- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
784

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Leguminosæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

784

Leguminosæ—Lemna

Legumino sæ 1. Leguminoséer, bot.,
ärtväxter, baljväxter, växtfamilj tillhörande de
choripetala dikotyledonerna. Över 12,000
arter kända. Uppdelas stundom på
följande underfamiljer: Cæsalpinia’ceæ,
Mimosa’ceæ och Papiliona’ceæ,

Legy’mer (hårt g; fr, légumes), grönsaker.

LegäY, se Léger,

Lehigh (Z. li’haj), astr., en av småplaneterna
(efter Lehigh university).

Le’hmannska metoden, en metod för
avbildande av markens lutning på kartor i stor
skala.

Lei, pl. av Leu (se d. o.).

Le’iandros = Leander (se d. o.).

Leicesterfår (L le’sstör-), får från det
engelska grevskapet Leicester,

Leich, fhty, (av got. laiks, dans), eg. spelad
melodi; under medeltiden ett slags
sångbar dikt med genomkomponerad melodi
(i motsats mot den strof vis likformade
visan).

Leid, isL, tingssammankomst.

Leldenflaskan, se Leydenflaskan.

Le’idenfrostska fenomenet, fys., den
klotform, som vissa vätskor antaga vid
beröring med till en viss temperatur
upphettade metaller m. fl. kroppar.

Leif, fornnordiskt mansnamn. — Leif hin
heppni, isL, Leif den lycklige, son till Erik
Röde, Grönlands förste landnamsman.

Leik, no., se Slaat.

Leila, arabiskt kvinnonamn (av lailü, natt).

Leioca’rpum, bot., med glatt frukt. —
Leio-pla’ca, bot., med slät bål. — Leiphæ’mia,
bot., blek, blodfattig.

Leioko’m = Dextrin (se d. o.).

Leipothymi’a (av gr. le’ipein, lämna, och
thy-mo’s, livskraft), med., svindel, vanmakt.

Leipt 1. Lei’ptr, nord. myt., en av
underjordens floder, vid vilken eder svärjas.

Leipzigdisputationen 1. Leipzigkollo’kviet,
det offentliga meningsutbytet om
kyrkans läror mellan katoliken Johan Eck
och protestanterna Luther och K a r 1
-s t a d t i Leipzig 1519.

Leipzigergrönt, dets. som Schweinfurtgrönt
(se d. o.).

Leiser, ty. {1. la’j-), på folkspråket
avfattade, medeltida, religiösa folkvisor,
ersättande det omtyckta "Kyrie eleison" (se
d. o.) och ofta med detta som omkväde
(stundom förk. Kyrieleis).

Leishma’nia, bot., ett mikrobsläkte. Se
Ka’-laa’zar.

Leiturgi’ (gr. leiturgi’a), vissa
naturaprestationer, som de förmögnare
medborgarna i antikens Grekland måste fullgöra mot
det allmänna.

Lejd (av mlty. leide, följe), försäkran om
personlig trygghet och frihet, vilken ges
en person som onödd beger sig i annans
våld (för att underhandla, svara inför
rätta 1. d.).

Le’jdare (ty. Leiter), sjöv., med tvärpinnar
av trä försedd repstege; namn på flera
olika tåg.

Lejlendning, no., arrendator.

Lejoko’m — Leiokom (se d. o.).

Lejonet 1. Stora Lejonet, astr., Le’o 1. Le’o
ma’jor, en av djurkretsens stjärnbilder.

Lejonet, zool., Fe’lis le’o, kallat "djurens
konung’’, är numera utbrett i Afrika,
Mesopotamien, Persien och (sällsynt) i Indien.
Dess utbredning, som förr var mycket
större än nu, inskränkes alltmera av
civilisationen.

Lejongap, bot., se Antirrhinum.

Lejongapväxter, bot., svenskt namn på fam.
Scrophularia’ ceæ.

Lejonorden, Nederländska, en holländsk
civilfört jänstorden. Se även
Zähringer-Lö-wenorden.

Lejontand (da. Lövetand), bot., ett namn på
maskros, särskilt dess som kaffesurrogat
använda rot. Se Taraxacum.

Lekatten, zool., dets. som Hermelinen (se
d. o.).

Lekman (nylat. la’icus, av gr. la’os, folk),
till prästerskapet icke hörande
församlingsmedlem.

Lektio’n {lat. le’ctio, av Wgere, läsa),
undervisning, undervisningstimme; det av
läroämnet, som genomgås under en
undervisningstimme; läxa. — Lektiona’nt,
lektions-tagare. — Lektiona’rium, se Lectionarium.
— Lektionskatalog, uppgift om
lärotimmar och läroämnen. — Le’ktor (lat.
le’c-tor), eg. föreläsare; lärare i övre klasserna
vid högre allmänna och vissa andra
läroverk samt vid universitet. — Lektora^t 1.
Lektu’r, en lektors befattning. — Lektri’s
(fr. lectrice), föreläserska. — Lekty’r (fr.
lecture), läsning;läsestoff. — Lektö’r (fr.
lecteur), föreläsare.

Lele’ger (gr. Wleges), ett förhistoriskt folk,
bofast i de sedermera av grekerna bebodda
landen.

Le Mansrasen (1. lö mang-), storväxt fransk
hönsras från staden Le Mans.

Le mieux est Tennemi du bien, fr. (1. lö mjö

ä lennömi’ dy bjäng), det bättre är fiende
till det goda, d. v. s. en god sak kan
förstöras genom okloka försök att förbättra
den.

Le’mma, gr. (av lamba’nein, emottaga),
devis (se d. o.), valspråk, överskrift; log.
och mat., en ofta från en annan vetenskap
lånad sats, som, utan självständigt värde,
försvaras för att underlätta bevisandet
av en annan sats.

Lemminkä’inen, fi. myt., "kärlekens son", en
av de manliga huvudpersonerna i
Kale-vala (se d. o.).

Le’mmus, zool., lämmelsläktet.

Le’mna, bot., andmat, sv. växtsläkte av små
flytande vattenväxter. Tillhör fam.
Lemna’ceæ. Vanligast äro: L. mi’nor, andmat,
och L. trisu’lca, korsandmat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free