Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Local government board ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
804
Local government board—Loganiaceæ
hjässloben. — L. tempora’lis, tinningloben.
— L. olfacto’rius, luktloben.
Local government board, eng. (1. lå’köl
gö’-vörnment bå’rd), i England högsta
myndigheten för den inre förvaltningen.
Local option, eng, {L lå’köl å’ppsjön),
omröstning om rusdrycksförbud.
Loca’lis, lat. (av WcuSy ställe) = Lokativ
(se d. o.).
Loca^nda, ital. (av loca’rey hyra ut),
värdshus, hotell, rum för resande.
Locate’llis lampa, fys.y oljelampa med
fyrkantig veke och reflektor men utan
lampglas.
Loca’tio et condu’ctio, lat., legoavtal.
Locati’vus, se Lokativ.
LoceVa, se under Locus.
Loch, skotsk. (1. låck), sjö, fjord. Jfr Lough.
Lochaber (Z. låcha’bö), gammaldags skotsk
stridsyxa.
Locha’g (gr. lochago^s), anförare för en
lochos (se d. o.).
Lo’chier (av gr. Wchia, barnsängskvinnas
rening), med., den under några veckor
efter ett barns födelse pågående
flyt-ningen från barnsängskvinnans livmoder.
— Lochiome’tra (av gr. me’tra, livmoder),
ansamling av lochier i livmodern. —
Lo-chiorrhagi (av gr. rhe’in, flyta), för
ymnig sådan flytning.
Lochlann (/. lå’chlänn), fjordlandet,
forn-iriskt namn på de skandinaviska länderna,
särskilt Norge. — Lochlannach, man från
Lochlann. — Finnlannaigh, norrmän. —
— Dubhlochlannaigh, daner.
Lo’chos, gr.y underavdelning inom det gamla
Greklands härar.
Lo’ci commu’nes, se under Locus.
Locka’ut, försvenskning av Lock-out (se
d. o.).
Lockbete!, huggjärn för träbearbetning, med
större tjocklek än bredd.
Lockes vätska (1. låks), kem., lösning av
blodets mineralbeståndsdelar i samma
koncentration som i blodet. Användes vid
fysiologiska undersökningar.
Lo’eket, eng. (av lock, lås), litet lås; häkta;
klenod; armband; medaljong.
Lockhammare (av ty. Loch, hål), för
hålslagning avsedd smideshammare.
Lock-out, eng. (1. låcka’ut), eg. avspärrning,
utestängning; en av arbetsgivaren
föranledd nedläggelse av arbetet, som
kampmedel i fråga om löne- 1. arbetsvillkor.
Lockpulka, dets. som Låhkek (se d. o.).
Lo’co, ital., tonk., ’’på sin plats" (upphäver
ett föregående tecknet för oktav).
Lo’co, Locohandel m. fl., se under Locus.
Loculicfd, hot., se Septicid.
Lo’cuIus, lat., "liten plats", gravnisch i
katakomberna.
Lo’cus, lat., ort, ställe. — Lo’ci, pl., ställen i
böcker. — Loci commu’nes, allmänna
fraser, vardagliga uttryck. — Locus a quo,
handelst., platsen, där växelgivaren vistas.
— Locus ad quem, platsen, där en växel
skall betalas. — Locus Del, kloster. —
Lo’cus mino’ris resiste’ntiæ, lat., med.,
ställe med mindre motståndskraft. —
Lo’-cus re’git a’ctum, jur., (avslutnings-) orten
är bestämmande för (rätts-) handlingen.
— Lo’co, på stället, i stället för; handelst.,
här på platsen, på försäljningsplatsen; för
närvarande. — Loco cita’to, på anförda
stället. — Locofi’x, ortfast, fäst vid ett
ställe. — Locohandel, en handel, inskränkt
till boningsplatsen. — Locopris,
närvarande pris. — Loco sigi’lli, i stället för
sigill. — Hoc loco, på denna ort. — Hu’jus
loci, denna orts. — In loco, på ort och
ställe; här, på platsen. — Lo’cum te’nens,
ställföreträdare; ståthållare. — Ad hunc
locum, till denna ort. — Loce’ra, ställa
eller sätta på en ort; uthyra, förpakta.
Locu’sta, zool., vårtbitare.
Locuto’rium, lat., samtalsrum i kloster.
Lod, äldre svensk vikt V32 skålpund 13,3
gr.; mått på silvrets finhet uttryckt i
sextondelar, (d. v. s. rent silver 16-lödigt).
Lodbro’karkvi3a, se Kràkumdl.
Loddan, zool., se Mallotus.
Loddfafnesmal, senare delen av Hàvamål
(se d. o.).
Loden, ty. (1. lå’-), melerat streichgarnstyg
till sportkläder.
Lodewijk (Z. lå’devejk), holländsk
namnform för Ludvig.
Lodiserost =: Parmesanost (se d. o.).
Lodja (1. la’dja), Lo’dka, Lodo’tjka, rysk typ
av grundgående roddfartyg på 1600- och
1700-talen.
Lodjuret, zool., se Lynx.
Lodoi’ska, polskt kvinnonamn,
folkbeskyd-darinna.
Lodur, nord. myt., en åsagud, som jämte
Oden och Höne skapade de första
människorna. Det var han som skänkte dem
blod och livsfärg.
Lo’dyn, se Hlodyn.
Lofah, ett till frottering vid bad använt
preparat, som utgöres av den från de köttiga
delarna befriade frukten av en egyptisk
kurbitsart.
Lofar, nord. myt., stamfader för en stor
dvärgsläkt.
Lofn, nord. myt., den av åsynjorna, som
förenar älskande, mot vilkas förbindelse
hinder uppresa sig.
Loft {isl. loptr), nord. myt., ett binamn till
Loke.
log., mat., funktionstecken för logaritm. Jfr
In.
Logae’diska verser, metr., verser, som från
daktylisk rytm övergå till trokaisk eller
från anapestisk till jambisk. Jfr Daktyl,
Troké, Anapest och Jamb.
Logania’ceæ, bot., växtfamilj, tillhörande
ordn. Contortæ (se d. o.). Tropiska, i
allmänhet mycket giftiga växter, t. ex.
Strychnos och Ignatia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
