Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Maffia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
820
Maffia—Magister
Maffia, se Mafia.
Mafflien (L niaffliä’ng), arkeoL, mellersta
delen av den förpaleolitiska stenåldern i
Europa.
Ma’fia 1. Ma’ffia, ital.y eg. höghet, ädelhet;
på Sicilien en vitt utbredd liga, som med
våldsamma medel gör de lagliga
myndigheterna makten stridig.
Mafiosi (L -à’si), medlemmar av Mafian (se
d. o.).
Mafi’ti, Mafi’tu, Masi’tu, Mavi’ti, zulustam
vid Nyassasjön.
Ma foi, fr. (1. -fåa’), på min ära.
Mafuelraträdet, bot.y se Mafuratalg.
Mafu’ratalg, bot.y växtfett ur fröna av M a
-fueiraträdet, Trichi’lla eme’tica, i
tropiska Afrika. Användes i tvål och
stearin.
Mag., förk. för magister.
Ma’gadhaspråket 1. Ma’gadhi,
sanskritnamnet på den prakritdialekt som anses ha
talats i landet Magadha i v. Bengalen på
Buddhas tid.
Ma’gadis, gr., tonk.y ett stränginstrument
hos de gamla grekerna.
Magalhàeska molnen 1. fläckarna (1.
magal-ja’sj-), astr.y se Kapmolnen.
Magar, ett av Himalayafolken (se d. o.).
Magasi’n {fr. magasin, ital. magazzino, sp.
almace’n), förrådshus; förrådsrum;
handelsbod ; titel på vissa periodiska skrifter;
krigsk., ammunitionsrum å magasinsgevär
(se nedan). — Magasinage (1. -ä’sj),
inläggning i förrådshus, upplag; tid och
avgift därför. — Magasinera, upplägga i
förråd (shus). — Magasinsgevär, krigsk.,
gevär med "magasin" eller förvaringsrum
för patronerna, vilka genom en mekanism
automatiskt föras till patronläget.
Magazini’tis = Kleptomani (se d. o.).
Ma’gdalarött, tekn., en naftalinfärg.
Magdale’na, astr., en av småplaneterna.
Magdale’na, hebreiskt kvinnonamn, som
betyder: från staden Magdala. Binamn till
den i Bibeln omnämnda botfärdiga
synder-skan, och efter henne benämning på
ångerfulla fallna kvinnor. Förkortas till
Ma-le’na, Ma’lin, Ma’lla och Le’na. —
Magdalenahem, räddningsanstalt för fallna
kvinnor. — Magdalenanunnor {ty.
Magda-leneri’nnen, fr. madelonnettes),
nunneordnar med syfte att upprätta fallna
kvinnor; ordensföreningar av botfärdiga
fallna kvinnor.
Magdalenienne, fr. {1. -leniä’nn), arkeoL,
se Madeleinetid.
Ma’gdeburgerbrunt, kem., krombrunt.
Ma’gdeburgercenturierna, se Centuriæ
mag-debur genses.
Ma’gdeburgska halvkloten 1. Magdeburgska
hemisfärerna, fys., två ihåliga halvklot,
som i förbindelse med luftpump tjäna till
att åskådliggöra luftens tryck.
Magelo’ne {fr. Maguelonne), hjältinna i en
medeltidsroman, som införlivats med de
flesta europeiska länders folklitteratur.
Mage’nta, tekn., fuchsin, en röd anilinfärg.
Mage’ntabrons, kem., de violetta kristallerna
av volframsyrat volframoxidkali.
Ma’ger 1. Ma’gier {gr. ma’goi, lat. ma’gi),
pl., hos kaldéerna, mederna och perserna
medlemmar av den lärda kasten
(förnämligast präster); sedermera astrologer,
teckentydare, spåmän, trollkarlar,
svartkonstnärer. — Magi’ (hårt g), trolldom,
häxeri, svartkonst, teckentydning,
spådomskonst. Med vit magi förstås trolldom,
utövad med hjälp av goda andar, med
svart magi dylik, understödd av onda
andar, med naturlig magi taskspeleri. —
Ma’-giker, person, som är kunnig i magi,
trollkarl. — Ma’gisk, som hör till magien; fig.,
trolsk, övernaturlig, tjusande.
Ma’geskifte, da. (av mage, maka, lika), byte,
särskilt av fast egendom.
Magflen, äldre benämning på magsyra och
magkatarr.
Maggipreparat, av I. Maggi uppfunna
konserver i kapselform av köttextrakt,
grönsaker och kryddväxter.
Maggiola’ta, ital., {1. maddjå-) eg. majsång;
kärlekssång, sjungen under den älskades
fönster.
Maggiordo’mo, ital. {1. maddjår-),
överhovmästare, särskilt vid det påvliga hovet.
Jfr Major domus.
Maggiore, ital. {1. maddjå’re; fr. majeur),
större; äldre; tonk., dur. X M i n o r e.
Ma’ghrib, arab., väster. — El Maghrib,
"västern", norra Afrika utom Egypten. —
M. el-a’ksa, "den yttersta västern",
Marocko.
Maghzen, arab., urspr. förrådshus, magasin
(som kommer av detta ord); benämning
på regeringen i Marocko.
Magi’, Ma’giker, Ma’gisk, se under Mager.
Magi’nus, astr., ett av de största ringbergen
på månen.
Magi’ster, lat. (av ma’gis, mer), eg. förman,
mästare, lärmästare; förr filosofie
doktor; nu titel {filosofie magister) på den
som avlagt filosofisk ämbetsexamen; även
titel för de skickligaste simmare
{sim-magister). — M. admissio’num,
överhov-ceremonimästare. — M. a’rtium
libera’-lium — Artium liberalium magister (se
d. o.). — M. convi’vii = Arbiter bibendi
(se d. o.). — M. do’cens, äldre titel för
docent (se d. o.). — M. e’quitum, romerska
rytteriets chef. — M. mathe’seos, eg.
matematikens mästare; gammal benämning
på pythagoreiska lärosatsen (se d. o.). •—
M. mi’litum, fältmarskalk. — M. mo’rum,
censor (se d. o.). — M. po’puli, folkets
chef, diktatorn (se Diktator). — M. sa’cri
palatii {1. -la’tsii), eg. mästare i det heliga
palatset: palatsmästare, förr en påvlig
ämbetsman. — M. schola’rum, chef för en
klosterskola. — Magisterpromotion 1. Filo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
