- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
792

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Liberty ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

792

Liberty—Lido

Liberty, eng. (1. li’bbörti), frihet; ett slags
tunn silkessatin.

Li’berum arWtrium, lat., fri vilja; fritt val;
godtycke.

Li’berum ve’to, lat., eg. det fria "jag
förbjuder"; i det forna konungariket Polen en
varje riksdagsmedlem tillkommande
rättighet att förbjuda ett honom misshagligt
riksdagsbeslut.

Libetheni’t, miner., basiskt kopparfosfat i
rombiska kristaller.

Li’bhaber, se Liebhaber.

Libidibi Dividivi (se d. o.).

Llbidini’st, Libidinosite’t, se under följ. ord.

Libidinö’s (fr. libidineux, av lat. libi’do, åtrå,
begärelse), lättfärdig, lösaktig. —
Libi-dira’st, vällusting. — Libidinosite’t,
lättfärdighet; lösaktigt levnadssätt.

Libi’do, lat., begär. — L. sexua’lis, könsdrift.

Libiti’na, rom. myt., begravningsgudinnan.
— Libitina’rier (lat. lihitina’rii),
Libiti-nas präster; begravningsentreprenörer.

Li’bitum 1. Lu’bitum, lat. (av Ii’b et, det
behagar), välbehag, godtycke. — Pro li’bito
= Ad libitum (se d. o.).

Libo’notus, lat., sydsydvästvinden.

Libo’rius 1. Libe’rius, mansnamn (av lat.
Wher, fri). Motsvarar kvinnonamnen
Li-bo’ria och LibeVia.

Li’bra, lat., våg, vågskål; en hos romarna
förekommande vikt = 327,5 gr.; förr
enheten i den svenska medicinalvikten —
356,3 gr.; astr., stjärnbilden Vågen.

Libra’rius, lat., Libraire, fr. (1. -brä’r; av
lat. Wber, bok), under medeltiden
bokav-skrivare; senare bokhandlare. —
Librai-rie, fr. (1. -bräri’), bokhandel; förr
bibliotek.

Libratio’n (av lat. lihra’re, väga, sväva),
svängning; astr., det periodiska
framträdandet och försvinnandet av delar av
månens kant.

Libre-esprit, fr. (1. libr äspri’), fritänkare.

Libreri’ (av fr. librairie, se under
Libra-rius), förr hos oss boksamling, bibliotek.

Libre’tt (ital. libre’tto), eg. liten bok,
textbok till ett sångverk; operatext. —
Li-brettfst, författare av operatexter. —
Li-bre’tto, se Librett.

Lfbro dVro, ital, gyllene boken,
adelsmatrikel i Venedig, i vilken rådsherreätternas
namn voro upptecknade.

Librosklerei’d, bot., långsträckt stencell med
spricklika porer, ofta förekommande i
fröskal.

Libs, lat. (gr. lips, eg. libysk), antik
benämning på sydvästvinden.

Libsticka, se Levisticum.

Libu’rna, pl. Libu’rnæ, sjöv., ett
snabbseg-lande illyriskt fartyg.

Libussa 1. Libuse (1. -bosje), astr., en av
småplaneterna.

Li’byska språk, hamitiska språk, som talas
av två folkslag i norra och mellersta
Afrika.

Lic., förk. för lat. licentiatus, se Licentiat,

LicaViaolja, en från Cayenne kommande
eterisk olja, som med vattenånga destilleras
av vit ceder, Licaria canali.

Licence, fr. (1. lisa’ngs), handelst., fribrev;
tillåtelse att från utländsk ort införa vissa
varor, som eljest äro till införsel
förbjudna. Jfr Licens.

Licencié-ès-lettres, fr. (1. lisangsie’-äs-lättr),
filosofie licentiat (se Licentiat).

Lice’ns (lat. lice’ntia), tillåtelse; frihet; av
patentinnehavaren erhållen nyttjanderätt
till den patenterade uppfinningen; avgift
för rättigheten att utöva ett yrke. —
Li-ce’nt, i äldre svenskt förvaltningspråk
benämning på en tullavgift. — Lice’ntia
con-ciona’ndi, tillåtelse att predika. — L,
doce’ndi, frihet att undervisa; rätt att
hålla offentliga föreläsningar vid en
högskola. — L. poe’tica, poetisk frihet,
skaldens rätt att på grund av konstnärliga
hänsyn avvika från det strängt faktiska;
blott i poesien tillåten frihet i
behandlingen av språket.

Licentia’t (av lat. lice’ntia, tillåtelse), eg.
berättigad att hålla föreläsningar; i
Sverige och Finland person, som tagit andra
lärdomsgraden i någon av de fyra
fakulteterna. — Licentiatexamen,
universitetsexamen, varigenom licentiatvärdigheten
vinnes. — Licentie’ra (fr. licencier),
meddela licens (se ovan); tillåta, bevilja;
befria; avskeda.

Li’cet, lat., det är tillåtet.

Lichas, gr. sag., Herakles’ tjänare.

Li’chen, lat., med., benämning på en kronisk
hudåkomma.

Liche’nes, sing. Li’chen, lat., bot., lavar, ett
slags bålväxter. — Lichen Caragheen, se
Caragheen. — L. isla’ndicus, farm.,
islandslav (orätt kallad "islandsmossa"),
Cetra’ria isWndica, tillhörande fam.
Par-melia’ceæ. Brukades förr i form av gelé,
islandsmossgelé, mot lungsjukdomar. —
Licheni’n, kem., lavstärkelse. —
Licheno-lo’g 1. Likenolo’g, lavkännare. —
Licheno-logi’, läran om lavarna.

Licitatio’n (av lat. lice’re, vara till salu),
offentlig försäljning av något till ^ den
mestbjudande; auktion. —
Licitations-bank, bank för inkassering av osäkra
papper, på vilka innehavaren i förskott av
banken erhåller större eller mindre
summor. — Licite’ra, sälja till den
mestbjudande, auktionera.

Lfcitum, lat., något tillåtet. — L. mora’le,
fil., en såsom moraliskt indifferent av
sedelagen tillåten handling.

Li’cium, lat., solv, knut; textilateljé i
Stockholm.

Li’ctor, se Liktor.

Ll’do, ital. (lat. Wtus), havsstrand, särskilt
benämning på den långa, smala ö, som
skiljer Venedigs laguner från havet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0804.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free