- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
810

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - l. p. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

810

1. p.—Luddhavre

1. p., förk. för lo’CO pasto’ris, i kyrkoherdens
ställe, d. v. s. som tjänstförrättande
kyrkoherde.

L. S., förk. för lat Lo’cus sigi’lli, sigillets
plats, lo’co sigi’lli, i stället för sigill, lo’co
secreta^rii, som t. f. sekreterare.

L, S., elektrotekn.y förk. för likström.

L. s., förk. för fr. lettre signée, brev,
varav författaren egenhändigt skrivit blott
namnteckningen.

L. st., förk. för eng. livré sterling, pund
ster-ling (se Sterling).

Ltd, förk. för eng. limited (se d. o.).

Lu, kem.y atomtecken för Lutetium.

Luaran 1. Luarin, se Laurin.

Lu’at in co’rpore (qui non ha’bet in a’ere),
lat.y jur.y den må betala med kroppen (som
icke kan betala med penningar).

Lubben, zool.y se Brosmen.

Lu’bitum, se Lihitum.

Lubrica’ntia, lat. (av lu’bricus, hal,
slipp-rig), pL, med., slippriggörande medel. —
Lubricite’t (fr. lubricité), slipprighet;
lösaktighet, lättfärdighet. — Lubrika’tor, en
automatisk smörjapparat på maskiner.

Wbricus, bot., slipprig.

Luc (1. lyck), franskt mansnamn = Lucas
(se d. o.).

Luca’nus ce’rvus, zooL, ekoxen, vår största
skalbagge.

Lucarne, fr. (1. lyka^rn), byggn., takfönster;
vindsglugg.

Lu’cas (Lu’kas), Lucia’nus och Lu’cius,
mansnamn (av lat. lux, gen. lu’cis, ljus),
det förstnämnda buret av en av
evange-listerna, det sistnämnda av tre påvar.
Motsvarar kvinnonamnen Luci’a, Luci’ana,
lat.y och Lucie, fr. (1. lysi’).

Lu’ceres, en av de tre romerska stamtribus
(ramnes, tities, luceres).

Luce’rn, hot., Medica’go sati’va, blåklöver,
en förträfflig foderväxt.

Lucernmögel, bot., sjukdom på lucernklöver
m. fl. baljväxter, förorsakad av
bladmögelsvampar, Perono’spora æstiva’lis,
prate’n-sis, trifolio’rum m. fl.

Luce’tius, lat. (av lux, ljus), tillnamn åt
Jupiter som ljusets gud.

Luchssafi’r, miner., benämning på rena
va-rieteter av cordierit (se d. o.).

Luci’a, astr., en av småplaneterna.

Luci’adagen, den 13 december, firas till
minne av helgonet Lucia, som omkr. år
304 led martyrdöden i Syrakusa.

Luci’d {lat. lu’cidus), lysande, klar. —
Luci-dite’t, klarhet, genomskinlighet.

Lu’cida interva’lla, se under Intervall.

Lucida’rus (av lat. elucida’re, sprida ljus
över), benämning på ett slags medeltida
läroböcker i den kristna historien. Jfr
Katekes.

Lucidite’t, se under Ludd.

Lucido’!, kem., bensoylperoxid, användes som
blekmedel.

Lu’cidus, -a, -um, bot., glänsande.

Luci’evatten, ett medel mot mygg av
bärn-stensolja och ammoniak i sprit.

Lu’cifer, lat. (av lux, gen. lu’cis, ljus, och
feWre, bära, bringa), Ijusbringaren,
morgonstjärnan; i den kristna medeltidstron
benämning på mörkrets furste, djävulen.

Luci’fera (av lat. lux, ljus, och fe’rre, bära),
rom. myt., binamn till Diana.

Lucifera’s, kem., ett enzym (se d. o.).

Luciferia^ner, en antikyrklig sekt, stiftad av
biskop Lu’cifer i Cagliari (d. 371).

Luci’lla, text., alpackatyg med varp av
enfärgad bomull 1. silke.

Lucime’ter, lat.-gr., fys., ljusmätare. Se
Fotometer.

Luci’na, rom. myt., binamn till Juno och
Diana; astr., en av småplaneterna.

Luci’nda, kvinnonamn (av lat. lux, gen.
lu’-cis, ljus).

Luciope’rca lucioperca, zool., gösen, vår
största och värdefullaste abborrfisk.

Lu’cis meti’tur progre’ssibus, lat, ’’mäter
efter ljusets framsteg", omskrift kring en
solvisarbild på Vitterhetsakademiens jeton
de présence. (Se Jeton.)

Lu’cium, kem., ett genom ytterbium m. fl.
ämnen förorenat yttrium (se d. o.).

Lucraba^nolja, se Chaulmoograolja.

Lucre’tia (1. -t-ia), latinskt kvinnonamn (av
lu’crum, vinst). Buret av en skön och kysk
romarinna, vilken dödade sig själv, sedan
Sextus, son av konung Tarquinius
Superbus, våldfört henne. Betecknar efter henne
en dygdig kvinna. Motsvarar mansnamnet
Lucre’tius.

Lucre’tia, astr., en av småplaneterna.

Lu’cri causa, lat., se under Lucrum.

Lu’crum, lat., vinst. — Lucrum ce’ssans,
förlust, som uppkommer genom uteblivandet
av en vinst. — Lu’cri ca’usa, för vinnings
skull.

Luculla’n, se Lukullan.

Lucu’llus, en fornromersk släkt, vars
medlem Lu’cius Lici’nius Lucullus gjorde sig
känd som sin tids mest raffinerade
fin-smakare. Se vidare Lukullisk.

Lu’cumo, lat., benämning på de tolv
etruskiska stormän, som stodo i spetsen för var
sin av förbundsstaterna.

Lu’cus a non luce’ndo, lat. ordspr., eg. lund
kommer av att icke vara ljus, d. v. s. ordet
lund heter på latin lucus, därför att där
non lucet (icke är ljust), ett uttryck, som
betecknar orimliga härledningar av ord.

Lu’ddenätter 1. Lu’ddiiiätter, allmogenamn på
sju vanligen kalla nätter omkr. den 1 maj.

Ludder, finkardad bomull, indränkt med
mjölkrut och sprit. Användes i
fyrverkeriet till antändningsmedel.

Luddhavre, bot., se Avena. — Luddkloärt,
bot., se Oxytropis. — Luddlosta, bot., se
Festuca. — Luddmålla, bot., se Bassia. —
Luddtåtel, bot., se Holcus. — Luddvicker,
bot., se Vida. — Luddvårel, bot., ett namn
på Arabis hirsuta (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0822.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free