- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
791

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - L'habit ne fait pas le moine ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

L’habit ne fait pas le moine—Libertin

791

L’habit ne fait pas le moine, fr. (L labbi’ nö
fä pa lö moa’nn), se Habitus non facit
monachum.

L. H. C., förk. för eng. Lord high chancellor,
lordkansler.

Lherzoli’t, petrogr., en till olivinstenarnas
grupp hörande bergart.

L^hombre, /r. (L långbr), se Hombre.

L’homme propose et Dieu dispose, fr, (1.
låmm pråpå’s e djö’ dispå’s), människan
spår, men Gud rår.

L. H. T., förk. för eng. Lord high treasurer,
storskattmästare.

Li, kem,y atomtecken för Litium.

Li, kinesisk mil = 575,5 m.; kinesiskt mynt
och kinesisk vikt = kasj (se d. o.).

Liaison, fr, (1. liäså’ng), förbindelse, intim
bekantskap; flyktig kärleksförbindelse.

Lia’ner (av fr, lier, binda), bot., växter med
lång och smal stam, som måste ha andra
växters stöd för att skaffa sig tillträde
till ljuset. Sin högsta utveckling nå de i
tropikerna.

Lianeskiffer, geol., en skifferartad bergart,
som förekommer i Dalsland.

Liang, kinesiskt mynt och kinesisk vikt =
Tael (se d. o.).

Liantra’1, farm.y stenkolstjära, som genom
bensolbehandling befriats från olösta
beståndsdelar. Användes tillsammans med
fetter eller tvålmassa mot psoriasis m. m.

Liard, fr. (1. lia’r), gammalt franskt mynt.

Lias, eng. {1. lä^jas), geol., den undre eller
svarta juraformationen. Se Jurasystemet.

Lia’tico, ett vitgult malvoisirvin från
trakten av Neapel.

Liatrisblad 1. Vaniljblad, se Liatris odorata.

Lia’tris odora’ta, bot., nordamerikansk ört
av fam. Compo’sitse. Användes på grund
av sin höga kumarinhalt till parfymering
av röktobak.

Li’banoncedern, se Ceder.

Libano’tis (lat,, med lukt av krydda), bot.,
örtsläkte av fam. UmbelWferæ. — L.
mon-ta’na, säfferot, förekommer sparsamt i
Sverige. Är ett omtyckt medel i schweizisk
folkmedicin.

Libatio^n (lat. liha’tio, av liba’re, utgjuta),
fordom dryckesoffer; nu dryckeslag.

Li’bbra, ital., — Libra, lat.

Libeccio, ital. (1. libe’ttjå), benämning på
sydvästvinden.

Libe’ll (lat. libe’llus, dimin. av Wber, bok),
flygskrift; smädeskrift, paskill (se d. o.);
jur., vadeinlaga. — Libellus famo^sus, eg.
ryktbar skrift; smädeskrift. — Libelli’st,
skandalskrivare, författare av
smäde-skrifter.

Libe’ll (lat. libe’lla, dimin. av Whra, våg,
viktskål), vattenpass. — Libellkvadrant,
krig sk., ett instrument, som begagnades
vid riktandet av stora artilleripjäser.

Libella’tici, lat. (av lihe’llus, liten bok,
attest), pl., kristna, som räddade sig undan
kristendomsförföljelserna genom att av

myndigheterna tillhandla sig ett intyg, att
de iakttogo statsreligionens föreskrifter.

Libelli’st m. fl., se under Libell (lat.
libe’l-lus).

Libe’llula, zooL, trollslända, ett till
sländor-nas ordning bland insekterna hörande
släkte.

Li’ber, lat., fri.

Li’ber, lat., bok, skrift. — L. catena^tus,
fastkedjad bok, benämning på de i äldre
tider vid murar eller pulpeter till skydd
mot stöld fastlänkade skrifterna. — L.
da’ticus, gåvobok, under medeltiden en
anteckningsbok, vari till kyrkor eller kloster
skänkta gåvor m. m. uppskrevos. — L.
Le-vi’ticus, se Leviticus. — L. libro’rum,
"böckernas bok", bibeln. — L. plena’rius 1.
plenarium, medeltida handskrifter av Nya
Testamentet eller av den fullständiga
katolska mässboken. — L. pontificalis, se
Gesta pontificum romanorum.

Li’ber, rom. myt., vinets gud = Backus (se
d. o.). — Li’bera, hans gemål,
växtlighetens och fruktsamhetens gudinna. —
Liberaler, i Rom firad fest till Libers ära.

Li’bera, lat. (imperat. av libera’re, befria),
dödsbönen hos katolikerna, uppkallad efter
första ordet i densamma.

Li’bera chiesa in libera sta’to, ital. (1. -kie’-),
fri kyrka i fri stat.

Liberal (lat. libera’lis), frisinnad;
frihets-älskande; fördomsfri; vän av
framåtskridande; frikostig. )( Illiberal,
Konservativ. — Liberala unionister, en
från det stora liberala partiet i England
avsöndrad partigrupp. — Liberales a’rtes,
se Artes liberales. — Liberalise’ra, göra
frisinnad; spela liberal. — Liberali’sm,
frisinnat tänkesätt, kärlek till fri
samhällsförfattning. — Liberalite’t, ädelt sinnelag;
frikostighet.

Liberatio’n, Libera’tor, se under Liberias,

Libera’trix, astr., en av småplaneterna.

Libe’riakaffe, se Coffea.

Li’beri po’stumi, se under Postum.

Libe’rius och Libe’ria, se Liborius.

Li’ber studio’sus, lat,, fri student.

Libert, mansnamn (av lat, Wber, fri).

Libertador, sp, (I, -då’r), befriare.

Libe’rtas, lat., frihet; rom. myt., frihetens
gudinna. — Liberatio’n, befrielse. —
Libe-ra’tor, lat,, Libertado’r, sp., befriare. —
Liberté, fr., frihet. — Liberté, égalité,
fra-ternité, se under Egal.

Libertin, fr. (1. libertä^ng, sv. uttal: -ti’n, av
lat. liberti’nus, frigiven slav), vällusting,
utsvävande, liderlig man. — Libertinage
(1. -a’sj), utsvävning, liderlighet,
lättsinne. — Liberti’ner, en i Nya
Testamentet omnämnd judisk synagogförsamling i
Jerusalem; i 16:e århundradet en
panteis-tisk antinomistisk (se Antinomism) sekt
i Frankrike och Schweiz; även ett parti
i Genève, föregångare till reformationen.
— Libertim’sm, lösa grundsatser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0803.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free