- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
806

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Loiscleuria ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

806

Loiscleuria—Lomentaceæ

Loiscleu’ria, hot., syn. Agaba (se d. o.).

Loja’l (fr, loyal, av loi, lag), lagenlig;
laglydig; vän av den bestående
samhällsordningen; redlig, rättskaffens; äkta,
oförfalskad. )( Illojal. — Lojalite’t {fr.
loyauté), lagenlighet; laglydighet;
rätt-skaffenshet, redbarhet.

Loje’ra = Leg era (se d. o.). — Loje’ring =
Legering (se d. o.).

Lok, förk. för lokomotiv.

Loka’1 (av lat. lo’cus, se d. o.), ortlig, som
tillhör en viss ort; läge; ett till något visst
ändamål inrättat rum; lägenhet. —
Lokal-attraktio’n, geoL, lokala avvikelser i
jordens attraktion, beroende på närheten av
bergmassor 1. d. — Lokalbad, bad av
endast en del av kroppen, t. ex. sittbad. —
Lokalbana, järnväg för närtrafik. —
Lokalbrev, brev, som utlämnas av samma
postanstalt, där det avlämnats. —
Lokalfärg, målark., ett föremåls färg vid
normal belysning. — Lokalhistoria,
ortshistoria. — Lokalisatio’n, Lokalise’ring,
begränsning till viss lokal; bestämmande av
platsen för en sjukdoms säte. —
Lokali-se’ra, lämpa efter någon viss ort; göra
hemmastadd; begränsa till ett visst
område. — Lokali’sm, förhärskandet eller
inflytandet av ensidiga, för en viss ort
utmärkande åsikter. — Lokalite’t, ett ställes
ortliga beskaffenhet. — Lokalmissvisning,
fys., magnetnålens avvikning, som beror
därav, att de magnetiska polerna icke
sammanfalla med nord- och Sydpolen. —
Lokalpatrioti’sm, ensidigt förfäktande av
den egna hemortens intressen och
betydelse. — Lokalsinne, ortminne; lätthet att
orientera sig (se d. o.). — Lokaltecken,
de förnimmelseelement, som för oss
möjliggöra en uppfattning av tingens
rumsförhållanden. — Lokaltid, astr., ortstid,
medelsoltiden på ett ställe. — Lokalt veto,
en kommuns rättighet att avgöra, om
spritdrycker få försäljas inom densamma.
— Lokaltåg, tåg som ombesörja närtrafik.

Lo-Kao, se Kinagrönt under Kina.

Lokasenna, isL, Loketrätan, en av Eddans
sånger, vilken skildrar trätan mellan Loke
och gudarna å Äges gästabud.

Lokatellbalsam, Ba’lsamum Locate’lli, farm.,
beredes av venedisk terpentin, matolja,
gult vax, alkannarot och perubalsam.

Lokation (av lat. Wcus, se d. o.), uthyrning;
utarrendering.

Lokati’v {lat. locati’vus), språkv., i vissa
språk kasus för rums- och
tidsbestämningar.

LokatäV {fr. locataire), hyresgäst.

Loke {1. låke; troligen besläktat med isl.
lu’ka, tillsluta), nord. myt., Åsa-Loke,
gudarnas fiende och jättarnas vän, eldens
härskare, falskhetens och all annan
ondskas upphov, fader till Fenresulven,
Mid-gårdsormen och Hel; Utgårda-Loke (se
d. o.), Utgårds härskare.

Loketrätan, se Lokasenna.

Lokoköp, platsköp, köp varvid sändande av
vara från ort till ort förekommer.

Lokomobi’1 (av lat. lo’cus, ställe, och
mo’bilis, flyttbar), en vid lantbruks- och
byggnads- m. fl. arbeten använd flyttbar
ångmaskin jämte ångpanna. —
Motorlokomo-bi’l, lokomobil, som drives av en motor
(i st. f. ångmaskin).

Lokomotio’n (av lat. Wcus, ställe, och mo’tiOy
rörelse), ställförflyttning. —
Lokomoto’-risk, som rör ställförflyttning.

Lokomotiv (av lat. Wcus, ställe, och
mo-ve’re, flytta), en vagn, som medelst en
kraftmaskin framdrager andra vagnar,
vanligen på järnväg.

LokomotoVisk, se under Lokomotion.

Lokrer, invånarna i det forngrekiska
landskapet Lokris.

Lo’kus (av lat. Wcus, ställe), skämtsam
benämning på matställe, restaurang 1. d.^
matlokus, stamlokus.

Lokutio’n {lat. locu’tio), talesätt, uttryck.

Lokvacite’t {lat. loqua’citas, av Wquax,
tal-trängd), talträngdhet, pratsjuka.

Lola, astr., en av småplaneterna.

Lolia’cea, bot., lik Lolium (se d. o.).

Lo’lium, bot., repe, sv. växtsläkte tillhörande
fam. Grami’neæ. — L. multiflo’rum,
borst-repe, italienskt rajgräs, odlat. — L.
pe-re’nne, engelskt rajgräs, ofta odlat.

Lolla’rder 1. Lollha’rder (troligen av holL
lollen, lullen, lalla, gnola, småsjunga), ett
i 14:e årh. grundat brödraskap för
sjukvård och avlidnes jordande; även namn
på anhängarna till den engelske
reformatorn J. Wycliffe (d. 1384).

Lolo, infödingsfolk i bergstrakterna i de
kinesiska provinserna Kueichou, Yünnan och
s. Sichuan. Lolospråket är närmast
besläktat med tibetanskan.

Lomba’rd, invånare i Lombardiet;
benämning på de norditalienska affärsmän, som
under medeltiden slogo sig ned i olika
städer och där bedrevo affärer; därav
lånbank, pantinrättning. — Lo^mbardaffärer
1. Lo’mbardlån, lån mot säkerhet i varor
1. vissa värdepapper, vanligen aktier och
obligationer. — Lo’mbardränta, räntan å
lombardlån. — Lombardiska järnkronan
{ital. coro’na di feWro), en krona,
bestående av en med ädelstenar prydd guldring,
som innesluter en smal järnring, enligt
sagan smidd av en spik i Kristi kors. Med
denna krona kröntes de romerska
konungarna som regenter över Lombardiet. —
Lombard street, eng. {1. lå^mbörd strit),
gata i Londons city, där lombarderna
slogo sig ned och där ett stort antal
banker nu ligga. Figurligt användes namnet
om Londons hela penninghandel 1.
penningmakt.

Lo’mber {fr. Vhombre), se Ho7nbre.

Lomenta’ceæ, bot., en underfam. av
Cruci’-feræ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0818.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free