- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
800

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lisfrancs operation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

800

Lisfrancs operation—Litigation

konsten brukade, å ytterväggarna
anbrag-ta, smala, föga framspringande pilastrar.

Lisfrancs operation {L -fra’ngs -), kir,y
avlägsnande av samtliga tår med tillhörande
mellanfotsben.

Lisière, fr. {L -iä’r), list, kant, infattning.

Li’s pe’ndens, se under Lis.

Lispund {fomsv. lifspund), eg. liviskt pund;
en förr använd viktualievikt = 8,5 kg.

Lissajous kurvor (1. -sjo’s -), fys.^ kurvor,
som uppstå, om man med optiska medel
sammanställer samtidiga vibrationer från
tvenne stämgafflar.

Lisse’ra (fr. lisser), glätta, glanska
(särskilt tryckpapper efter tryckningen). Jfr
Satinera.

Lisses, fr. {1. liss), se Haute-Lisse.

Lisso’triches (av gr. lisso^s, slät, och thrix,
hår), släthåriga (människoraser).

Lis sub ju’dice, se under Lis.

Li’sta, mlat. (fr. liste), förteckning.

Li’stera 1. Liste’ra, bot., allmänt svenskt
orkidésläkte med två nästan motsatta
stjälkblad. — L. corda’ta, spindelblomster, liten,
med brungröna blommor. — L. ova’ta,
tveblad, storväxt med gulgröna blommor.

Lfsterska förbandet, kir., den antiseptiska
sårbehandlingsmetoden, upptäckt av den
engelske läkaren J. Lister.

L’iste’sso te’mpo, ital., tonk.y samma takt
(som förut).

Li-su, folkstam i Kina.

Lit, nord. myt., den dvärg, som Tor, då
Bal-der brändes, sparkade in i bålet.

Lit., förk. för litografi (se d. o.).

Litani’a, iM. (gr. litane’ia), eg. bön,
åkallan; en inom såväl den katolska som den
lutherska kyrkan brukad högtidlig, i korta
satser uppdelad bön, med responsorier
(svar från menigheten) vid varje
bönepunkt eller grupp av dylika; fig., lång,
klagande berättelse, klagovisa.

Li’tas, litavisk myntenhet, stabiliserad till
0,1 dollar (37 öre).

Lita’uer, den inhemska befolkningen i det
forna storfurstendömet Litauens ryska
och preussiska delar, nuvarande
republiken Litauen. — Lita’uiskan, folkspråket i
Litauen. Jfr Lettiska språk, —
Litauiskslavisk Lituslavisk (se d. o.).

Litchiplommon (1. li’tji), Ly-cheeplommon
(1. lajtji) 1. Kinesiska plommon,
frukterna av Litchiträdet (se följ. ord).

Litchiträdet (1. li’tji), Ly-cheeträdet (1.
lajtji) 1. Longa’nträdet, hot., Nephe’lium
Li’tchi och N. longa’num, tillhör fam.
Sapinda’ceæ, har ätliga frukter, vilka
betraktas som en läckerhet i Kina.

Lit de justice, fr. (1. Ii dö sjysti’ss), eg.
domartron; i parlamentet i Paris
konungens högtidssäte; högtidligt
parlamentssammanträde. — Lit de parade (1. -
pa-ra’dd), paradsäng, bädd, på vilken
furstliga personer efter döden utställas till
allmänt beskådande.

Li’te pende’nte, se under Lis.

Li’ter (fr. litre), enheten i metersystemets
rymdmått = 1 kbdm. = 0,3821 kanna. —
Kiloliter 1,000 liter. — Hektoliter —
100 liter. — Dekaliter = 10 liter. —
Deciliter HZ Vio liter. — Centiliter = Vioo liter.

— Milliliter = V 1000 liter.

Li’ter, benämning på halvfria, vid jorden
bundna landbönder hos franker, friser,
saxare och angelsaxare.

Li’tera 1. Li’ttera, lat., bokstav. — Ad
li’te-ram, efter bokstaven. — Litera aspira’ta

— Aspirata (se d. o.). — Litera cani’na
(av lat. ca’nis, hund), bokstaven r, vars
ljud liknar en hunds morrande. — Literæ
ency’clicæ — Encyklika (se d. o.). —
Literæ te’nues, se under Tenuis. — Literal,
bokstavlig.

Litera’t, Literatu’r, Literatö’r, Literä’r, se

Litterat o. s. v.

Literatmosfär, fys., energienhet, den
energimängd, som åtgår för att vid konstant
tryck av en atmosfär komprimera en
gasmassa till en liter mindre volym än förut
(= 10,33 mkg.).

Li’teris et a’rtibus, se Litteris et artibus.

Li’tha, gr. (av Wthos, sten), med.,
stenpas-sion, stenbildning. — Lithago’ga, pl.,
sten-avförande, stendrivande medel. —
Litha-go’gon, kir., ett instrument, varmed sten
uttages ur urinblåsan. — Lithanthraci’ter,
paleont., växtförsteningar i stenkol. —
Litha’nthranx, miner., stenkol.

Litha’rgyrum, kem., blyglete, blyoxid,
silver-glitt.

Litha’uer = Litauer (se d. o.).

LitWasis, gr. (av Wthos, sten), med.,
sten-passion. — Li’thica, pl., medel som verka
på urinavföringen.

Li’thion, se Lition.

Li’thium, se Litium.

Litholi’t, en stenimitation. Jfr Cajalit,
Mar-morit.

Litholapaxi’, med., se under Litoklastik.

Lithopæ’dion (sly gr. Wthos, sten, och
pai-de’ion, foster), med., utanför livmodern
utvecklat, till en stenartad massa
förvandlat foster.

Lithospe’rmum, hot., växtsläkte av fam.
Bor-ragina’ceæ. — L. arve’nse, sminkrot,
vårväxt med vita blommor. — L. officina’le,
stenfrö, krona gulvit, frukt porslinsvit,
blank.

Litho’stea, gr. pl, benförsteningar.

Litho’stratum, gr., mosaikgolv.

Litho’xylon, gr., förstenat trä.

Lithozo’on, pl., Lithozo’a, gr. (av Wthos,
sten, och zo’on, djur), zooL, stendjur,
koralldjur.

Lithurgi’, gr., stenhuggeri. — Lithurgi’k,
konsten att bearbeta stenar.

Lithuri’, gr., med., en sjukdom, som består
däri, att grus avgår med urinen.

Litigatio’n, Litigie’ra, Litigiö’s, se under Lis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0812.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free