- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
786

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Leonie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Leonie—Lepra

d. 14 nov. inträffande periodiska
stjärnfall.

Leonie (Z. -i’), franskt kvinnonamn (av lat.
le’o, lejon).

Leonfnskt sällskap {lat. soci’etas leoni’na),
eg. lejonsällskap, ett samfund, där en eller
flera medlemmar, liksom lejonet i
Aeso-pus’ fabel, på de övrigas bekostnad
tillskansa sig oproportionerligt stora
fördelar.

Leoni’nsk vers, metr., hexameter eiler
penta-meter, vars slutstavelse och i mitten
befintliga huvudcesur (se Cesur) rimma
med varandra.

Leo niskt 1. Lyo’niskt guld 1. silver (efter det
forna spanska konungariket Leon eller
den franska staden Lyon), oäkta guld,
oäkta silver, ett slags förgylld eller
försilvrad metall, oftast koppar, som brukas
till galoner, paljetter m. m. — Leoniska
blommor, konstgjorda blommor,
förfärdigade av oäkta guld- eller silvertråd. —
Leoniska varor 1. Lyonvaror, oäkta
guld-drageriarbeten av åtskilliga slag.

Leonfsm, kättersk lära, driven av en viss
Leo i början av 300-talet.

Leono’ra, kvinnonamn = Eleonora (se d. o.).

Leono^rauvertyrerna, tonk., tre uvertyrer av
Beethoven till hans opera F i d e 1 i o 1.
L e o n o r e.

Leonti’asis, gr., med., ett slags spetälska,
som gör den sjukes ansikte knöligt och
likt ett lejons. Jfr Elefantiasis.

Leo’ntice, bot., växtsläkte av fam.
Berheri-da’ceæ. Örter med blommor i gula klasar.
— L. chrysogo’num, i östra
Medelhavsländerna, har knölformiga rotbihang, som
ätas. — L. leontopa’taIum, Sydeuropa,
Orienten, har ett rhizom, som användes
till såpa och i medicinen.

Leo’ntius, latinskt mansnamn (av le’o,
lejon). Motsvarar kvinnonamnet Leonti’na
och Leontine (Z. -ti’n).

Leo’ntodon, hot., växtsläkte av fam.
Compo’-sitæ. Två inhemska arter, andra tillfälligt
inkomna med frö o. d. — L. autumnalis,
höstfibla. Allmän på gräsmark o. d. —
L. hi’spidus, sommarfibla.

Leontopo’dium, bot., edelweiss, växtsläkte av
fam. Compo’sitæ, närsläktat med sv.
släktet Gnapha’lium. — L. alpi’num, Alpernas
edelweiss, är världsbekant, men måste
numera i Schweiz skyddas mot utrotning.

Leonu’rus cardi’aca, bot., hjärtstilla, krona
ljusröd med vitullig överläpp. Tämligen
vanlig kring gårdar. Fam. Labia’tæ.

Leopa’rden, zool., Fe’lis pa’rdus, en
kattdjursart, till vilken räknas den i Afrika
hemmahörande egentliga leoparden, F.
pardus antiquo’rum, den asiatiska
pantern, F. pardus panthe’ra, och
Sundapantern, F. pardus variega’tus, från stora
Sundaöarna.

Leopardsnok, zooL, se Coluheo.

Le’opold, tyskt, österrikiskt och belgiskt

furstenamn (av ty. Leute,^ folk, och pold,
pald, bald, stark, modig, båld). Motsvarar
kvinnonamnet Leopoldi’na.

Le’opoldsorden, en belgisk och en österrikisk
förtjänstorden.

Lepfdeus, lat., bot., fjällig.

Lepidomy’ces, lat., bot., fjällsvamp.

Lepi’dium, bot., krasse, växtsläkte
tillhörande fam. Crucijeræ. Jämte de inhemska
förekomma i Sverige ett stort antal
tillfälligt införda arter. — L. campe’stre,
Salomos ljusstake. — L. draba, välsk
krasse. — L. rudera’le, gatkrasse. — L.
sati’vum, kryddkrasse, odlad som
kryddväxt.

Lepidoca’rpa, lat. (av gr. karpo’s, frukt),
bot., med sirliga frukter.

Lepidode’ndron (av gr. lepi’s, gen. lepi’dos,
skal, fjäll, och de’ndron, träd), paleont.,
ett urvärldens flora tillhörande träd, av
vilket lämningar påträffas i avlagringar
från devon-, stenkols- och permiska
perioderna. — Lepidokrokft, miner., fjällig
pyrrhosiderit (se d. o.). — Lepidolft,
li-tionglimmer (se Litium). — LepidomeIa’n,
en svart magnesiaglimmer. —
Lepido-phlolos, paleont., en med Lepidodendron
(se ovan) besläktad växt från
stenkolsperioden. — Lepidophy’llum, paleont.,
sporofyller av Lepidodendron. — Lepido’ptera,
zool., fjärilar, en till insekternas klass
hörande ordning. — Lepido’pteris, paleont.,
en ormbunke från trias- och juraperioden.
— Lepidopteroceci’dier, bot., av fjärilar
förorsakade gallbildningar på växter. —
Lepidosa’uria, zool., benämning på
fjäll-reptilier. — Lepidosi’ren, zooL, en ållik
lungfisk i Amasonfloden. — Lepldo’steus,
zool., kaimanfiskar.— Lepido’tus, paleont.,
ett fossilt fisksläkte från mesozoiska
perioden.

Le’pidus, -a, -um, lat., bot., angenäm, vacker.

Lepio’ta, bot., fjällskivlingar. Här anförda
arter goda matsvampar. — L. proce’rus,
stolt fjällskivling. — L. rhaco’des,
rodnande fjällskivling.

Leponti’nska språket, ett italiskt fornspråk.

Leporello (diminutiv av ital. lepre, hare),
i den tyske kompositören Mozarts opera
"Don Juan" namn på hjältens fege och
putslustige betjänt.

Lepo’res du’os i nsequens ne’utrum ca’pit,
lat. ordspr., den, som på en gång jagar
två harar, får ofta ingendera, eller den,
som gapar över mycket, mister ofta hela
stycket.

Lepo’ridæ, zool., hardjuren, en till gnagarna
hörande familj. — Lepori’der,
avkomling-ar av harar och kaniner.

Lepori’nus, -a, -um, lat., bot., harlik, har-.

Le’pra, gr., med., spetälska, en uråldrig
infektionssjukdom, fordom ett
människosläktets plågoris, numera inskränkt till
vissa endemiska härdar i de olika
världsdelarna, såsom i Europa till Gävleborgs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0798.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free