och Kanonist.

Legiti’m (hårt g; lat. legi’timus, av lex, lag),
laglig; rättmätig, rättsenlig; äkta, född
inom äktenskapet. )( Illegitim. —
Legi’tima po’rtio, lat., laglott. —
Legiti-matio’n, styrkande av behörighet eller
laglighet; erkännande av "oäkta barn";
godkännande av ett diplomatiskt sändebuds
fullmakt.— Legitimationspapper, attester,
brev o. s. v., som ådagalägga en persons
identitet. — Legitime’ra {fr. légitimer),
förklara rättmätig; göra laglig, erkänna
"oäkta barn". — Legitimerad apotekare,
se under Apotek. — Legitime’ra sig,
ådagalägga sin behörighet. — Legitimi’st,
anhängare av legitimitetsprincipen. —
Legi-timi’ster {fr. légitimistes), ett franskt
politiskt parti, den äldre bourbonska linjens
anhängare, av vilka de flesta efter
tronpretendentens död förenat sig med
orléa-nisterna (se d. o.) till ett rojalistiskt parti.

— Legitimi’stisk, tillgiven
legitimitetsprincipen eller den ärftliga styrelsen. —
Legitimi’sm, legitimisternas grundsatser.

— Legitimite’t {fr. légitimité), laglighet;
rättmätighet; äkta börd; en regents eller
tronpretendents lagliga rätt till kronan.

— Legitimitetsprincipen, grundsatsen om
oinskränktheten och oföränderligheten av
den ärftliga monarkien. )(
Nationalitetsprincipen.

L^eglise réformée fran^aise, fr. {1. legli’s
ref år me’ frangsä’s), franska reformerta
kyrkan (församlingen).

Legno, ital. {1. le’njå; lat. Wgnum), trä. —
Col legno, tonk., med träet av stråken
(icke med taglen).

Le’goa, port., Le’gua, sp., mil = 5,000 m.

Legua’nsläktet, se Iguana.

Legule^jus (av lat. lex, lag), dålig sakförare,
lagvrängare; rabulist.

Legu’men, lat., bot., skidfrukt, balja
(ärt-eller fröbalja). — Legumi’n, kem.,
växt-kasein, ett äggviteämne, som förekommer
i baljväxternas frön. Jfr Kasein.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0795.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free