Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lept ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lept—Letargi
787
län, en sträcka av norska kusten, delar av
Spanien, Portugal m. fl. länder. — Le’pra
greco rum,, med., psoriasis. — Lepro’m,
spetälskeinfektionens svulstartade
infektionsvävnad. — Leproseri’ 1. Leproso rium,
pL Leprose rier 1. Leproso rier, sjukhus för
spetälska. — Leprö’s, spetälsk.
Lept, nord. myt., en flod i underjorden.
Lepta’, plur. av Lepton (se d. o.).
Leptini’t = Granulit (se d. o.).
Lepti’t (av gr. lepto’s, fin), förr Eurft,
Gra-nuli’t, beteckning för de mycket
finkorniga gnejsartade bergarter, som i
mellersta Sverige utmärkas genom talrika
malm-och kalkstensinlagringar. —
Lepti’tforma-tio’nen, geoL, den till urberget hörande
komplex i mellersta Sverige, där leptiter
äro förhärskande.
Leptoca’rdii, zool., lansettfiskar, den lägsta
gruppen bland ryggradsdjuren.
Leptoce’phalus (av gr. lepto’s, tunn, fin, och
kefale’, huvud), smalt huvud. — Leptofoni’
(av gr. fone’, röst), späd, tunn stämma.
— Leptogra’fisk (av gr. gra’fein, skriva),
fint, smått skriven. — Leptologi’ (av gr.
lo’gos, lära), spetsfundighet. —
Leptome-ningi’tis (av gr. menings, hinna), med.,
inflammation i hjärnans eller
ryggmärgens mjuka hinnor. — Leptome’ninx, de
mjuka h järnhinnorna. — Leptotrichi’,
tunn-, finhårighet. — Lepto’trix, se
Lep-tothrix.
Lepto’n, pl. Lepta’, ett grekiskt skiljemynt
= ungefär 0,7 öre.
Leptosi’phon, hot., prydnadsväxtsläkte från
Kalifornien av fam. Polemonia’ceæ. — L.
androsa’ceus, har blå 1. röda blommor med
vit pip. — L. densiflo’rus, omkring
halvmeterhög, rikblommig, har först ljusröda,
sedan rosenröda, slutligen blå blommor.
Lepto’thrix, hot., trådformiga bakterier, som
normalt leva i munhålan.
Leptu’rus filifo’rmis, hot., ormax, ett svenskt
saltängsgräs.
Leptyni’t, petrogr., synonym för granulit
(särskilt i Tyskland). Se Leptit.
Le’pus, astr., se Haren.
Le’pus, zool., harsläktet. — L. europæ’us,
tyska haren. Flerstädes inplanterad i
Sverige. — L. ti’midus, haren.
Le quart d’heure de Rabelais, fr. (1. lö kar
dör dö Rabölä’), Rabelais’ kvart, d. v. s.
det kritiska ögonblick, då den franske
författaren Rahelais, som var utan pengar,
skulle betala en värdshusräkning, men
tack vare en lysande idé drog sig ur
klämman.
Le revers de la médaille, fr. (1. lö rövä’r dö
la meda’j), medaljens frånsida.
Lergök, ett leksaksinstrument. Jfr Ocarina.
— Lergökskandidat, sprängkandidat vid
riksdagsval.
Lerjord, kem., aluminiumoxid. —
Lerjords-hydrat, aluminiumhydrat. —
Lerjords-salter, aluminiumsalter.
Lerjärnsten i=i Clay iron-stone (se d. o.).
Lermärgel, geoL, en av kolsyrad kalk och
lera eller lerartade beståndsdelar
bestående berg- eller jordart.
Lernefder, zool., en familj på fiskar
parasiterande kräftdjur.
Lernei’ska hydran, se under Hydra.
Le roi est mort, vive le roi, fr. (1. lö råa’ ä
må’r, vivv lö råa’), konungen är död, leve
konungen, rop, som fordom i Frankrike
vid en konungs död av en härold höjdes
inför folket.
Le roi règne et ne go*uverne pas, fr. {1. lö
råa’ renj e nö gove’rn pa), lat. Rex re’gnat
sed non guhe’rnat, konungen regerar men
styr icke (personligen), politisk
grundsats för konstitutionell monarki,
förfäktad av A. Thiers (1830).
Lerskäddan, zool., en art flundror,
Hippo-glossoi’des platessoi’des.
Les beaux esprits se rencontrent, se under
Esprit.
Le’sbier, invånare på den grekiska ön
Lesbos. — Le’sbisk, till denna ö hörande. —
Lesbisk kärlek, tribadi (se d. o.).
Les boutons jaune, fr. {1. lä bottå’ng sjån),
"de gula knapparna", politiskt sällskap
bland hattpartiets medlemmar på
1740-talet. Namnet av en gul knapp, som bars
i hatten.
Le’sche, forngrekisk benämning på i vissa
stater förekommande offentliga lokaler
för umgänge och samspråk mellan
medborgarna.
Les cent jours, se under Cent, fr.
Le’sen (av ty. Lese, stick i spel), pL, spelt.,
de flesta sticken i piketspel, d. v. s. över
sex.
Les extremes se touchent, se under Extrem.
Le’sger, Lesghier, Lesgher, folkstammar i
Kaukasus.
Lesgis, turk., lätt turkiskt rytteri.
Les goinfres, fr. (1. lä gå’ängfr),
"fros-sarna" ordenssällskap, som skall ha
funnits i Sverige under senare 1600-talet.
Les honneurs, se under Honneur.
Lesio’n {lat. læsio), med., skada, åkomma;
förfördelande, förolämpning.
Les moutons de Panurge, fr. (1. lä motå’ng
dö pany’rsj), Panurges får, ett från den
franske författaren Rahelais^ roman "Pan
tagruel" hämtat uttryck, som betecknai
personer, vilka blint följa andras exempel
Le’sso 1. Le’sto, ital., tonk., muntert, lätt.
Leste, port. (l. lä’sjte), öster, östanvind
torr, het, stoftförande vind på Madeira.
Lestrygfner, se Laistryginer.
Le style c’est rhomme, fr. (Z. lö stil sä
låmm), stilen är mannen, av stilen kan
man sluta till författarens karaktär.
Leta’l {lat. leta’lis), dödlig. — Letalite’t,
dödlighet.
Letargi’ {fr. léthargie, av gr. le’the,
glömska, och argi’a, lättja, bedövning), med.,
sjuklig dvala eller slöhetstillstånd; fig..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
