- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
816

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lyylikki ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

816

Lyylikki—Lövsångaren

Luxe. — Lyxuö’s, Lyxyö’s (fr, luxueux),
se Luxe.

Lyylikki (L ly’likki), /i. myt,, en konstfärdig
tillverkare av skidor.

Lågtyska 1. Plattyska, det språk, som talas
i nordtyska låglandet från Rhen till
Ku-risches Haff.

Låkkek, lapsk, — Ack ja (se d. o.).

Låla 1. Låra, sjunga låtar på vallskog.

Långan, zool., se Molva,

Långa papper, handelst,, växlar och
reverser, vilkas förfallotid inträffar först efter
1—3 månaders förlopp eller ännu senare.

Långbensgrodan, zooL, en grodart, Rana
a’gilis, som förekommer på Öland och
närliggande delar av fastlandet.

Långsalning, sjöv.y se Salning.

Lång sikt, handelst., uttryck, som
förekommer i växelhandeln och betyder, att den
sålunda betecknade växeln skall betalas
först efter en längre tid (vanligen 1^/2 à
3 månader) från dess uppvisande till
accept.

Lånke, bot., se Calitriche, Montia och Peplis.

Lånkesärv, bot., se Elatine,

Låra, se Låla,

Lårding, ett slags sjömansgarn.

Låring, sjöv., aktersta tredjedelen av
fartygssidan (akter ut från mesanmasten på
en tremastare).

Låsgräs, bot,, se Botrychium,

Låspulka, dets. som Låkkek (se d. o.).

Låveni’t, miner,, en zirkonpyroxen.

Lä, nord myt,, se Hler,

Lä {eng, lee), sjöv,, det håll, vartåt vinden
blåser. Jfr Lovart,

Läbard, nord, myt,, en jätte. Ordet betydde
även Leopard.

Läckage {I, -a’sj; ty. Leckage, fr, coulage),
handelst,, den förlust, som uppstår å våta
varor genom kärlets otäthet.

Läck och bräck. Fri från, handelst., ett å
konnossement antecknat förbehåll,
varigenom skeppsbefälhavare fritaga sig från
ansvar för sådana skador å fraktgodset,
som kunna uppstå utan skeppsfolkets
förvållande.

Läde’ra, lat., såra, skada; förfördela. —
Läsio’n, skada; förfördelande.

Läderlappar, zooL, en däggdjursfamilj,
Ves-pertilio’nidæ. Svenska släkten äro:
Bar-baste’lla, Epte’sicus, Myo’tis, Ny’ctalus,
Pleco’tus, Pipistre’llus och Vespertilio,

Lädermosai’k 1. Läderinta’rsia, med
läderbitar utförd inläggning. — Läderplasti’k,
punsning i läder.

Läding, nord, myt,, den boja, varmed
Fen-resulven skulle fängslas.

Lä’mànar, se Vigflekar,

Lä’ndler, ty., österrikisk runddans,
tyro-lienne (se d. o.).

Lärft, tät tvåskaftvävnad, ursprungligen av
hellinne, senare halvlinne 1. enbart bomull.

— Lärftbindning, textil., taft- 1.
tvåskaft-bindning.

Lärk, Lärkgran, Lärkträd, bot., se Larix.

Lärka, zooL, se Alauda,

Läråd (fornnord, Lærdör), nord, myt., ett
träd, som beskuggar Valhall.

Läsio’n, se under Lädera.

Läst, ett rymdmått = 19,8 hl.

Lättfjät, nord. myt., en av åsagudarnas
hästar.

Lättmatros, sjöv., yngre sjöman på ett
handelsfartyg.

Löfflers baciller, med., difteribaciller. —
Löfflers blodserum, närsubstrat för
odling av difteribaciller m. fl.

Löfö, nord, myt,, Lokes moder.

Löja, zooL, se Albumus,

Löjrom, rommen av siklöjan.

Lö’jtnant (fr,, ty, och eng, lieutenant),
krigsk., namn på arméns och flottans två
lägsta officersgrader. Jfr Lieutenant.

Lökgrodan, zool., Pelo’bates fuscus,
förekommer på Gotland och i Skåne.

Löksuga, bot., se Teucrium,

Löktrav, bot,, se AlliaWia,

Löllingi’t, miner,, dets. som Arsenik järn (se
d. o.).

Lönn, Lönnsocker, bot,, se Acer,

Löpande reve’rs, handelst,, skuldsedel, som
är ställd att betalas till innehavaren eller
till viss person eller order.

Löpande räkning, handelst,, räkning, som
fortgår från år till år utan att under tiden
avslutas.

Löpande ränta, handelst,, ränta, som betalas
för den tid, varå förskrivningen lyder.

Löpe, den inre delen av spädkalvens
löpmage. Användes vid ostberedning. Se
Kymosin,

Löpna, kem,, säges om en löst kolloid när den
övergår till halvfast form.

Lösa boli’ner, sjöv,, säges man segla för, då
man seglar för god vind.

Lösk (fornsv, lösker), ej bofast. — Lösker
man, lösdrivare.

Löss, ty,, geoL, ljusgul till Ijusbrun,
kalk-haltig, finkornig sand av kvartär ålder,
som av vindarna medförts från
ökenområden. — Lössmännchen 1. Lösskindchen,
kalkkonkretioner i löss.

Löve, da., lejon. — Den norske löve, "det
norska lejonet" (i riksvapnet); en norsk
orden.

Löwes färgringar, fysioL, ett optiskt
fenomen, vilket ter sig som violetta ringar.

Lövet and, da,, maskros. Ett av
maskrosrötter framställt kaffesurrogat, som mycket
brukas i Danmark.

Lövgrodan, zooL, Hy’la arbo’rea,
förekommer i s. och ö. Skåne.

Lövhyddohögtiden, se Chag ha-sukkoth.

Lövkoja, bot,, se Cheiranthus,

Lövsångaren, zool, se Phylloscopus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0828.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free