Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - L'état c'est moi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
788
L’état c’est moi—Leucoplacia oris
andlig tröghet, försoffning. — Leta’rgisk,
slö, försoffad; försjunken i dvala.
L’état c’est moi, se under Etat,
Le’ter (lat læti), benämning på vissa
barbariska folk från vänstra Éhenstranden,
vilka gjorde krigstjänst hos romerska
kejsardömet.
Le’the, gr, myt,, glömskans flod i
underjorden.
Letisimulatio’n (av lat. Wtumy död, och
si-muWre, låtsa, känna), zooL, vissa djurs,
särskilt insekters vana att vid skrämsel
eller fara låtsas vara döda.
Leto’ (lat. Lato’na), gr. myt.y en titans
dotter, älskades av Zeus och blev genom
honom moder till Apollon och Artemis
(Diana); astr., en av småplaneterna.
L’Étoile rouge, se Röda stjärnan.
Letrilla, pl. Letrillas, sp. (1. -tri’lja, dimin.
av letra, skrift, sångtext), ett slags
spanska romanser.
Letstigen, gammal färdväg från Värmland
till Närke.
Letter, eng. (1. le’ttö), pl. Letters (1. le’ttös),
brev. — L. of marque (1. - åvv mak),
kaparbrev.
Le’tter, den inhemska befolkningen i
Lettland och större delen av Kurland. —
Le’t-tiska språk, gemensam benämning på
lettiskan (letternas språk), litaviskan och
fornpreussiskan. — Lettland, förr
Livlands sydligaste del, numera självständig
republik. — Lettosla’visk, se Lituslavisk.
Le’ttera, ital., brev; handelst., växelbrev,
växel. — Lettera di ca’mbio, se Cambio.
— Lettera ferma, se Ferma.
Lettermetall (av fr. lettre, bokstav),
gammal benämning på stilmetall, stiltyg.
Letternholts, veden av Bro’simum Auhe’nti
från Västindien. Antar mycket vacker
polityr.
Letterstål, Letterverk, se Lettra.
Le’ttiska språk, Lettosla’visk m. fl., se under
Letter.
Le’ttner, ty. (av lat. lecto’rium),
korskran-ket i tyska romanska kyrkor.
Lettra 1. Littra, förse kanten på ett mynt
med en bokstavsskrift 1. räfflor till skydd
mot åverkan. — Letterstål, graverade
stålstampar för kantprägling av mynt. —
Letterverk, maskin för kantprägling av
mynt.
Lettre, fr. (1. lättr), brev. — Lettre
auto-graphe signée, (1. - åtågra’ff sinje’), se
L. a. s. — Lettre d’affaires (1. -daffä’r),
affärsbrev. — Lettre de cachet, se under
Cachet. — Lettre de change (1. - dö
sja’ngsj), växel. — Lettre de créance (1.
- krea’ngs; av lat. cre’derey sätta tro
till) = Kreditiv (se d. o.). — Lettre de
marque (1. - ma’rk) eller Lettre de
re-présailles (1. - röpresa’j), kaparbrev, av
regeringen utfärdad tillåtelse till
sjörö-veri under krigstid. — Lettre de provision
( Z. - pråvisiå^ng), konsuls fullmakt. —
Lettre de rapelle (1. - rape’ll), rapell,
brev som återkallar ett diplomatiskt
sändebud. — Lettre de recréance (1. -
rö-krea^ngs) =: Rekreditiv (se d. o.). —
Let tres grises (1. - gri’s), pl, eg. grå
bokstäver; öppen, blott till konturerna
angiven skrift under kopparstick. — Lettres
italique (1. - ittali^ck), kursivstil. — Lettre
signée (1. - sinje’), undertecknad i brev.
— Apres la lettre, Avant la lettre, Avec
la lettre, se Apres, Avant, Avec la lettre.
— Gens de lettre, fr. (1. sjang dö lä’ttr),
vetenskapsmän, skriftställare.
Lettsomi’t 1. Kupfersamterz, miner.,
sam-metsliknande, emaljblått
kopparalumini-umsulfat.
Le’tty, kvinnonamn, en engelsk förkortning
av Lætitia (se d. o.).
Leu (1. le), pl. Lei, Rumäniens myntenhet
— 72 öre (pari).
Le’uca (lat. le’uga), kelternas vägmått :=
1,500 rom. passus 2,22 km.
Leucade’ndron, hot., växtsläkte av fam.
Pro-tea’ceæ. Träd 1. buskar i Kaplandet. —
L. arge’nteum, silverträd, har praktfullt
silvergrå blad, som användas till
prydnadsföremål och utgöra en handelsvara.
Även virket är värdefullt.
Leuca’ntha, Leuca’nthemum, lat. (av gr.
lev-ko’s, vit), bot., vitblommig.
Leuca’spius delinea’tus, zooL, groplöja.
Leuce, gr. (1. lev-; av levko’s, vit), med.,
spetälska. — Leuci’n = amidokapronsyra
(se d. o.). — Leuci’t, miner., ett i vissa
lavor och basalter m. m. förekommande
bisilikat. — Leucitbasalt, geol., en
vulkanisk bergart, som innehåller leucit. —
Leuci^tis, med., inflammation i vitögat. —
Leucitofy’r 1. Leucitporfyr, en av leucit,
augit, magnetit m. m. bestående vulkanisk
bergart.
Leuchs’ Adrèssbücher (1. låjsjs-), en
internationell handelskalender, utgiven i
Nürnberg.
Leuci’n, kem., a-aminoisobutylättiksyra,
förekommer i äggviteämnen, och frigöres då
dessa fullständigt spjälkas.
Leuci’scus, zool., mörtsläktet. — L.
albie’n-sis, färnan. — L. erythro’phthalmus,
sar-ven. — L. grisla’gine, stämmen. — L.
id-ba’rus, iden. — L. ru’tilus, mörten.
Leuci’t, Leucitofy’r m. fl., se under Leuce.
Leuci’ter, hot., dets. som Leukoplaster (se
d. o.).
Leuciti’t, petrogr., vulkanisk bergart av
leucit och pyroxen.
Leucoce’phalus (av gr. levko’s, vit, och
ke-fale’, huvud), hot., vithuvad.
Leuco’ium vernum, hot., snöklocka,
klosterlilja, prydnadsväxt med vit, klocklik
blomma.
Leucome’las, hot., vit och svart.
Leucophæ’a, hot., askgrå.
LeucopIaci’a oris, med., åkomma med vitgrå
eller gulgrå fläckar på munnens slem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
