- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
813

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Luonnottaret ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Luonnottaret—Lux

813

Luo’nnottaret 1. Luo’nnon ty’ttäret, fi, myt.,
luftandar och skogs jungfrur.

Lupana’rium, lat. (av lu’pa, varginna,
sköka) Bordell (se d. o.).

Luperca’lia, se under följ. ord.

Lupe’rcus, lat., rom. myt., vargfördrivåren,
ett binamn till Faun (se d. o.). —
Luper-ca’lia, pL, fornromersk fest till Lupercus’
ära.

Lupi’n, hot., se Lupinus.

Lupi’nkaffe, ett kaffesurrogat, som beredes
av fröen av Lupi’nus angustifo’liumy
tillhörande fam. Legumino’sæ.

Lupino’s, sjukdom hos boskapsdjur, särskilt
får, alstrad av ett giftigt ämne i lupinens
frön och gröna delar.

Lupi’nus, bot.f lupin, växtsläkte, tillhörande
fam. Legumino’sæ, odlat i ett stort antal
arter, former och färger. — L.
angusti-fo’lium, kaffelupin, odlad som
prydnadsväxt och kaffesurrogat. Ofta förvildad.

Lupp {fr. loupe), fys., ett förstoringsglas
för undersökning av små föremål.

Lupulfn, äldre benämning på Glandulæ
lu-puli (se d. o.).

Lupulfna, bot., lik humle.

Lu’pus, astr., Vargen, stjärnbild på s.
halvklotet.

Lu’pus, lat., varg. — Lupus vulga’ris, med.,
hudtuberkulos. — Lupus erythemato’des,
med., en icke tuberkulös hudsjukdom som
liknar lupus. — Lupus in fa’bula, eg.
vargen i sagan, eller när man talar om trollet,
är det i förstugan.

Lurendreja (av Ity. lurrendrejen), smuggla.
— Lurendrejare, smugglare.

Lurer, en iransk folkstam.

Lu’ridus, -a, lat., bot., askgrå, smutsfärgad.

Lurlei ~ Lorelei (se d. o.).

Luscfnia, se Aedon.

Luscite’t, lat., med., skelögdhet. —
Lusco-site’t, närsynthet.

Luse’rn, bot., se Medicago.

Lusfrö, se Sabadilla.

Lu’shai, ett indiskt folk.

Lusi’adas, port. = Lusitaner (se d. o.). —
Os Lusi’adas, se följ. ord.

Lusia’derna (port. Os Lusi’adas), eg. Lusus’
söner, lusitanerna (se d. o.); namn på en
berömd episk dikt av den portugisiska
skalden Camoes (1. -å’ngis).

Lusinga’ndo, ital., tonk., smekande.

Lusita’ner, invånarna i Lusitania,
portugiserna i äldre tider. — Lusita’nia, lat.,
Portugal.

Lussedagen = Luciadagen (se d. o.).

Lustgas, kem., kvävoxidul, en färg- och
luktlös, icke brännbar gas, förr brukad som
bedövningsmedel vid tandoperationer, nu
därvidlag ersatt av brometyl.

Lustratio’n {lat. lustra’tio),
reningsceremoni.

Lustre, fr. (1. lystr), lyster (se d. o.),
ljusglans; glimmer, prakt; anseende;
ljuskrona. — Lustre’ra {lat. lustra’re), rena,

inviga; mönstra, betrakta; upplysa, göra
klar.

Lu’strum, lat., reningsoffer; tidrymd av fem
år.

Lu’sus, lat. (av lu’dere, leka), lek, spel. —
Lusus inge’nii, förstånds- eller tankespel.

— Lusus natu’ræ, naturens lek; slump,
tillfällighet.

Lusättika, se Sabadilla.

Lu’ta {fr. luth, ital. liuto, sp. laud, av arab.
aVüd, tonverktyg), tonk., ett gammalt,
med gitarren och mandolinen besläktat
stränginstrument.

Lutdroppar, farm., gammalt namn på
lösning av kaliumkarbonat.

Lutefner 1. Lipokro’mer, kem., gula
färgämnen i äggula, blodserum, mjölkfett m. fl.

Luteni’st„ gammal benämning på lutspelare.

Luteolfn, kem., ett gult färgämne, som
fram-ställes ur Rese’da Lute’ola.

Lute’ra {lat. luta’re), kem., tillkitta eller
tätgöra kärl. — Lutatio’n, tillkittning,
tätgöring. Jfr Lutum.

Lutera’n, se Lutheran.

Lute’scens, lat. (av lu’teum, gul), bot.,
gulnande. — Lu’teus, -a, -um, bot., rent gul.

— Lu’tea alba, bot., gulört. — Lute’olus,
bot., gulaktig.

Lute’tia, astr., en av småplaneterna.

Lutetia’na, lat., bot., parisisk.

Lute’tia Parisio’rum (av lat. lu’tum, gyttja,
lera), de gamla romarnas benämning på
staden Paris.

Lute’tium {1. -tsium), kem., grundämne
tillhörande de sällsynta jordmetallerna.

Lu’ther = Lothar (se d. o.). — Luthera’n,
anhängare eller bekännare av
kyrkoreformatorn Martin Luthers lära. —
Luthera-ni’sm, den protestantiska läroriktning,
som företrädes av Luther. — Lu’thersk,
som angår Luthers lära. — Lutherska
kyrkan, sammanfattningen av de kyrkor,
som bildats i överensstämmelse med
Luthers uppfattning av kristendomens
sanningar, sådan denna är framställd i
Kon-kordiebokens skrifter (se
Konkordiebo-ken). Jfr Evangelisk-lutherska kyrkan.

Lu’tra, zool., uttersläktet. — L. lutra 1. L.
vulga’ris, uttern, förekommer i hela
Sverige och är högt värderad för sitt skinn.

Lutre’ola, zool., flodillrar.

Lutrin, fr. {1. lyträ’ng), sångpulpet i kyrkor.

Lutri’næ, zool., rovdjursfamiljen Uttrar.
Se Lutra.

Lyru’rus, zool., orrsläktet. — L. tetrix, orren,
allmän skogsfågel i hela landet. Bastard
mellan orrtupp och tjäderhöna kallas
Rackelhane.

Lutro’n, gr., badrum.

Lutterstall, vet., hästsjukdom med ymnig
urinavsöndring och stark törst. Orsakas
av unket hö.

Lu’tum, lat., kitt, klister.

Lux, gen. Lu’cis, lat. ljus. — Ante lu’cem,
före dagens inbrott. — Lux in te^nebris,.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0825.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free