Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lind—Linnæeæ
797
lerat vatten och renad honung. — L.
oleo’-sus, emulsion av gummi arabicum, utspätt
bittermandelvatten, mandelolja och
alté-sirup. — L. oleo’sus aci’dulus består av
gummi arabicum, destillerat vatten,
olivolja och citronsyresirup. — L. pectora’lis,
bröstsaft.
Lind, hot.y Tilia, ett till fam. Tilia’ceæ
hörande trädsläkte, vars blommor äro
offi-cinella och brukas till s. k. lindblomsté.
Lindare, zooL, se Sutare,
Linding, zooLy äldre benämning på puppa.
Lindormen (av isl. linnr, orm), i medeltidens
sagor en i ormhamn uppträdande
förtrollad prins eller prinsessa; herald., en
drak-figur.
Lindådra, hot.y se Camelina.
Lindöi’t, petrogr., en gångbergart av
kali-fältspat. Förekommer komplementärt till
Sölvsbergiten i Oslotrakten.
Line, eng. (1. lajn), linje, engelskt längdmått
== inch = 2,12 mm.
Li’nea, lat. (av linurriy lin), eg; lintråd; rad,
streck, linje (se d. o.).— Linea a’lba, anat.y
"vita linjen", det vertikala, smala
mittpartiet av bukbetäckningen under huden.
— Linea caroIi’na, ett slags av
Stiern-hielm förfärdigad rikslikare för
alnmåttet, nu i Stockholms rådhus. — Nu’lla di’es
si’ne li’nea, ingen dag utan en rad.
(Apel-les.) — Linea’l (uttalas vanl.: linja’1), se
Linjal. — Lineame’nt, grunddrag;
ansiktsdrag. — Lineamenter, pl.y linjer i handen.
— Linea’r (lat. linea’ris), utförd efter
linje eller i linje; linjeformig. — Linea’re,
hot.y jämnbred. — Linearperspektiv,
konstt.y ett perspektiv (se d. o.), som
avser ett föremåls punkter och linjer. —
Li-nearteckning, konturteckning. — Lineä’r,
som består av eller angår linjer; mat.y
kallas en storhet, som äger endast längd.
Lin ga 1. Lingam (av sanskr. lingay tecken),
ind. myt.y manslemmen, sinnebild av Siv a
(se d. o.) och naturens alstringskraft. —
Lingai’ter, en sivaitisk sekt i Sydindien.
Lingerie, fr. (1. längsjöri’), linnehandel,
linneskåp.
Li’ngoa, dets. som Amhoinaträ (se d. o.).
Lingon, hot.y se Vaccinium.
Lingo’ner, en forngallisk folkstam.
Li’ngua, lat., tunga; tungomål, språk. —
Lingua fra’nca, eg. ett blandspråk, som
begagnas i Levanten mellan
österlänning-arna och européerna; blandspråk i
allmänhet. — Lingua geral, portug.y (1. - sjera’ll),
"allmänt språk", indianskt handelsspråk
kring Amasonfloden. — Linguales (med
underförstått Wtteræy bokstäver), se
Ling-valer. — Lingua roma’na ru’stica, det
fornromerska allmogemålet. — Lingua
volga’re, italienska talspråket.
Lingva’1 (av lat. Wngua, tunga), tung-, till
tungan hörande. — Lingva’ler, se
Kaku-minaler.
Lingvi’st (av lat. Wnguay tunga, språk),
språkforskare, språkkännare. —
Lingvi-sti’k, språkvetenskap, språkforskning. Jfr
Filologi. — Lingvi’stisk, språkvetenskap-
Li’ngvo-fauka’la språkljud, Se Faukala.
Linia’1, Li’nie, Linie’ra m. fl., se Linjal o. s. v.
Linifo’lium, lat. (av Wnurriy lin, och fo’liumy
blad), hot.y med blad som lin. — Linoi’des,
hot.y lik lin.
Linime’nt, se följ. ord.
Linime’ntum, lat. (av lini’rey stryka på),
med.y liniment, mer eller mindre
tjockflytande blandningar, som nyttjas till
in-gnidning å huden. — L. ammoniacaHum,
ammoniakliniment, består av olivolja och
ammoniak. — L.
ammoniacato-camphora’-tum, kamferliniment (se d. o.). — L.
a’ng-licum, engelskt liniment, består av
tvålsprit, koncentrerad sprit, kamfer,
kloroform, opiitinktur och ammoniak. — L.
ca’l-cicum, kalkliniment (se d.o.).— L.
Cantha-ri’dis cum Eupho’rbio, spansktflugliniment
med prustkåda, innehåller även rå
terpen-tinolja, användes i veterinärmedicinen. —
L. chlorofo’rmii, kloroformliniment. — L.
opodeldoc, opodeldok (se d. o.). — L.
sa-po’nis camphora’tum, tvålliniment, är en
med utspädd sprit beredd lösning av
kamfer, silkestvål och rosmarinolja. — L.
tere-bi’nthinæ aceta’tum, Stokes’ liniment,
består av äggula, vatten, terpentinolja och
ättiksyra.
Lini’n, hiol.y se Akromatin.
Linja’1 (av lat. Wneay linje), instrument,
med hjälp varav räta linjer uppdragas.
Li’nje (lat. li’nea, se d. o.), rad, streck; mat.,
en geometrisk storhet, som äger endast
längd; efter decimalsystemet Vio tum;
krigsk.y en formering, varvid en trupps på
led uppställda avdelningar ställas
bredvid varandra. — Linjen, krigsk.y den
aktiva hären; stundom hären utom
gardestrupperna; sjöv. = Ekvatorn (se d. o.). —
Linjebatteri, fys.y stapel, som utsänder
den elektriska strömmen genom
telegraftråden. — Linje’ra, uppdraga linjer, förse
med linjer. — Linjeskepp, skeppsh.y
benämning på ett slags förr brukliga
opansrade krigsfartyg av trä. — Linjesystem,
tonk.y de fem linjer, varpå noterna
anbringas.
Linke, D i e, ty. (1. di -), vänstern (i
politiken).
Linkrustatapeter, bestå av oxiderad linolja,
utvalsad i tunna skikt, beströdda med
korkpulver och pressade mot ett underlag
av lärft eller tjockt papper.
Linnæ’a, hot.y växtsläkte av fam.
Caprifolia’-ceæy uppkallat efter C. v. Linné. — L.
bo-realis, linnéa, med ofta meterlång
liggstam, krona vitaktig, invändigt gul- och
rödflammig, välluktande.
Linnæ’eæ, hot.y underfamilj av fam.
Capri-folia’ceæ av ordn. Ruhiinæ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
