- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
802

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Litotriti ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

802

Litotriti—Livselixir

1. njurarna. — Litotri’ptor 1. Litotri’pter,

verktyg, varmed stenkrossning utföres.

Litotriti’ (av gr. WthoSy sten, och laL te’rere,
krossa) 1. Litotlibi’ (av gr. thWheiuy
krossa), med.y stenkrossning. — Litotri’tor,
verktyg till stenkrossning.

Litotypografi’ (av gr. WthoSy sten, och
typo-grafiy se d. o.), mångfaldigande av
bokstavstryck genom stentryck.

Litrome’ter, fys.y instrument, med vilket
flytande varors specifika vikt kan noga
bestämmas.

Litt., förk. för Littera.

Li’ttera, lat.y bokstav. — Li’tteræ, pL, brev,
skrifter; litteratur; vetenskaper. —
Lit-teræ non erube’scunt, brevet rodnar icke,
d. v. s. många saker kunna lättare
meddelas skriftligen än muntligen. —
Litte-ra’l, bokstavlig. — Litteralfsm,
bokstavlighet, fasthållande vid bokstaven. —
Lit-terali’st, ordryttare, hårklyvare. —
Lit-teralmetod, bokstaveringsmetod. —
Littera scri’pta ma’net, den skrivna
bokstaven står kvar, det skrivna är vida mera
bindande än det muntliga ordet. —
Litte-ra’t (lat. litera’tus), skriftställare med
vetenskaplig underbyggnad; akademiskt
bildad person. — Littera’tor, boklärd
person. — Litteratu’r {lat. literatu’ra)^ eg.
bokstavsskrift, språkkunskap;
bokvärlden; sammanfattningen av hela
människosläktets eller ock av ett folks, ett lands
eller ett tidevarvs litterära alster;
vitterhet. — Litteraturhistoria, vetenskaplig
skildring av litteraturens, särskilt
skönlitteraturens eller den vittra litteraturens,
utveckling. — Litteratö’r (fr. littérateur),
yrkesskriftställare, skriftställare. —
Lit-tere’ra, beteckna med bokstäver (i stället
för siffror). — Litterä’r, hörande till
litteraturen; boklig, vitter. — Per li’tteras,
skriftligen, i brev.

Li’tteris et a’rtibus, lat., för vetenskap och
konst, inskrift å en av Karl XV (som
kronprins) instiftad, för vetenskapsmän
och konstnärer avsedd belöningsmedalj;
även benämning på själva medaljen.

Litterä’r, se under Littera.

Littora’1, se Litoral.

Littra, Littring, se Lettra.

Littori’na, se Litorina.

Litu’r (lat. litu’ra, av Ii’nere ^ över stryka),
utplånande av något skrivet.

Litu’rg (gr. leiturgo’Sy av lei’tos, folk, och
e’rgein, verka), eg. person, som utför ett
allmännyttigt arbete; gudstjänstledare,
tjänstförrättande präst. — Liturgi’ (gr.
leiturgi’a), eg. offentligt värv; den
offentliga gudstjänstens samtliga handlingar;
dennas formulerande beståndsdelar;
ritual (se d. o.). — Litu’rgicum,
kyrkohandbok i grekiska kyrkan. — Liturgi’k, läran
om den kristna gudstjänstens inrättning.
— Litu’rgisk, som hör till gudstjänsten.

Litusla’visk kallas tillsammans den slaviska

och den lettiska grenen av den
indo-euro-peiska språkstammen.

Li’tuus, lat.y krumstav; krökt
blåsinstrument.

Liv och Livtråse, nord. myt., ett i
Hoddmi-mes hult (se d. o.) dolt människopar, från
vilket det efter Eagnarök levande
människosläktet härstammar.

Li’va, arab. (turk. sandjak, fana),
underavdelning av ett turkiskt vila jet.

Live’do, lat.y med.y en blåröd hudfläck.

Li’ver, de ursprungliga invånarna i Livland.

— Li’viska språket, det av liverna talade
språket.

Livery, eng. (1. liVöri), röst- och borgarrätt
i Londons city. — Livery companies (1.
ka’mpönis), gillen av hantverksmän, vilka
ännu fortleva i London och äro en
kvarleva av medeltidens skråämbeten. —
Li-veryman, skråmedlem, borgare och
valman i Londons city.

Livet, fr. (1. livä’), spelt.y den siste spelaren
i biljardspelet.

Livgedi’ng (ty. Leihgedinge) y förr till
underhåll för en änkedrottning avsett
område.

Livi’d (lat. Wvidus), blyfärgad, svartblå
(om huden); gulblek, likblek. —
Lividi-te’t, egenskapen att vara blyfärgad eller
svartblå, gulblek eller likblek.

Livings tonemedalj en (1. -stön-), utdelas av
geografiska sällskapet i Edinburgh till
minne av Afrikaforskaren D. Livingstone.

Li’viska språket, se under Liver.

Livisto’na, hot., ett palmsläkte med
solfjäderlika blad. — L. austra’lis och L.
chi-ne’nsis odlas allmänt i växthus och
boningsrum.

Livländska orden = Svärdsriddarorden (se
d. o.).

Livo’nia, nylat., Livland.

Li’vor lat.y pl. Livo’res, blek och blåaktig
färg. — Livo’res mo’rtis, lat., likblånader,
likfläckar.

Livraison, fr. (1. livräså’ng), leverans;
bokhäfte.

Livré, fr. (1. livr, av lat. libra, se d. o.),
skålpund, franskt vikt = 489,5 gr.; franskt
mynt = ungefär 1 franc (se d. o.). —
Livré sterling, eng. (1. liVör stö’rling) =
Pound sterling (se d. o.).

Livré, fr. (1. liVr; lat. liber), bok. — A livré
ouvert (1. - ovä’r), vid första läsningen,
utan förberedelse, på fri hand. — Livré
de depense (1. - dö depa’ngs), utgiftsbok.

— Livré de mise et de recette (Z. - dö mis e
dö rösä’tt), inkomsts- och utgiftsbok.

Livré (fr. livrée, av livrery mlat. libera^re,
lämna, utdela), eg. åt tjänaren av
husbonden skänkt dräkt; betjäntdräkt.

Livrét, /r., (1. -rä’), liten bok. — L.
dlden-tité (1. didangtite’), identitetskort. — L.
d’ouvrier (1. dovrie’), arbetsbok.

Livselixi’r, se Alkemi. — Hjärnes livselixir,
se Hjärnes beska elixir.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0814.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free